Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

De byter partner – för kärlekens skull

Skåne. Fyra nakna, medelålders sambopar breder ut sina badlakan i sommarsolen. De vet att de ska ha sex, bara inte i vilka konstellationer. De åtta kvinnorna och männen är swingers – de har lovat varandra känslomässig trohet och utomäktenskapliga sängkamrater.

Solen står i zenit. George Michaels ”Careless whisper” från 1984 skvalar över gräsmattan. Ännu har swingernätverket Lustkammarens fest i en insynsskyddad trädgård djupt inne i Skåne inte riktigt kommit igång. Paren pratar och småhånglar lite, mest med den som de har kommit dit med.

Anna, som är 30 år och arbetar med utbildningsfrågor, berättar att hon tidigare levde i ett långt förhållande utan att någonsin våga föra sin önskan om flera sexpartner på tal.

– Jag kände på mig att det inte skulle vara okej. När förhållandet tog slut visste jag att jag aldrig ville ha det så mer. Innan Lars och jag ens hade blivit tillsammans var jag väldigt tydlig mot honom med att jag ville göra det här, säger hon.

Lars svarade att han ville samma sak.

– Jag tror att ett förhållande mår bättre och lever längre om man inte behöver säga nej till saker man vill, säger Anna.

I hennes fall handlar det om både lust och nyfikenhet, men först och främst om att få behovet av uppskattning och bekräftelse tillfredsställt. När folk visar henne att de gillar det de ser och hör av henne mår hon bra.

– Sedan älskar jag att vi gör det här tillsammans. Det bästa är när vi blir uppraggade av ett annat par som verkligen vill ha oss. Jag tycker om att titta på dig när du njuter även om det är med någon annan. Och jag tycker om att se dig njuta av att jag njuter, säger hon till Lars.

Det finns ytterligare en viktig ­motivation att swinga för Anna, som definierar sig som bisexuell ­sedan tonåren. Hon vill inte leva ihop med en kvinna men hon vill väldigt gärna utforska kvinno­kroppar. Det är ganska vanligt inom swingervärlden.

– Jag skulle säga att 90 procent av kvinnorna är bus-bi, som kan leka med kvinnor, säger Lustkammarens grundare Jonas Bengtsson.

Bland de manliga medlemmarna finns det inte en lika uttalad bisexualitet men Anna tror att många av dem är bi utan att säga det.

– Det är ännu inte lika okej. Männen bara klappar och tar lite medan kvinnorna går all in, säger Lars.

– Vi har väldigt många bi-nyfikna män men de är rädda för vad ­andra ska tycka. Jag har aldrig sett två män penetrera varandra, inte ens på våra bi-fester där allt är tillåtet. Fast jag går ju inte omkring med ficklampa och kollar allting, säger Jonas.

Anna och Lars har en enda ­regel för vad de får och inte får göra när de swingar. Den är att alltid använda kondom med alla. Paret ligger inte bara med andra medlemmar i Lustkammaren. Att ragga upp ­någon på krogen eller en klubb är också okej även om det inte har hänt så många gånger.

– Men jag tycker att det är skit­jobbigt när Lars åker i väg själv med någon annan även om det är jag som vill att vi ska kunna göra det. Efteråt pratar vi om det i tusentals timmar, säger Anna.

Efter tre sådana svartsjukevändor har några av hennes vänner sagt till Lars att nu får han lugna sig lite för Anna mår inte bra av det här.

– Många verkar förutsätta att det är mannen som vill swinga och kvinnan som följer med. Jag tror inte alls att det är så. I vårt fall är det ju jag som har varit pådrivande, ­säger Anna.

Swingar Lars och hon tillsammans känner Anna ingen svartsjuka utom en gång, när de var med ett annat par och alla fyra blev alldeles för onyktra.

– När man är onykter ser man saker i huvudet som inte finns. Det blev jättefel och kändes inte alls bra.

Mot vännerna och en del familje­medlemmar är Anna öppen med hur hon och Lars har valt att leva sina liv. Hennes mamma brukar ­fråga när de ska på swingerklubb nästa gång. Men på jobbet och för barnen och exmaken har Anna inte berättat något. Hon tycker dock att det är viktigt att sprida en nyanserad bild av swingersex.

– Det handlar inte om något snuskigt och äckligt, att man kopulerar som djur. Det handlar om att göra saker som man mår bra av, säger hon.

