Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Livsstil

Ändrad livsstil ökar dina chanser att bli riktigt gammal

Other: Joakim Berglund/XP/TT

Vad är det som gör att vissa lever länge och blir vad forskarna kallar för supergamlingar? Vi har pratat med professor Ingmar Skoog som förklarar varför svenska kvinnor inte längre blir äldst i världen. Och vad man kan göra för att åldras med hälsan i behåll.

Sydkoreanska kvinnor som föds 2030 kommer att leva i genomsnitt tills de blir nittio år. Det säger forskare i en prognos som har presenterats i tidningen The Lancet i veckan.

Därmed tror man att de kommer att ha den högsta livslängden bland de 35 välbärgade länder som finns med i undersökningen. Sverige hamnade först på femtonde plats, bland annat efter de chilenska, slovenska och portugisiska kvinnorna. Det beror på att det sker en utveckling av välståndet i många andra delar av världen, enligt Ingmar Skoog.

Han är professor i psykiatri och föreståndare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. När han växte upp på sextio- och sjuttiotalen så var svenskarna i princip äldst i världen. 

– De svenska kvinnorna låg i topp tillsammans med japaner och islänningar och blev runt 79-80 år, säger han.

Man hör ofta sägas att ålderskurvan snart kommer att plana ut. Men det verkar inte ske?

– I USA har den gjort det, och till och med gått ned något, säger Ingmar Skoog.

Det brukar förklaras med att sjukvårdssystemet är ojämlikt och att det finns många fattiga amerikaner som lever ohälsosamt. Klyftorna är också stora i det amerikanska samhället.

I samhällen där det finns stora skillnader i inkomstnivåer har man sett att människor dör tidigare. I jämlika samhällen, däremot, har man sett att välbefinnandet ökar i hela befolkningen. 

– Även bland de allra rikaste, eftersom de inte behöver stänga in sig bakom staket, säger Ingmar Skoog.

Det finns många olika sätt att göra prognoser för livslängden. Vad Ingmar Skoog ser i den här undersökningen som presenteras i The Lancet, och även i den forskning som han och hans team i Göteborg bedriver, är att kvinnor och män närmar sig varandra i livslängd.

Läs mer: Astrid Lind, 94: Underbart att man får vara så gammal

Båda könen ökar sin livslängd, men männen något mer än kvinnorna. Det har inte alltid varit så att kvinnor lever längre än män. I mitten av 1800-talet hade vi i stort sett samma medellivslängd. Sedan började männen skilja ut sig och dö tidigare, troligtvis på grund av en högre konsumtion av tobak och alkohol, enligt Ingmar Skoog.

När AgeCap undersökte män och kvinnor som var födda 1901, kunde de konstatera att 84 procent av männen hade varit rökare någon gång under livet, jämfört med bara 16 procent av kvinnorna.

När de sedan tittade på personer som var födda 1944, så hade bara 63 procent av männen – men så mycket som 61 procent av kvinnorna – varit rökare.

– Kvinnor dricker också mer alkohol än tidigare, säger Ingmar Skoog och berättar att äldreforskare i dag ofta säger att ”sjuttio är det nya femtio”. 

Då syftar man på den förbättrade fysiken och intellektuella förmågan som man kan se i de äldre grupperna. Men man brukar också säga att ”sjuttio är det nya tjugo”. Då menar man de förändringar som vi kan se i attityden, berättar Ingmar Skoog.

När han växte upp brukade man säga att en sjuttioåring ofta var glad bara han eller hon fick en bra pension och kunde leva någorlunda nöjt.

– I dag vill sjuttiåringarna hinna med allt som de inte hann med tidigare i livet, innan de blir för gamla. Ungefär som tjugoåringar som ska hinna med allt innan de måste stadga sig.

Hur mycket betyder invandringen för den svenska medellivslängden?

I dag finns det forskning som visar att man lever kortare tid i invandrartäta områden i storstäderna. Enligt Ingmar Skoog handlar det förmodligen om socioekonomiska faktorer. 

– Det kan också vara så att den som kommer till Sverige i vuxen ålder, från en region i världen där det finns sämre mödravård, så kan det påverka livslängden ytterligare.

I Lancet-studien lät forskarna faktorer som utbildningsnivå, ekonomisk status, sjukvårdssystem, blodtryck och övervikt, förklara varför vissa länder klarade sig bra.

Foto: Johan WingborgVad säger då Ingmar Skoog (bilden) om vilka faktorer som är viktigast? Han börjar med att tillägga att mycket handlar om slumpen.

– Till viss del är det ett lotteri. Du kan göra allt rätt men ändå dö tidigt, eller allting fel men ändå leva tills du är 95.

Det är många faktorer som vi inte känner till eller kan påverka.

