10 saker du kan göra för att klara en samhällskris

När Niklas Kämpargård var liten och växte upp på en bondgård utanför Sölvesborg så blev han van vid strömavbrott. Han började fascineras av att klara sig själv och att överleva. Att leva på landet på den tiden beskriver han som något som krävde grundläggande kunskaper om naturen. 

– Det låter som att det här var på 1800-talet, säger han. Men de senaste åren har det skett en extrem utveckling i lantbruken. Förr var gårdarna mindre. Och förr odlade man allt man åt själv, nu säljer man allt man odlar och köper mat i affären.  

Redan som nybliven tonåring var han med i lokaltidningen för att visa hur han gjorde eld på gammaldags sätt och byggde vindskydd. Det här intresset har han burit med sig hela livet under sin yrkeskarriär. Under 90-talet gav han kurser och utbildningar i överlevnad. 

– Vid början av 2000-talet dog intresset. Vi fick inga sökande till kurserna så jag lade ner det där. Nu märker jag att intresset för den här typen av kunskaper har ökat igen. 

Under några år åkte han för dåvarande Räddningsverket – nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – till utsatta områden som till exempel Pakistan. Då hade han utbildat sig till sjuksköterska. 

– I fascinationen för utsatthet och kunskap så ville jag länge bli yrkesofficer, men allt eftersom ändrade jag det till att jobba inom sjukvården i stället. Jag jobbade på ambulans och började sedan åka på olika katastrofinsatser. 

Men efter att försvarsberedningen lade fram sin rapport i december förra året, där det sades att vi i Sverige ska ha en personlig beredskap att klara oss själva en vecka, så tog intresset för överlevnad och förmågan att hantera kriser fart på allvar. 

Själv är Niklas Kämpargård förstås förberedd på mycket. Väldigt mycket. Han bor i en villa kopplad till det kommunala vattennätet. Det ser han förstås som ett bekymmer eftersom han inte har en egen brunn. Vatten är ofta den största utmaningen vid en kris eller en katastrof. Själv har han vatten lagrat i dunk i hemmet. 

– Jag skulle klara mig ganska länge, flera veckor. Kanske månader beroende på vilken kris det är. Jag är en sådan som gillar att vara förberedd, och det gäller allt, inte bara mat. Jag har till exempel extra tonerpatroner till skrivaren.  

Barn som växer upp i dag har ingen aning om hur mat blir till.

Han bor med sin fru och sina två barn och en hund. Och naturligtvis präglas hela familjen av Niklas Kämpargårds vilja till förberedelser. De odlar själva – och de har mycket inlagd mat. De jagar och han har sitt dunkvatten. Han beskriver att han fått en lite märklig roll i sitt villaområde.

– Barn som växer upp i dag har ingen aning om hur mat blir till. Man vet inte hur man odlar eller hur man slaktar. 

Han berättar hur han har styckat rådjur och höns och vildsvin på köksbordet inför häpna grannbarn. Och de har fått hjälpa till. Något som fick ett storögt barn att fråga varför Niklas Kämpargård inte är som alla andra och köper sin mat på Ica.

– När vi slaktade vildsvin sist, då hade vi dödat ganska många. Och sen slängde jaktlaget slaktavfallet i en skottkärra. Och då sa jag – det där tar jag. Tar hem och kokar till hunden.

Väl hemkommen kokade han upp nacken och ryggraden och när han lutade sig över grytan insåg han att det var alldeles utmärkt och så blev det i stället en chiligryta till familjen. 

Helt i denna anda av förberedelser har Niklas Kämpargård för DN:s läsare tagit fram tio saker som går att göra redan i kväll (för sammanlagt mindre än 500 kronor) som kommer göra eventuella kriser mindre svåra att hantera. 

1. Bestäm vilket rum som du och familjen ska använda som ”basläger” om strömmen går. Då kan ni förbereda er på hur man allra bäst isolerar rummet och samtidigt planera för korta eller långvariga alternativa värmekällor. Om det finns en eldstad i något av husets/lägenhetens rum är det där man ska tillbringa tiden under strömavbrottet. Prova om madrasser, filtar och sovsäckar (som ni redan har) kan användas praktiskt för att isolera bättre. Det går också att öva genom att slå upp ett tält i rummet. 

2. Skaffa en alternativ köksutrustning. Det billigaste Trangiaköket kostar 255 kronor. Det vanligaste däremot kostar 590 kronor så där spränger vi i så fall gränsen. Det går också att skaffa begagnade militära spritkök för någon hundralapp. Även Biltema har billiga kök: 200 kronor exklusive gas. 

3. Skaffa vattendunkar – begagnade eller nya – för att kunna lagra dricksvatten. Räkna med omkring 10 liter per person och dag. Det finns bra dunkar som rymmer 10 liter för 79 kronor. Man kan också samla vatten i begagnade dunkar (som rengjorts noga) eller i pet- eller andra typer av plastflaskor. Ett bra tips kan vara att frysa in vatten i petflaskor i frysen. Om strömmen går hjälper isen i flaskorna till att hålla temperaturen i frysboxen samtidigt som du kan ta upp och tina fruset dricksvatten. 

4. Köp hem nödmat och gör ett nödskafferi med basvaror som kan användas vid en krissituation. Tetrapak med bönor eller krossade tomater. Pasta, ris eller matvete. Tänk på att rotera maten så att den inte blir gammal. Det är bättre att köpa sådan mat som du redan äter i stället för en massa konservburkar. Det blir också lättare att regelbundet ha en övningsmiddag med krismat för att se om hela familjen tycker att det är ätligt. 

Läs mer: Recept – smaklig spis när det är kris

5. Lär dig odla. Fröer är nästan gratis och ger mycket mat även om det tar tid. Man kan odla i såväl trädgården som på balkongen, på terrassen eller i ett köksfönster. 

6. Lär dig känna igen tio växter i skogen som går att äta i en nödsituation. Det är lätt att hitta information på nätet om vilka växter som finns omkring dig och vilka som är ätbara.  

7. Lär känna dina grannar. Utan kunskap om människor som bor runtomkring dig är det svårt att klara sig i en nödsituation. Kanske någon behöver hjälp av dig, eller du av någon annan. 

8. Engagera dig. Gå med i Civilförsvarsförbundet, Röda korset eller en frivillig försvarsorganisation för att lära dig mer och ta del av det civila försvarssamarbetet. 

9. Hitta en kurs i första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Kostar visserligen en slant, men kanske kan du övertyga arbetsgivaren om vikten av att utbilda arbetsstyrkan i första hjälpen. Man kan engagera sig i Röda korsets första hjälpen-grupper för att få bra erfarenhet och trevliga vänner. 

10. Skaffa en alternativ strömkälla för att kunna ladda mobilen, radion (det finns radioapparater som laddas med vev) och andra viktiga apparater. Det finns bra och effektiva powerbanks. Kombinera gärna med en solcellsladdare. Tänk på att inte köpa billigt skräp från Wish eller andra liknande sajter utan köp bra kvalitet från början. Glöm inte att köpa hem batterier till ficklampor, radioapparater, blodsockermätare (för dig som har diabetes).

Läs mer: 

Så vill MSB att vi ska klara en samhällskris 

Så klarar du en katastrof – se om du har vad som krävs