Anna vänder sig om och tittar kvinnan i paret på badlakanet bredvid flirtigt i ögonen.

– Mera vin Tösen? frågar hon.

Tösen, som hon allmänt kallas, är 38 år och har arbetat som bartender på en av Köpenhamns swingerklubbar. Hon träffade bonden Sven, som är lite äldre, på en mogendans och drog med honom på Lustkammarens tillställningar.

– Det är mitt intresse för kvinnor som gör att jag vill det här, säger hon.

– Där har vi samma intresse, ­säger Sven.

Tösen och Sven säger själva att de inte riktigt har hittat sin plats i nätverket ännu. De känner inte så många och vet inte hur de vill ha konstellationen. De är noga i sitt urval, hittills har de hållit sig till två personer.

– Jag tillhör den svartsjuka ­typen så det är hårda regler för Sven. Han får absolut inte kyssa någon på munnen. Han får i och för sig inte penetrera någon annan heller, han får inte göra så mycket, säger Tösen.

– Vi har hamnat i fel klubb, vi skulle ha tagit den där frimärksklubben i stället, skämtar Sven.

– Vi har alltid diskussioner när vi kör hem. Det blir aldrig som vi har sagt, konstaterar Tösen.

Björn och Pia, som har swingat ­sedan 2006, känner igen det där.

– Svartsjuka var det vi var ­räddast för i början. Vi visste inte hur vi skulle reagera. Den stora ångesten var att vi skulle kvadda det vi redan hade. Vi satte upp jättemycket regler innan vi åkte i väg första gången, vi visste att det inte fanns någon ångervecka på det här, säger Björn.

– Efter halva festen sneglade vi på varandra. Vi bröt regel efter regel. I bilen hem pratade vi om vilka regel­brott som kändes okej och vilka som inte gjorde det, säger Pia.

De båda industritjänstemännen från Lund är i 50-årsåldern och har utvecklat den där samspeltheten som får vissa par att tala i stafett; den ena tar vid meningen där den andra slutar.

– När Björn undrade om vi ­s­k­u­lle gå med i Lustkammaren hade vi ­varit tillsammans i 24 år och hade begränsad erfarenhet ­sedan ­tidigare. Det var kul att vidga ­vyerna. Har man varit tillsammans många år börjar det gå lite slentrian i sexlivet, säger Pia.

– Det blir samma hela tiden i stort sett, säger Björn.

I swingervärlden var allt nytt och spännande.

– Första året sprang man omkring på ett endorfinmoln, säger Björn.

Är det inte svårt att hantera att ens partner kanske njuter mer med någon annan än med en själv?

– Nej, jag blir inte arg för att jag får bättre mat när jag äter ute på restaurang än hemma, säger Björn.

Jag vänder mig till Pia.

Blir du inte förbannad när du hör det där och tänker: ”Varför ger du mig falukorv och henne oxfilé?”

– Svartsjukan kan finnas där. Samtidigt har vi så mycket annat tillsammans. Vad är det som säger att sexet är det mest viktiga? svarar hon.

– Det krävs mycket mer för att dela vardagen än några timmar en kväll, säger Björn.

– Jag kan ha jättetrevligt sex med en kille som jag vet att jag inte ­skulle stå ut med en vecka eller ens en dag, säger Pia.

– Det bästa är att vi vet att vi inte kommer att bli otrogna under sådana här premisser, säger Björn.

– Jag kan säga till Björn att någon är söt, ”Du gillar henne va?” Sådant delar man på ett annat sätt nu, för det är ju ändå vi, säger Pia.

– Man plockar det gottaste av allting, säger Björn.

Finns det inte en risk att en blir över?

– Ibland är de man själv vill vara med upptagna och då får man göra något annat som att gå och bada. Det är inte roligt att sitta och dricka rosé bredvid andra som leker, då känner man sig rätt utanför, säger Pia.

– Det är upp till dig själv, du kan alltid få till det men det är ju inte det som är meningen. Bara för att vi är swingers hoppar vi inte på alla andra swingers. Det är fortfarande kemi och attraktion som gäller, ­inflikar Björn.

– Vi är kanske lite dåliga på att ta hand om varandra om vi ser att den ena sitter ensam, tillägger Pia.

Hon skrattar och smeker Björns rygg för att ta udden av det hon just har sagt.

– Ibland kan jag sakna oss två när vi är på fester. Det kan vara lätt att glömma bort varandra, säger hon.

