Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

Ett liv utan sex

Illustration: Team Hawaii

De blir kära, lever i relationer – men har inte sex. För tio år sedan hade de inte ens ett ord för vad de är. Ändå beräknar man att en procent av befolkningen är just asexuell. Nu börjar en världsrörelse växa sig stark.

År 1996 är David Jay 15 år gammal och, som vanligt när det är sommarlov, på läger. I konservativa Missouri, USA, sticker just det här lägret ut. I stället för att sporta eller lära sig om överlevnad i naturen är man här för att diskutera värderingar om rasism, religion, pengar och – sex.

Det är nästan 40 grader varmt så de 25 deltagarna står och trycker i skuggan av ett träd. Ledaren står i solen och ropar ut påståenden att ta ställning till:

”Jag har känt mig attraherad av en kille.” ”Jag har känt mig attraherad av en tjej”. ”Jag har känt mig attraherad av både en tjej och en kille.”

Beroende på vilket påstående varje deltagare sympatiserar mest med går de till en särskild plats i solen. Deltagarna samlas i olika grupper. De flesta attraheras av tjejer eller av killar, några av båda delar.

Kvar i skuggan står David Jay. Han har aldrig känt attraktion till någon.

– Det var verkligen som en miniversion av hela min värld. Jag var inte bara ensam om att vara som jag är, jag hade ingen att prata med. Ingen låtsades om att jag stod där själv, övningen bara fortsatte, berättar han.

Att vara asexuell är inte detsamma som att leva i celibat. Asexualitet är på det sättet likt en sexuell orientering – det är inte ett val. Men precis som att man inte kan säga att det blåser i nordöstlig riktning när det inte finns någon vind så kan man inte säga att asexualitet är en sexualitet. Detta har både forskare och asexuella enats om de senaste åren.

I stället har man lagt till en sexuell orientering utöver själva asexualiteten: asexuell plus homo-, bi- eller heterosexuell. Ett annat förslag har varit att lägga till andro-, gyno- eller ambifil som mer logiskt beskriver vilket kön man föredrar, inte vem man vill ha sex med.

Variationen inom begreppet är stor men lite löst kan man säga att en asexuell person upp­lever ingen eller liten sexuell attraktion.

Asexuella kan ändå vara sexuellt upphetsade och det är inte ovanligt att de onanerar. Vad som inte finns är attraktion, lust att leva ut sin upphetsning med någon annan människa. Precis som att en heterosexuell person inte vill ha sex med någon av samma kön.

Det finns heller ingenting som fysiskt hindrar, allting fungerar som det ska. Cirka en procent av världens befolkning beräknas vara asexuell.

David Jay är lite av en hunk. Han är snygg, mörkhårig, lång och så länge han inte tar på sig sina rollerblades, färdmedlet han utan undantag använder i kuperade San Francisco, så för han sig med en självklarhet som är attraktiv.

Det har hjälpt honom att få fram sitt budskap. Han gör sig bra i tv, är social och kan snacka, men framför allt: han skulle få sex om han ville.

Otaliga forum på nätet avvisar hela den asexuella rörelsen med att den handlar om folk som är för fula och tråkiga för att få sex. David får i stället erbjudanden från programledare i morgonsoffor: ”Men jag kan ha sex med dig om du vill!”

Som alla andra asexuella som då var i 20-års­åldern hade David Jay inget ord för vad han är, så han hittade på ett eget: asexuell. Ett annat vanligt ord som många har kallat sig är ”non-sexual”, ”icke-sexuell”. När internet slog igenom på 90-talet började David göra sökningar på allt han kunde komma på och som relaterade till hur han kände sig.

– Men hur mycket jag än letade fanns det inga bevis för att någon annan, någonstans i hela världen, hade liknande erfarenheter.

Till slut byggde han en egen, mycket enkel, hemsida – en sida som i dag har utvecklats till det största onlinenätverket för asexuella i världen: The asexual visibility and education network, också kallat Aven. För tio år sedan hade sajten drygt 400 medlemmar, i dag har över 60 000 personer världen över registrerat sig och Aven har tio gånger så många unika besökare varje år. Tre av fyra medlemmar på sajten bor i USA. Men andelen medlemmar från andra länder ökar stadigt.

– Jag började med att samla allt jag visste om mina egna erfarenheter och min egen sexuella identitet. Jag tänkte att om det finns fler som jag så kommer de också att söka på internet. På sajten skrev jag in alla sökord jag kunde komma på för att öka chanserna och till slut fick jag några mejl.

