Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Livsstil

De vanligaste orsakerna till otrohet – och hur det kan rädda relationen

Other: Janerik Henriksson/TT

Otrohet har kallats för det ultimata sveket i ett förhållande. Men alla tycker inte lika om vad otrohet är. Suzann Larsdotter, sexolog på RFSU, berättar om vad som kan vara orsakerna  och hur man kan komma vidare i sin relation efter en otrohet.

– Otrohet är det ultimata sveket.

Så säger relationsterapeuten Esther Perel i ett TED talk som setts av över sju miljoner människor.

I ett annat TED talk i ämnet, som setts av över åtta miljoner människor, förklarar socialantropologen Helen Fisher att människor har varit otrogna i alla tider.

– Vi är inte ett djur som skapats för att vara lyckliga, vi är ett djur som skapats för att reproducera, säger hon om varför människor historiskt har varit otrogna.

Ämnet otrohet engagerar och upprör. I en studie från 1994 där man frågade 3.432 amerikaner om otrohet tyckte 77 procent av de tillfrågade att sex utanför relationen alltid är fel. En annan amerikansk studie visade att 65 procent av de tillfrågade amerikanerna menade att otrohet är oförlåtligt.

Men trots att det kan anses vara ”det ultimata sveket” är otrohet någonting som flera som är i en parrelation någon gång ägnat sig åt, fast drivkrafterna bakom otroheten är omdiskuterade och ibland svåra att förstå.

RFSU:s undersökning ”Kådiskollen” från 2016, där 4.260 personer från de nordiska länderna deltog, visade att sju procent av de tillfrågade männen och tre procent av kvinnorna haft en sexuell relation som dess partner inte visste om, och antagligen inte skulle gilla.

Ester Perel säger i sitt TED talk att de flesta som är otrogna inte är ”patologiskt otrogna”, utan att det ofta handlar om människor som varit trogna sin partner under lång tid:

– Men så går de över en gräns som de aldrig trodde de skulle gå över, med risk för att förlora allt, säger hon.

Men vad är då denna gräns? I ”Kådiskollen” har man bland annat tittat på vad respondenterna menar är otrohet. Där ser man bland annat att 46 procent av de tillfrågade svenskarna menar att ”flörta över internet” är att betrakta som otrohet, 31 procent tycker att det är otrohet att avslöja intima detaljer om sig själv för någon annan och 13 procent tycker att det räknas som otrohet att titta på porr.

– De flesta har en ganska stark upplevelse av vad de anser är otrohet. Men det som slagit mig är hur ofta man inte har diskuterat det med varandra i en parrelation. Därför är det vanligt att man tycker att den andra gått över en gräns – men den gränsen har inte alls varit kommunicerad, säger Suzann Larsdotter, sexolog på RFSU och en av dem som ligger bakom undersökningen ”Kådiskollen”.

Hon menar därför att det är viktigt att man vet vilka gränser man har att förhålla sig till i en relation.

– Otrohet som jag definierar den är att bryta mot en gemensam överenskommelse om vad man gör i en relation. I ett polyamoröst förhållande har man ju sex med andra, men man är inte otrogen. Så därför borde man kommunicera mer och redan i början av en relation bestämma vad den överenskommelsen är.

I artikeln ”Infidelity: When, where, why” som publicerades 2010 redogör socialantropolgen Helen Fisher och hennes medförfattare för ett antal studier om anledningarna till varför människor är otrogna. Graden av kärlek i relationen, hur ofta och bra sex man har i förhållandet och hur nöjd man är med relationen i allmänhet visar sig vara faktorer som påverkar risken för att en person ska vara otrogen.

Men även uttråkning, brist på känslomässigt stöd, dålig kommunikation och att man har fler negativa än positiva interaktioner inom sitt förhållande har visat sig påverka graden av otrohet. Andra studier har kopplat en högre grad av otrohet till högt alkoholintag, att man känner sig mer socialt åtråvärd än sin partner, depression, narcissism och hur väl man tror sig klara sig utan relationen.

Suzann Larsdotter menar att otrohet kan uppstå i relationer som annars fungerar väl.

– Det kan vara så att relationen fungerar, men en av personerna kan känna ett akut behov av bekräftelse som man kanske inte får hos sin partner – så då söker man det hos någon annan. Det kan också vara ett symtom på ett problem som finns i relationen, och som en snabb lösning söker man sig utanför relationen. För andra kan det hänga ihop med spänning, eller en brist på kommunikation, där man kanske vill testa nya saker sexuellt men har en rädsla för att prata med sin partner, så då kör man på i samma hjulspår och provar något nytt på annat håll, säger hon.

Nyckelordet är alltså kommunikation, även angående vilka sexuella preferenser man har gentemot sin partner.

