Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Livsstil

Därför ljuger vi för varandra i vardagen

Foto: Brian Jackson/Alamy

Vi kan ljuga flera gånger om dagen för varandra, och det finns en anledning till att det är så, förklarar experterna. Känner du igen de tio av de vanligaste vardagslögnerna?

Den allra vanligaste lögnen är att säga ”Ja, men jag ljuger inte”. Det hävdar Per Grankvist, som kallar sig samtidsanalytiker och har skrivit boken ”Lögnarna” (Pocketförlaget 2016). Han har undersökt ämnet i populärkulturen, idéhistorien och forskningen.

Per Grankvists nyfikenhet på lögner väcktes av vännernas tillrättalagda bilder, skryt och förskönade uppdateringar på sociala medier. Han ville undersöka om företeelsen var spridd i samhället. Det komplicerade svaret är att det inte går att svara på.

Trots att det finns mängder med studier om lögner säger de olika saker om hur ofta vi ljuger, och de definierar lögn på olika sätt - vilket gör dem svårjämförbara. Utifrån den forskning som Per Grankvist bygger sin bok på, drar han ändå en försiktig slutsats att vi troligen ljuger flera hundra gånger per dag.

– Men vi kan inte veta säkert, folk är så luriga. Det enda man kan veta är att ingen talar sanning jämt och man inser att finns ett oändligt fält mellan vad vi säger och vad vi gör, säger Per Grankvist.

Vad är då en lögn? Är det att säga till mormor att hennes kalops var jättegod fast den inte var det, eller är det bara att vara snäll? Är det att överdriva i sitt cv om språkkunskaperna i italienska, eller är det bara att uttrycka sig smart i CV:t? Eller är det kanske att skylla på problem i tunnelbana för att man är sen till jobbet varje dag, i stället för att ta ansvar och ställa klockan i tid.

Per Grankvist menar att det inte finns någon gråzon när det gäller osanning.

– All icke–fakta är en lögn. Man måste ha en petig definition annars blir det som ett gungfly. Det gör att vi ljuger även när vi säger ”det är bra” fast det inte är så bra, säger han.

Frågan är varför vi ljuger så mycket för varandra. Erik Mac Giolla, postdoktor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet, pekar på flera orsaker.

– Man ljuger av alla möjliga olika anledningar. Det kan vara för att få personlig vinning, för att vara snäll eller för att man vill att en interaktion ska vara lättare, säger han.

Enligt Per Grankvist är målet ofta att få sociala fördelar. Vi ljuger för att framstå som lite bättre och lite smartare än vad vi är, men också för att skydda eller dölja något.

– Det är ett socialt smörjmedel. Alla hatar sanningssägare och de måste dessutom intala sig att de sitter inne med den enda sanningen, säger han.

Det finns inga gester eller tecken som visar att någon ljuger.

Vissa personer ljuger mer än andra, och vissa fastnar i en härva av lögner som de kan få svårt att ta sig ur. Rena bedragare, som exempelvis i fallet med kirurgen Paolo Macchiarini, bluffar för vinnings skull.

– Vi relativiserar rätt mycket och mest för oss själva. Livslögner börjar man ganska snabbt att tro på, som att man är mycket bättre på fotboll än vad man faktiskt är. Men det är sällan folk hittar på saker rakt av, som med Macchiarini, säger Per Grankvist.

Den som ljuger för vinnings skull riskerar dessutom att hamna i en negativ spiral: små ohederliga gärningar eskalerar snabbt och blir till allt grövre lögner, visar en studie vid University College London.

Eftersom vi själva är sådana lögnhalsar borde det vara enkelt att avslöja när andra ljuger. Men så är det inte alls. När det gäller kroppsspråk och ansiktsuttryck är det nästan ingen skillnad mellan sanningssägare och lögnare, enligt Erik Mac Giolla. Fyrtio år av forskning visar att man inte kan förlita sig på bara kroppsspråk, säger han:

– Det finns inga gester eller tecken som visar att någon ljuger. De stora metaanalyserna inom lögnforskning visar att när försökspersoner ska gissa om någon ljuger, är vi knappt bättre än slumpen.