Detta var första gången David Jay kom i kontakt med någon annan som inte heller kände sexuell attraktion.

I dag använder över 40 procent av tillfrågade asexuella Aven som sin primära utgångspunkt för att komma i kontakt med andra likasinnade. Något fler, drygt 45 procent, använder bloggplattformen Tumblr.

– Utan internet hade vi aldrig hittat varandra, tror David Jay.

Att vara ”romantisk” eller ”aromantisk” är ytterligare uttryck som asexuella använder för att definiera sig själva och sina förhållanden. Vissa vill leva i kärleksrelationer, andra inte. Vissa vill vara fysiska, gosa, hålla handen – kanske till och med hångla. Andra vill inte ens kramas.

David Jay definierade sig länge som asexuell, bisexuell och aromantisk. I 27-årsåldern kände han sig nöjd. Han hade accepterat sin asexualitet och hade flera parrelationer med människor som han stod nära: män och kvinnor, sexuella och asexuella. Han hade en primär relation med ett heterosexuellt, sexuellt par. Tillsammans planerade de tre att skaffa barn och bo tillsammans.

Men plötsligt förändrades förutsättningarna. Paret gjorde slut med David. De ville skaffa barn själva och flytta till en annan stad.

– Då kom insikten att jag kanske faktiskt måste ha sex för att få tillgång den intimitet som jag vill ha i mitt liv, säger han.

Han ser trött ut.

San Francisco associeras med sexuell frigörelse – särskilt med gayrörelsen. Homosexuella som kastades ut från den amerikanska armén under andra världskriget skeppades tillbaka, in under Golden Gate, till den stora hamnstaden på USA:s västkust. De flesta valde att stanna i stället för att återvända hem och riskera utfrysning.

1969 hade San Francisco fler öppet homosexuella per capita än någon annan stad i världen och 1977 valdes gayikonen Harvey Milk in i San Franciscos stadsfullmäktige.

När David Jay hade tagit sin kandidatexamen i Connecticut 2004 flyttade han så fort han kunde till San Francisco. Det är här han har fått störst respons och byggt upp Aven. David Jay bor i ”The Mission”, San Franciscos mest hipstertäta område, som gränsar till ”The Castro”, ett nav för världens homosexuella. På de återkommande Prideevenemangen som anordnas här leder han, på rullskridskor, den nya gruppen som börjat ta plats. De är klädda i lila, har en vit, svart och lilarandig flagga och bär skyltar med en tårtbit på: ”What’s wrong with wanting cake instead?” (”Vad är det för fel på att vilja ha tårta i stället?”).

Tårtbiten har blivit en symbol för asexualitet – alla gillar tårta, förklarar David Jay. Men alla är inte lika imponerade. Delar av homo- och queervärlden är rasande. Varför ska de, som har kämpat för sexuell frihet, ofta med livet som insats, ge plats åt några som inte ens vill ha sex? ”Sluta försöka lägga beslag på vår grupp! Skaffa er en egen!” är en återkommande åsikt bland queerbloggare på nätet.

I filmen ”(A)sexual”, som följer David Jay i hans missionsarbete, ser man hur han ofta möts av irritation och till och med stöts bort där han rullar runt med knäskydd och hjälm och delar ut flygblad. Det är rörande att se, men David ser inte ut att ta åt sig.

– Jag är den jag är för att jag har tvingats kämpa mot sociala normer kring sexualitet. För mig är ordet ”queer” bra för att förstå vem jag är och så är det för många av oss. Ingen har rätten att ta ordet eller den gemenskapen ifrån mig, säger han.

– Man kan tycka att de borde förstå, vilket många också gör, lägger han till.

Enligt Avens egen medlemsundersökning identifierar sig 41 procent med hbt-samhället. 38 procent gör det inte, men de känner sig allierade.

Inom biologin har begreppet ”asexualitet” använts sedan början av 1900-talet för att beskriva ”den könlösa fortplantningen” inom växt- och djurriket. Först i mitten av 1990-talet dyker ordet upp i medierna och på internet för att beskriva människor. Inte förrän på 2000-talet har ”asexua­litet” blivit ett relativt känt begrepp.

