Bli medveten om ditt kroppsspråk - så kan du dra nytta av det

Vi kommunicerar inte bara med ord, utan även med gester: Armarna i kors kan signalera avståndstagande, att pilla med mobilen under ett samtal ointresse och stress kan visa sig i uppdragna axlar och en flackande blick.

Hur mycket den ordlösa delen i vår kommunikation står för är däremot oklart.

– Beroende på kontexten blir kroppsspråk och ansiktsuttryck mer eller mindre viktigt. Utan dem skulle vi få svårt att förstå varandra, säger författaren och föreläsaren Henrik Fexeus, som bland annat skrivit boken ”Att läsa tankar”.

De flesta av oss är ganska omedvetna om hur vi använder kroppsspråket, men det är en social och kulturell förmåga som blir bättre ju äldre vi blir. Det säger Marie Gelang, filosofie doktor och lektor i retorik vid Örebro universitet, som forskar kring kroppsspråkets betydelse för mellanmänsklig kommunikation.

– Vi härmar olika fysiska uttryck från familj, vänner och andra. Det är en väv av erfarenheter och kunskap som vi blir vi duktigare på allt eftersom vi utökar våra domäner, säger hon.

Kroppsspråket är djupt präglat i oss och ger uttryck för den egna personligheten, enligt Marie Gelang. Personer med god självkänsla brukar ta större fysisk plats medan en person som känner sig rädd och maktlös i stället kryper ihop och försöker ta så lite plats som möjligt.

På senare år har psykologiforskningen börjat undersöka om det går att ”fuska” sig till en bättre självkänsla genom att till exempel ställa sig i en viss pose.

En av dem som fått mycket uppmärksamhet på området är den amerikanska socialpsykologen Amy Cuddy vid Harvard Business School. År 2012 höll hon en TED-föreläsning med titeln ”Ditt kroppsspråk formar vem du är” som fick ett enormt genomslag.

Amy Cuddy undersökte om man mekaniskt genom att ställa sig i maktposer som framgångsrika ledare använder (att fysiskt breda ut sig) kunde börja bete sig på ett sätt som man identifierar med en sådan individ, och om poserna kunde förändra självuppfattningen. Svaret hon fann var: Ja, det går att förändra självuppfattningen med hjälp av ett påtvingat kroppsspråk. Alltså - förenklat - att bli självsäker genom att ställa sig i en pose som signalerar makt och självsäkerhet.

Enligt Cuddys forskning visade sig förändringen även i halterna av testosteron och kortisol hos försökspersonerna. Men hennes studier har mötts av massiv kritik och dömts utsom icke tillförlitliga.

Dels har forskare som försökt upprepa resultaten inte kunnat se någon effekt alls på vare sig hormonhalter eller beteende, dels har till och med medförfattare till Amy Cuddys studier tagit avstånd från resultaten.

Medförfattaren Dana Carney skrev i ett blogginlägg i höstas att hon inte tror på effekten av power posing, och att hon ångrar samt är kritisk till de egna undersökningsmetoderna som användes, eftersom flera statistiska misstag gjordes. Det rapporterade bland annt amerikanska medier i tidigare höstas, då även Amy Cuddy fick utrymme att besvara kritiken.

Det är en väv av erfarenheter och kunskap som vi blir vi duktigare på allt eftersom.

Kroppsspråksexperter som DN har pratat med vill inte kommentera resultaten eller kritiken mot Cuddys forskning, men menar att det går att påverka sinnet med kroppsuttryck till en viss del.

– Vi påverkar via vår hållning hur vi mår; om man till exempel är trött blir man tröttare av att sjunka ihop och piggare om man sträcker på sig. Men att lägga på maktposer är jag väldigt tveksam till. Jag tror det skvallrar om att "det här inte jag". Så fort vi gör något som känns påklistrat så syns det, säger Gabriella Lockwall, skådespelare och kommunikationskonsult.

Lär mer: Så tyder du kroppsspråk.

När det gäller muntlig framställning kan man spåra vissa allmänmänskliga poser för att öka pondusen ända tillbaka till Aristoteles: Att stå rakryggad med fötterna axelbrett isär och prata med klar och tydlig röst.

– Då ser en person tryggare ut och får en annan feedback. Då känner man sig säkrare, säger Gabriella Lockwall.

Hon får medhåll av Henrik Fexeus, som också ser kopplingar mellan kroppsuttryck och hur vi mår.

– Om man till exempel är glad eller ledsen använder vi kroppen på olika sätt, säger han.

Att uppfatta en annan människas sinnesstämning är en sammanställning av hela personen; hur den står, sitter, gestikulerar och mimiken. Samma gest kan dessutom ha olika betydelse, säger Marie Gelang:

– Att sitta med benen i kors och samtidigt vicka på ena foten får exempelvis en helt annan innebörd än om en person sitter väldigt anspänt med benen tätt ihop.

Den som vill lära sig mer om kroppskommunikation har mycket att vinna, framhåller Henrik Fexeus: Man kan förstå sig själv och andra bättre.

– I varje möte kommer du att med ditt kroppsspråk antingen att förbättra eller försämra din relation med en annan människa. Genom att ha kunskap om det kan du skapa relationer där folk får förtroende för dig och får ett bra samarbete, och det är en jättevinst, säger han.

Samtidigt hänvisar Henrik Fexeus till forskning som visar att människor blir allt sämre på att uppfatta kroppsspråket när den mesta kommunikationen sker elektroniskt. Framför allt yngre personer är mätbart sämre på att känna empati och på att avläsa ordlösa signaler, enligt Henrik Fexeus.

– Vi bygger ett samhälle med färre fysiska möten och då får man inte någon träning i den här typen av kommunikation. Det är en tråkig utveckling för det är meningen att vi ska interagera med andra. Det är grunden för all vår existens, säger han.