Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Hälsa

Det händer i din hjärna när du dricker alkohol

Foto: Gorm Kallestad/TT

Det finns ingen nivå för när alkohol är helt ofarligt, visar nyare forskning. Risken för alkoholskador varierar också mer mellan åldrar än man tidigare sett. Budskapet från forskarna är därför: ”Ju mindre du dricker desto bättre”. 

– Vårt budskap är att alla kroppens vävnader tar skada av alkohol för den har den allmänna effekten, säger Sven Andreasson, professor och överläkare på Karolinska institutet och på Beroendecentrum Stockholm Riddargatan 1.

En drink i solnedgången på semesterresan, lite vin till maten och en kall öl för att släcka törsten. Alkohol är ofta relaterat till något njutbart och festligt eller något vi tar till för att koppla av och må bra. I alla fall så länge det handlar om måttliga mängder. 

Det som sker rent fysiskt är att alkohol frigör olika ämnen i hjärnan som dopamin och endorfiner, så kallade må-bra hormoner, vilka gör oss mer avslappnade och behagligt berusade. 

Fortsätter man dricka blir delar av hjärnans funktion allt mer nedsatta, medvetandenivån sjunker och man blir instinktiv och primitiv. Man kan börja sluddra, vingla, bli aggressiv, omdömeslös och ibland mer sexuellt hämningslös. 

– Alkoholen lyfter bort hämningar som de flesta av oss har. I pannloben sitter centrat som styr impulser som gör att vi inte slår folk på käften men det påverkas negativt av alkoholen; vi tappar självkontrollen och behärskningen och kan få den typen av aggression hos en del.

Kan man skylla ifrån sig på alkoholen om man gör dumma saker?

– Bra fråga, det finns olika uppfattningar om det. En del menar att de som gör det själva har berusat sig och därför har ansvaret, medan andra menar att man inte kan förutse vilka effekter det kan bli, säger Sven Andreasson.

Alkohol har olika effekt på olika människor och hur mycket sprit kroppen tål innan det blir skadligt eller leder till ett missbruk är svårt att veta. Vissa personer som dricker kraftigt kan utveckla ett alkoholberoende på några månader. Men även en daglig alkoholkonsumtion i små mängder kan öka risken för att bli beroende.

Läs mer: Forskare: Alkohol får oss inte att visa vårt sanna jag 

– Det samvarierar med hur känslig individen är och genetiska faktorer. Människor är väldigt olika i sin konstitution hur de påverkas av droger. En viss procent kan inte bryta ner alkohol och blir påverkade av väldigt små mängder och dricker mindre. Sedan finns det de som ändå försöker dricka, till exempel i Asien där det är ett machoideal. De blir väldigt sjuka och får mycket värre skador med cancersjukdomar och skrumplever, säger Sven Andreasson.

Rekommendationen för att ligga under riskkonsumtion har hittills angetts i antal ”standardglas” en person kan dricka under en vecka. Men riktlinjerna har visat sig vara svåra att tolka, folk har helt enkelt väldigt olika uppfattning om hur stort ett sådant glas är.

– Det är en pedagogisk utmaning att förklara vad ett standardglas är och vi har på olika sätt försökt illustrera det, säger Sven Andreasson.

Nu visar nyare forskning att det inte finns någon säker nivå där alkohol är helt ofarligt eftersom olika typer av skadeeffekter har olika riskkurvor som man inte tidigare känt till, enligt en rapport av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. 

– Vi gjorde en översikt i Sverige för ett år sedan och fann att en tredjedel av de cancerfall som alkohol orsakar dricker under riktlinjerna. Så trots att man höll sig till de officiella riktlinjerna var det ändå runt 350 cancerdödsfall som inte drack jättemycket. 

– Det har skapat en helt ny diskussion i ett antal länder där man har sett över sina riktlinjer eftersom det är egendomligt att läkare och forskare rekommenderar konsumtionsnivåer som kan ge cancer, säger Sven Andreasson. 

Läs mer: Så pratar du med någon om du är orolig för deras drickande 

Budskapet för att undvika alkoholskador är således: Ju mindre desto bättre, och att helst inte dricka mer än fyra standardglas vid enstaka tillfällen eller högst tio standardglas i veckan för både män och kvinnor. 

För unga är det särskilt viktigt att vara måttfull eftersom långvarigt drickande under ungdomsåren orsakar ändringar i hjärnans funktion, visar studier. Dessutom ökar risken för att utveckla ett alkoholberoende i vuxen ålder ju tidigare man börjar dricka.

Med fyllan kommer bakfyllan. Kroppen hanterar alkoholen som ett gift och går på högvarv för att göra sig av med det som kan ge en mängd symtom: trötthet, ångest, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, diarré, muskelvärk, huvudvärk och kräkningar. Ju längre tid och ju mer du har druckit desto plågsammare är återhämtningen.

Så många standardglas kan du dricka.

Nuvarande nivån under riskkonsumtion är:

Max 14 standardglas per vecka för män.

Max 9 standardglas per vecka för kvinnor.

 

Nya föreslagna rekommendationen: 

Max tio standarglas per vecka för båda könen.

Max fyra standardglas vid enstaka tillfällen. 

Att känna ”fyllehunger” är också vanligt vilket beror på att när levern förbränner alkohol hinner den inte producera tillräckligt med socker för kroppens behov och blodsockret sjunker.

Oftast går bakfyllan över efter lite vila. Men för personer som har druckit länge eller är alkoholister blir bakfyllan till ett abstinenssymptom med lång återhämtning som i vissa fall kan kräva medicinsk vård.

Hur är det då med rekommendationer som säger att sprit kan vara bra för hälsan i små mängder, till exempel att rödvin kan ge skydd mot cancer eller hjärt– kärlsjukdomar. Trots flera undersökningar, bland annat en stor studie som presenterats i The Lancet, hittar forskarna inga underlag som pekar på det: de effekter som bedömts skyddande överväger inte de skadliga effekterna.

– Så det mesta talar emot att det har några positiva hälsoeffekter, säger Sven Andreasson. 

 

Det här händer vid olika promillehalter.

Exakt hur en person påverkas av olika promillehalter går inte att säga, men detta gäller för det stora flertalet genomsnittsdrickare. 

 

0,2 promille

Den första alkoholeffekten märks. Du känner dig varm, avspänd och väl till mods. Din självkritik minskar.

0,5 promille

Du känner dig upprymd och hämningarna släpper. Dina reflexer blir långsammare och du får minskad precision i dina rörelser. Omdömet börjar grumlas och din förmåga att ta in information försämras.

0,8 promille

Du börjar bli högljud och yvig i dina rörelser. Du ser sämre än du brukar. Du är överdrivet självsäker och luktar alkohol.

1,0 promille

Du sluddrar och är sämre på att kontrollera både muskler och känslor.

1,5 promille

Det börjar bli svårt att hålla balansen och du kanske ramlar omkull. Räkna med ett känsloutbrott. Och illamående.

2,0 promille

Du har svårt att prata och gå upprätt. Du ser dubbelt.

3,0 promille

Du uppfattar inte vad som händer och sker och är på gränsen till medvetslös.

4,0 promille

Du är medvetslös. Du andas långsamt och riskerar att dö av alkoholförgiftning.

 

Källa: Beroendecentrum Riddargatan1, WHO, Systembolaget.