– I många fall finns en rädsla att prata om sex i relationen. Jag har flera gånger mött par där den ena partnern längtat efter att prova något nytt, och när man väl pratar om det så inser man att den andra partnern också kunnat tänka sig det – men man har aldrig pratat om det. Som sexolog handlar det jättemycket om att jobba med kommunikationen inom relationen, säger Suzann Larsdotter.

Enligt en studie från Penn University där man studerat unga vuxnas otrohet inom ramen för den nationella undersökningen om ungas hälsa såg forskarna att en fjärdedel av sambopar och gifta unga män och kvinnor rapporterade att antingen de själva eller deras partner hade haft sex med någon utanför relationen. Studien visade också att man var mer benägen att lämna en otrogen partner än att lämna förhållandet för att man själv varit otrogen.

– Våra resultat visar på att om unga vuxna kan komma undan med otrohet är de inte benägna att lämna sin partner. Om de upptäcker otrohet hos sin partner är de dock mycket mindre toleranta. Folk verkar föredra att bedra framför att bli bedragen, säger Michelle Frisco, professor i sociologi och demografi vid Penn University till Science Daily.

Men är en otrohetsaffär dödsstöten för en annars välfungerande relation? Suzann Larsdotter tror inte att det behöver vara slutet.

– Jag tror att det finns goda förutsättningar för att gå vidare efter en otrohetshistoria. Ofta kan otroheten vara ett symtom på någonting, där man inte tagit den mest konstruktiva vägen för att lösa ett problem i sin relation. Då kan otroheten innebära en omstart där man får en möjlighet till självinsikt genom att titta på vad som drev en själv till att vara otrogen och komma fram till hur man ska kunna tillgodose de behoven inom relationen i fortsättningen, säger Suzann Larsdotter.

I vissa fall kan dock otroheten vara ett sätt att avsluta en relation.

– Ibland har folk svårt att göra slut, och då blir otroheten i alla fall något slags avslut. Det finns så klart olika drivkrafter till otrohet, men jag tror inte på förklaringen att ”jag blev så kåt så jag kunde inte låta bli”. De allra flesta har sådan kontroll att man inte överskrider de gränser som finns – så man kan faktiskt inte skylla på sina drifter, säger Suzann Larsdotter.

Den stora utmaningen för relationen efter en otrohetshistoria är att återfå den tillit som man har till sin partner, oavsett om otroheten handlade om en kortare sexuell förbindelse – eller emotionell otrohet. För många är den emotionella delen av otroheten värre än den faktiska sexuella handlingen, menar Suzann Larsdotter.

– Ibland är det inte den värsta faktorn att ens partner legat med någon annan, utan det är i stället de lögner som man fått serverad som är det största sveket. Det är de som gör att man inte längre vet om man kan lita på sin partner.

Hon menar att par kan behöva hjälp för att återfå den tillit som försvunnit i och med en utomäktenskaplig affär.

– Det kan hjälpa att ha samtal inom familjerågivningen. För det handlar både om att den personen som svikit ska jobba för att återskapa sitt förtroende, men också att den andra partnern måste kunna börja lita på den personen igen. En otrohetshistoria är en kris där mönstren liknar dem man ser i en sorgeprocess. Det börjar med chock, sedan får man en stark reaktion – och därefter kan man bearbeta och omorientera sig. Men man kan behöva hjälp i de här faserna, och den otrogne partnern kanske måste vara extra transparent under en tid.

Om det inte går att återskapa den tilliten?

– Om man tror att man kan återfå tillit i sin relation genom att börja kontrollera sin partner så tror jag det är en bedräglig väg att gå, för det kan övergå i ett kontrollbeteende. Om det absolut inte går att återfå tilliten i relationen kanske man måste avsluta den, säger Suzann Larsdotter.

Otrohet

– Försök återfå tilliten inom relationen. Den som varit otrogen kanske behöver vara extra transparent med sin partner under en tid.

– Försök inte att börja kontrollera den partnern som varit otrogen, genom att till exempel få tag i lösenord till sociala medier och mejl. Det är en bedräglig strategi som snarare leder till ett kontrollbeteende.

– Rannsaka ert förhållande – vad saknas i förhållandet och hur kan båda få sina behov tillfredsställda inom relationen.

– Kommunicera! De flesta har en stark känsla av vad som är otrohet, men det är viktigt att de gränserna är kommunicerade mellan alla parter i ett förhållande, gärna tidigt i ett förhållande.

– Ta hjälp av familjerådgivningen eller en parterapeut – ibland kan man behöva prata igenom sin relation med en utomstående för att komma tillbaka på rätt spår.

– Om det känns omöjligt att få tillbaka tilliten i relationen – fundera på om den här relationen verkligen är rätt.