Som en följd av det, och problematiken kring att definiera asexualitet, finns väldigt lite forskning på ämnet. Det man ändå har lyckats komma fram till talar emot den allra vanligaste frågan en asexuell person möts av:

– Det man definitivt har visat är att det inte finns någon överrepresentation av sexuella trauman och övergrepp bland asexuella personer, säger Lars-Gösta Dahlöf, docent i psykologisk sexologi och den svenska forskare som ägnat sig mest åt asexualitet.

Det finns inte heller någonting som tyder på hormonella störningar. Att vara asexuell är inte en diagnos, som impotens eller hormonrubbning.

Lars-Gösta Dahlöf jobbade i många år med samtalsrådgivning vid dåvarande sexologmottagningen på Östra sjukhusets kvinnoklinik och därefter vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Han träffade många par där lusten hade minskat eller försvunnit hos endera eller båda parter. Men ibland kom det personer som inte hade, aldrig hade haft och inte heller ville ha någon lust.

– Jag fick anledning att ställa mig själv frågan: ”Kan det finnas människor som från födseln och under hela livet inte har någon sexlust?”

Det här var i mitten av 90-talet, just när de förs­ta forskningsrapporterna om asexualitet började publiceras. Uppskattningsvis är ungefär en procent av världens befolkning asexuell. Men för att det ska kunna fastställas med säkerhet krävs mer forskning och större underlag.

– Och detta är viktigt för att de som definierar sig som asexuella inte ska behöva förklara eller försvara sig. Asexualitet är en statistiskt ovanlig verklighet inom den normalvariation som människans sexualitet uppvisar, säger Lars-Gösta Dahlöf.

Miku Westerholm är 24 år gammal, bor i Stockholm och har identifierat sig som asexuell sedan 2005. Miku föddes i en flickkropp och har uppfostrats som flicka men identifierar sig inte med det och använder därför pronomenet ”hen”.

Andelen personer som inte identifierar sig med det ena eller det andra könet har i undersökningar visat sig vara högre bland asexuella. Personer födda som kvinnor är också överrepresenterade. I Avens egen undersökning beskriver 51 procent av de asexuella sig som kvinna. Ytterligare 13 procent som ”halv-kvinnlig”, 9 procent som män och 4 procent som ”halv-manliga”. En av tio uttrycker att de är transsexuella och ytterligare 10 procent att de kanske är det.

Precis som David Jay hade Miku Westerholm aldrig träffat någon annan som var asexuell, och precis som David hade Miku inget som satte ord på känslan. Men så dök Aven upp på nätet tillsammans med ett forum på det nordiska nät­forumet Qruiser.

– Jag hade inte förstått det, men det var väldigt viktigt för mig att träffa andra likadana. När jag var den enda som var ”konstig” så hade jag taggarna utåt och var lite aggressiv. Jag nästan hatade sexuella människor för att de inte var som jag, säger Miku Westerholm.

Annars tycker Miku inte att det har känts jobbigt att vara asexuell.

– Jag har redan stuckit ut så mycket och varit så konstig. Det är liksom inte sexualiteten som är det konstigaste. Den syns ju inte i alla fall.

Miku Westerlund är drivande i RFSL:s förening för asexuella. Även om hen inte haft stora problem med att acceptera sin egen asexualitet vet hen att många andra har det. Därför jobbar gruppen för mer acceptans och kunskap i samhället.

– Folk behöver veta att vi finns så att man inte behöver sitta i högstadiet och tänka att ”jaha, nu måste jag ha det här sexet”. Man ska veta att det är ett alternativ att vara asexuell, säger Miku Westerholm.

Hittills har det varit vanligt att asexuella kommer fram till sin identitet först i vuxen ålder. Berättelserna är många om medelålders kvinnor och män med barn som till sin stora lättnad hittar sin identitet efter en skilsmässa. Många har, utan att reflektera över det, haft sex för att ”så ska det ju vara”. Miku Westerholm berättar att det på det månatliga mötet i Stockholm för ett tag sedan kom en 90-årig kvinna på besök med funderingar hon ville ha svar på.

Det är också vanligt att asexuella människor lever i ett förhållande med en sexuell person och för dennes skull har sex då och då.

– Många kan se det som ett pris de betalar för att få relationen. Man vill ju uppleva kärlek, passion och närhet – då är man beredd att ha sex ibland för att få det, säger forskaren Lars-Gösta Dahlöf.

– Det betyder att man går in i förhållandet på väldigt olika premisser, sexualiteten blir villkorad och det är svårt att hantera för båda parter. Men visst har jag träffat par som får det att fungera, som skapar en balans, tillfredsställelse och stimulans så att det räcker för att ingen ska känna att de offrar för mycket, säger han.