Färdigsnackat. Anna lägger huvudet i Björns knä. Björn tar ett stadigt tag om hennes haka när hon öppnar munnen. Pia smiter i väg. Lars kysser sin fru Annas bröst. När Pia kommer tillbaka en stund senare undrar alla vart hon tog vägen.

– Jag skulle bara fräscha till mig.

De andra fortsätter men Jonas, som ansvarar för dagens fest, reser sin nakna kroppshydda från filten och går för att förbereda maten. Medan han tänder gasolgrillarna berättar han om sin uppväxt i en spansk turistort.

– Många kvinnor reste dit med sina väninnor för att roa sig. Otroheten var överväldigande.

Jonas beskriver det som ett smörgåsbord som han tog för sig av.

– När jag kom till Sverige gjorde jag revolt. Jag gifte mig och skaffade barn och levde ”by the book”, säger han.

Det slutade med skilsmässa. Efter separationen sökte han. Hamnade på en swingerklubb på andra sidan sundet.

– Jag tyckte att det var helt underbart, vuxna människor som njöt av varandra, med varandra och andra. Jag var hemma.

Vid millennieskiftet startade Jonas Lustkammaren. Han började med att köra privata middagar i sin bostad. Fyra år senare var hemsidan uppe och har i dag 344 medlemsprofiler, varav 80 ­procent ­utgörs av par.

– Vi har diskuterat om vi skulle driva nätverket som en förening men det är ingen som vill stå utåt som ordförande, sekreterare och kassör så nu lägger jag intäkterna och kostnaderna i mitt eget bolag i stället.

Jonas försöker förgäves vifta bort en enveten geting från sin oskyddade lekamen samtidigt som han pratar.

– Den känner nog att jag är nyduschad med honungstvål.

Kvällssolen letar sig runt skånelängans husknut. Snart samlas alla omkring Jonas och det dukade bordet i trädgårdens baksida.

– Ska vi inte ha på oss finkläder under middagen? undrar Tösen.

Anna drar en genomskinlig tunika över huvudet.

– Borde jag ha behå under? frågar hon Tösen.

– Ja det tycker jag när vi ska äta.

Anna paketerar lydigt sina tunga bröst i en svart bysthållare. Hon behåller trosorna av. Tösen försvinner in för att byta om och kommer tillbaka middagsklädd i strumpebandshållare, stayups, högklackat, spetstrosor och spetsbehå – helt i vitt som en brud. Ena strumpebandet har lossnat och Anna hjälper henne att fästa knappen. Hon ­håller fram sin ölburk:

– Du är jättefin Tösen. Vill du ha?

Senare i kväll kommer de att ha oralsex med varandra, men Tösen drar en gräns vid att dricka ur samma ölburk:

– Jag har ju lite bacillskräck, bekänner hon smått generad.

Tösen skyr det orena och vulgära. Varje gång Pia, som gärna säger ”knulla” när hon talar om aktiviteterna på Lustkammarens fester, nämner ordet explicit opponerar sig Tösen:

– Ingen får säga k-ordet.

– Vad ska vi säga då? undrar Jonas.

– Mysa, svarar Tösen.

Det är knytkalas. Alla bänkar sig för att hugga in på lax i foliepaket, entrecôte, grillade majskolvar och potatissallad. Pia har snört på sig en svart läderkorsett utan något under och Björn har en matchande svart läderkilt.

Tösens klackar sjunker ned genom gräsmattan och hon sticker strumpfötterna i ett par foppa­tofflor i stället. Kvinnorna vid bordet talar om hur swingervärlden ger dem möjlighet att kombinera trygghet och spänning.

– Det är lite vanskligt att vara tjej och singel och vilja ha sex. När man raggar upp killar på krogen vet man aldrig vad man får fatt i. Hur trevlig killen än verkar kan det sluta hur illa som helst. Det är grisen i säcken varje gång, men i swingervärlden är det kända grisar, säger Freja, 46.

Kvinnor som bejakar sin sexualitet får inte dåligt rykte utan respekt inom nätverket. Ett nej är alltid ett nej och alla ser till att det efterföljs. Alla känner inte alla men alla känner någon och är det en medlem som inte följer reglerna sprider det sig snabbt.