– Men det finns ändå en hel del man kan göra för att öka sina chanser att förlänga livslängden ”ganska rejält”, tillägger han och börjar med att säga att den som röker ska sluta med det.

Det är också bra att motionera, eller kanske framför allt att undvika en stillasittande livsstil. De stora hälsoskillnaderna ser man inte mellan de som motionerar litet grann, och de som springer maraton. Utan mellan dem som rör sig litet lagom och de som knappast rör sig alls.

– Rörelse har många goda effekter på kroppen. Det får i gång ditt kärlsystem och du blir starkare och mer motståndskraftig.

En annan viktig faktor som gör att man riskerar att dö i förtid är övervikt. Den påverkar kroppen på olika sätt. 

– Dels för att den blir mer sliten eftersom den är tung att bära. Fettvävnaden utsöndrar också ämnen som påverkar oss på olika sätt.

Den som vill leva länge gör också klokt i att kolla upp sitt blodtryck och andra faktorer som ökar risken för kärlsjukdomar, till exempel kolesterolnivåer.

– Att vi har fått ned blodtrycket i västvärlden är en avgörande orsak till att vi lever längre, säger Ingmar Skoog och tillägger:

– Kolla också så att du inte har diabetes utan att veta om det.

Utbildning är viktigt. Man har också sett att det finns ett starkt samband mellan att ha ett starkt socialt nätverk och en ökad livslängd.

Det är också viktigt att äta nyttig mat. Vad som är nyttigt kan vara svårt att bena ut. Men Ingmar tycker inte att det behöver vara svårare än att man följer de vanligaste råden om att äta en balanserad kost som är medelhavsinspirerad. Det betyder att den helst ska innehålla en del fet fisk och mycket grönsaker.

Något som också har visat sig vara extremt viktigt för ett långt och hälsosamt liv, är att skaffa sig en utbildning. Det har man sett skyddar mot sjukdomar eftersom det påverkar så mycket annat i livet, till exempel hur mycket pengar man har och vilket arbete som man får. Personer med hög utbildning lever ofta ett friskare och längre liv. 

– Det beror på att utbildningen ökar chanserna att få ett stimulerande jobb som gör att du håller i gång hjärnan. Det ökar också dina möjligheter att ta till dig olika råd, till exempel om hur du ska leva sunt och hälsosamt.

Man har också sett att det finns ett starkt samband mellan att ha ett starkt socialt nätverk och en ökad livslängd. Men precis som med alla andra faktorer är det svårt att säga exakt på vilket sätt det påverkar åldrandet.

– Du kan naturligtvis ha ett jättestort socialt nätverk som gör dig alldeles sönderstressad. Och du kan ha ett litet nätverk men ändå vara nöjd och inte känna dig ensam.

Enligt Ingmar Skoog påverkar vännerna allt från blodtryck till halterna av hormoner och spårämnen som är bra för välbefinnandet.

Något som händer de riktigt gamla är att de förlorar många av sina jämngamla kompisar. Det gör att de inte har någon att prata gamla minnen med. Ingmar Skoog och hans team har precis avslutat studier med så kallade supergamlingar som är nittiofem år eller äldre.

Foto: Pontus Lundahl/TTDe har följt dem sedan 1996 och hela tiden lagt till nya som är födda mellan 1901 och 1911. Sammanlagt har man undersökt ungefär 1.000 sådana äldre under en tjugoårsperiod. Den sista som dog nyligen var 107 år.

– Det vet vi från att ha intervjuat nittioåringar, att det är många som tycker det är tråkigt att det inte finns någon som kommer ihåg saker som är typiska för deras generation.

De flesta äldre träffar sina barn och barnbarn väldigt ofta. Men de har inte samma minnen.

– När du är nittio år kanske du inte har någon att prata om ”På spåret” med, säger Ingmar.

I studien av supergamlingarna fokuserade man på den intellektuella funktionen hos 97-åringar och hur den påverkar deras livslängd.

– Vad vi kunde se var att de 97-åringar som hade gått mer än grundskola, hade bättre resultat när vi testade intellektuell funktion. Vi såg också att den intellektuella funktionen hos dessa riktigt gamla, påverkade hur länge de skulle leva efter 97 år.

Vad du gör tidigt i livet har alltså stor betydelse för hur länge och hur du kommer att leva långt senare. Generna spelar en viss roll. Det finns farliga gener som gör att man kan insjukna tidigt. Men sedan finns det kombinationer av mer allmänna gener som påverkar risken för olika mer eller mindre gynnsamma tillstånd.

– Det finns inte bara riskgener, det finns skyddande gener också. Om du försöker leva ett hälsosamt liv så kan du påverka din genetiska risk. Det är aldrig för sent att ändra livsstil, även om det är mer gynnsamt ju tidigare du börjar.

Foton i text: TT och Johan Wingborg (bilden på Ingmar Skoog)