Xi Jinpings sköna nya värld är en mardröm - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Xi Jinpings sköna nya värld är en mardröm

Foto: Magnus Bard

DN 8/7 2018. Demokratiska västländer kan hamna på efterkälken när diktaturer som Kina gör bruk av data från intensiv övervakning. Det är dock en tävlan vi bör avstå från i vetskap om att fria samhällen är bättre på att uppmuntra mänsklig kreativitet.

Allt fler rapporter talar om storskalig förföljelse i Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina, främst riktad mot den uiguriska befolkningen. De har på senare år berövats sina pass och sin rörelsefrihet också inom landet. Så många som en halv miljon människor, i vissa stadsdelar uppemot 80 procent av den vuxna befolkningen, har internerats i läger (Financial Times 5/8).

Skulle du kunna tänka dig att hålla tyst om sådana människorättsbrott i utbyte mot sänkt ränta på bostadslånen?

I en snar framtid kan frågan vara mer än en teoretisk fundering. Kina rullar sedan 2014 ut ett intrikat system för sociala krediter som involverar de flesta företag och betalningsströmmar. Om två år är det tänkt att omfatta alla landets invånare.

En stat som kontrollerar allt kan enkelt ta ifrån en det mesta.

Utöver ekonomisk kreditvärdighet betygsätts socialt beteende, att delta i välgörenhet och sortera sina sopor ger pluspoäng. En hög social kredit ger alla möjliga fördelar: lån till lägre ränta, gratis gym, att gå före i vårdköer. En stat som kontrollerar allt kan erbjuda det mesta.

Baksidan är att exempelvis journalister som ställer obekväma frågor, den som kritiserar statens övergrepp mot förföljda minoriteter eller den som är släkting till en dissident inte kan beställa och betala resor med flyg eller tåg. En stat som kontrollerar allt kan enkelt ta ifrån en det mesta.

Redan i dag agerar den kinesiska diktaturen över hela världen. Därmed skulle de statliga koncernerna sannolikt kunna tänkas använda sitt sociala kreditsystem också utomlands. Därav frågan: Skulle du kunna tänka dig att vara tyst om behandlingen av uigurer eller Taiwans rätt till självbestämmande mot förmånliga rabatter som kund hos kinesiska företag?

Frihetens pris är en högaktuell fråga i en värld där auktoritära regimer är på frammarsch.

I ett reportage i Foreign Affairs (10/7) skissar Nicholas Wright på hur auktoritära länder genom sin hänsynslösa övervakning kan vinna ett försteg på den globala marknaden, inte minst med hjälp av artificiell intelligens. Genom att diktaturen samlar in och använder i stort sett all information om sina undersåtar, lyder resonemanget, så kommer artificiell intelligens att ha mer material att arbeta med och därför lära sig fortare och bli bättre.

Frihetliga, liberala demokratier skulle i detta ljus ha en konkurrensnackdel genom att de avgränsar statens makt att övervaka och kontrollera sina medborgare. Det är en skrämmande tanke, som följer en djävulsk logik. Slutstationen kan vi redan ana i det mardrömssamhälle som Kina håller på att bli under Xi Jinpings alltmer brutala och kontrollerande diktatur.

Att få vill dit är det främsta motargumentet. Auktoritära samhällen har stundtals i historien skildrats som tekniskt och ekonomiskt mer avancerade. Så framstod inte minst Sovjetunionen, särskilt i perioder av ekonomisk nedgång i väst. Inte ens då var folk särskilt lockade av att bo i den grå diktaturen. Friheten att få leva efter eget huvud, med ett fritt marknads- och kulturutbud, är viktigare än maximalt välstånd.

Dessutom är diktaturens kontroll över både tillvaro och människor ofta illusorisk. I Kina växer säkerhetsutgifterna lavinartat och affärsmöjligheter urgröps av alla fängslanden. Även om maskiner kan få ett bättre kunskapsunderlag, så lär människor knappast bli mer kreativa av att behandlas som labbråttor.

I tävlan med de auktoritära finns kort sagt föga att vinna på att abdikera från demokrati, pluralism och frihet. Tvärtom borde vi värdesätta dem högre.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.