– Man kan leva ut ganska mycket här eftersom man vet att det finns ett gäng människor som tar hand om en. Om någon känner sig det minsta obekväm är det alltid ett antal musketörer som ställer sig upp och kör i väg den som inte respekterar det ögonabums, säger Freja.

Efter maten smiter Anna och Tösen i väg till en bersåomgärdad utesäng. Tösen placerar fötterna högt upp på de båda bakre sängstolparna. Anna leker med henne. Hennes sambo Lars sitter på huk framför sängen en stund och tittar på. När han går därifrån kommer Pia fram.

– Å vad söta ni är. Anna, får jag lägga beslag på din man?

– Om det är okej för honom.

Snart har allihop utom Anna och Tösen lämnat trädgården.

– Kom nu Tösen så går vi in, säger Anna.

– Du vill bara ta mig.

– Ja helst, om jag får.

– Nu är jag ju lite känslig.

– Jag kan ta dig känsligt om du vill.

Inne i rummet där alla samlas är stämningen en annan. Lars hånglar med Pia med byxorna runt knäna. Freja sitter i soffan med Jonas på ena sidan och Björn på den andra. Snart bildar de en trekant på en madrass på golvet. Lars och Pia lägger sig på madrassen intill och Anna, Tösen och Tösens sambo Sven ockuperar golvets sista bädd.

– Önskas musik till kaffet? frågar husägaren.

Snart stönar flera av Lustkammarens medlemmar till Massive ­attacks suggestiva musik. Jonas hämtar en eldriven massagestav men får tekniska problem – förlängningssladden är för kort.

Under en sexakt händer det mesta i hjärnan. För en utomstående ­betraktare påminner ormgrops­scenerna mest om ett köttberg. Utan välregisserad koreografi blir det lite mekaniskt och långtråkigt att titta på.

Visst blir folk upphetsade och når klimax till höger och vänster – men är det bara jag som inte känner ­något dånande begär i rummet, eller finns det helt enkelt inte där?

Har swingerparen separerat inte bara kärlek och sex utan även sex och passion? Återstår bara ett avdramatiserat trivselgökande – en massa hurtfriskt tjo-, tjim- och hambo­sex?

– Man tar inte själva akten på sådant blodigt allvar. Det är en härlig, avslappnad, god, glad stämning, säger Jonas efteråt.

– Det här är inte passion, det är på skoj väldigt mycket, säger Björn.

– Passionen är något man har med sin partner, det här är något man gör för att få en kick med sin partner, säger Jonas.

Jag tänker på de lösryckta fraser jag hörde från uteplatsen när en av trekanterna samlades där en stund för att prata:

– När du sade så kände jag att han gör det fast han inte vill.

– Nej det var inte alls så, du tolkade mig fel.

– Jag tog illa vid mig.

Men jag tänker också på hur Björn sträckte ut benet och smekte sin fru Pias lår med tån när hon låg sked med Lars efter deras tête-à-tête. Och hur Anna lutade sig fram över tre kroppar och kysste sin man Lars när han smakade av en annan kvinna.

– De flesta som sysslar med det här har varit ihop ett tag och vill fortsätta med det. De vill inte lämna det de har men de vill få ut lite mer av livet, säger Jonas.

Fotnot: På grund av fördomar i samhället och rädsla för repressalier är det ingen i reportaget förutom Jonas Bengtsson som framträder med sitt riktiga namn.

Fakta. Lustkammaren

Lustkammaren är ett löst sammansatt nätverk med 344 medlemsprofiler i sin databas. 80 procent utgörs av par.

Varje träff börjar med att deltagarna presenterar sig, berättar vilket namn de använder på hemsidan, samt om de har några preferenser och no-no’s.

Medelåldern ligger runt ­40-45 år. Männen är något fler och därför tas inga nya singel­killar in.

Medlemmarna kommer huvudsakligen från Mälardalen och söderut. De största tillställningarna har en maxgräns på 140 personer.

Medlemskapet kostar 400 kronor per parprofil och år. Pengarna går till att administrera hemsidan. Festerna arrangeras till självkostnadspris.

Hemsidan har ett huvudflöde där profilerna publicerar sina uppdateringar i form av bilder. Det finns också olika grupper med namn som: Hot wife, gang bang, spontanträffar, husbil & husvagn, nakenbad, bdsm och hemmahosfester. Medlemmarna går med i de grupper som de tycker är intressanta och anmäler sig till event i gruppen.

Källa: Jonas Bengtsson, ­grundare av Lustkammaren.