Samma sak fann man i en nyligen publicerad metastudie om barn och lögner. Föräldrarna kunde bara avgöra om deras barn talade sanning i 47 procent av fallen. De hade lika gärna kunnat gissa, med andra ord.

Något svar på varför vi är så lättlurade har inte forskningen. Men Erik Mac Giolla menar att det handlar om gruppsamverkan; om alla alltid visste när alla ljög skulle bli svårt att upprätthålla relationer.

– Det är viktigt för samhället att man litar på människor och vi vill tro på människor, säger han.

Samtidigt är det viktigt att kunna avslöja om någon ljuger inom exempelvis rättsväsendet. Här visar forskning att såväl poliser som jurister är tämligen omedvetna om svårigheten att avslöja en brottsling som ljuger utifrån yttre tecken, och att de nästan aldrig prickar rätt, enligt Mac Giolla.

– Slutsatsen är att man måste utgå från konkreta bevis i stället för att försöka se om någon ljuger, säger han.

Per Grankvist har förändrat sin syn på vardagslögner efter arbetet med sin bok, och har fått en mer förlåtande inställning till att folk inte talar sanning. Det har till och med fått honom att sluta säga till sina barn att de inte ska ljuga, eftersom det krävs lite ljug för att de ska bli socialt välanpassade.

– Jag blev rädd för att bli cynisk om jag skulle se allas lögner men jag insåg att det är vardagslögnerna som gör oss mänskliga, säger Per Grankvist.

Har det förändrat ditt eget ljugande?

– Nej, jag är lika lögnaktig som innan jag skrev boken, den har inte fått någon effekt alls. Men jag har blivit mer medveten om att jag gör det, säger han.

10 vanliga vardagslögner

Att vi aldrig ljuger

Den vanligaste lögnen är att vi intalar oss själva att vi alltid håller oss till fakta och att det bara är andra människor som ljuger.

Saker man kan mäta

Att vi gjorde tolv armhävningar fast vi bara gjorde tio. Orsaken är att vi alltid omedvetet vill framstå som lite bättre än vad vi är.

Vårt CV

Att uppge att vi stannade längre på ett jobb än vi gjorde, och att vi har varit mer inblandade och drivande för att åstadkomma saker än vad som var fallet.

Att vi inte fick det där mejlet.

Istället för att säga att vi inte hunnit svara på mejlet skyller vi på tekniken för att upprätthålla bilden av oss själva som folk som får saker gjorda.

Att selfien är spontan

Vi poserar för att se snyggare ut och filtrerar eller retuscherar bilderna innan de hamnar på Tinder eller Happn.

Vårt utseende

Plastikkirurgi blir allt vanligare och inte bara bland kvinnor. Allt fler kommer för övrigt till kliniker med en selfie och säger att de vill se ut så jämt.

Hur många vi legat med

Män överdriver antalet. Kvinnor gör tvärtom. Förklaringen är att samhällets normer dömer män och kvinnor olika.

Att vi aldrig varit otrogna

Orsaken är uppenbar. Däremot är det otrohet inte alls lika vanligt som man kan tro - bara i vart femte förhållande, enligt ny forskning.

Vad som egentligen hände

Vi lyfter bara fram det i en historia som stämmer med det vi vill förmedla, och överdriver det gärna för att göra historien bättre.

Inför våra barn

Vi säger till barnen att man aldrig får ljuga trots att vi gör det själva hela tiden. I stället för att fördöma lögnerna borde vi se dem som ett socialt smörjmedel som vi inte skulle klara oss utan, och lära barnen när det är okej och när det inte är okej att ljuga.

Källa: Per Grankvist bok ”Lögnarna”.