Efter David Jays uppbrott med paret för några år sedan har han haft sex. Han säger att det var ”intressant” och att det kändes ganska naturligt eftersom han ville förstå och hänga med i vad som hände med kvinnan han träffade. ”Men det var inte jättekul.”

– Med en sexuell människa finns ett slags manus, en gravitation som tydligt drar åt ett håll. Man vet var det ska sluta. Men när jag är fysisk med en asexuell person och den gravitationen inte finns så skapas många coola grejer. Man får bara känna sig fram, berättar han.

En orgasm för David Jay känns, tror han, för honom som för de flesta andra. Men det är ingenting som han strävar efter eller tycker är särskilt intressant.

David Jay är nu 31 år gammal och har tre nya relationer. En romantisk med en asexuell, heterosexuell kvinna och två aromantiska med två sexuella, bisexuella män. Han har inte sex med någon av de här personerna. Männen har däremot sex med sina flickvänner. Och, vill David tillägga, tillsammans med sin tjej gör han en del ”awesome stuff” rent fysiologiskt.

Innan han träffade henne hade han aldrig varit kär. Men förra året hände det. Det var dokumentärfilms­visning i New York. Han såg henne, hon såg honom. De började prata.

– Det gick snabbare och känslorna var mycket mäktigare än några andra jag någonsin känt i mina förhållanden. De låg mer på ytan, de kändes mer.

Efter filmvisningen tog David och kvinnan en promenad – i fem timmar. Nu har de ett förhållande på distans och flyger fram och tillbaka mellan New York och San Francisco. De har många, långa samtal på Skype, planer på att flytta ihop, planer på att adoptera ett barn och planer på att bli gamla tillsammans. Det låter som en helt vanlig kärlekshistoria. Det enda som många kan tycka är ovanligt är alltså att paret inte har sex.

– Det betyder inte att vårt förhållande är mindre värt. Eller att mina aromantiska förhållanden är mind­re värda än det romantiska, säger David Jay.

Han tycker att han delvis har haft tur som har vuxit upp i en värld där heterosexualitet inte är obligatoriskt.

– Fler och fler växer upp och frågar sig vilken sexualitet de har, i stället för att förutsätta att de är heterosexuella och få panik om de inte är det.

Nu återstår det som också Miku Westerholm pratar om: Medvetenheten om asexualitet som ett alternativ.

– Ord som ”singel” kommer att försvinna eftersom ”singel” låter det vara underförstått att du är ensam – som att en romantisk, sexuell parrelation är det enda som är värt någonting, säger David Jay. Efter att han träffade sin flickvän känner han inte längre att han behöver ha sex för att få den intimitet han vill ha.

Miku Westerholm å sin sida har aldrig i sitt liv sett det som ett alternativ att ha sex:

– Jag är inte intresserad, så jag tänker inte ha det. Men eftersom jag är så ung så är det många som frågar hur jag kan veta att jag inte gillar det om jag inte har provat. Det är ofta heterosexuella som frågar. Då kontrar jag med: ”Hur vet du att du är heterosexuell om du inte har provat att ha sex med någon av samma kön?” Det brukar räcka.

Chatta med Lars-Gösta Dahlöf om asexualitet klockan 11 på måndagen. Ställ din fråga redan nu.

Chatta om asexualitet på dn. se

• Lars-Gösta Dahlöf, docent i psykologisk sexologi, chattar måndagen den 6:e maj klockan 11.

• Klockan 11 på tisdag kan du chatta med Miku Westerholm, asexuell.

DN

Asexualitet. Ett omdiskuterat begrepp

• Asexualitet uppvisar som mänsklig företeelse en stor variation och ingen har riktigt hittat ett tillfredsställande sätt att definiera ordet. I begreppet finns aspekter på en individs identitet, personlighet, sexuella orientering och livsstil.

• Vad man kan säga är att asexua­litetens definition innehåller en eller flera av följande punkter:

• Att inte känna sexuell lust

• Att inte känna sexuell attraktion

• Att inte känna sexuell upphetsning

• Att inte vilja ha en sexuell relation

• Att inte vilja ha samlag

• Psykiska sjukdomar, övergrepp eller hormonella defekter före­kommer inte i högre grad hos asexuella än hos andra männi­skor.

DN