Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Livsstil

Ny termin – nya läxor: Så hjälper du barnen på bästa sätt

Other: Fredrik Sandberg/TT

Terminsstart och läxor på ingång; en källa till konflikt i många familjer. Här är experternas sex bästa tips för att få ordning på läxläsningen – och råd om vad du som förälder absolut inte ska göra.

– Som förälder ska man inte tjata på barn om att göra läxorna. Det är bättre att engagera sig i vad läxorna handlar om och att lyssna på barnen och bläddra i böckerna, säger Max Strandberg, universitetslektor vid Stockholms universitet som har tagit fram Skolverkets handledning ”Läxor i praktiken”.

Läxor är inte reglerade i skolförordningen. Det är alltså något som rektorer och lärare själva bestämmer över, och det finns skolor som helt har avskaffat läxor. Men för majoriteten elever är det fortfarande ett vanligt inslag.

Ämnet är också en ständig källa till debatt om dess vara eller icke-vara: vissa anser att de är onödiga i dagens skola, medan andra anser att läxor ökar kunskaperna och därför är ett bra verktyg för inlärning.

Forskningen är inte heller entydig. Det visar en sammanställning av befintliga forskningsresultat som Peter Wall, kvalitetsstrateg på Karlstad kommun, har gjort tillsammans med en kollega.

– Det korta svaret är: ja, man lär sig mer av att ha läxor. Men forskningsstudierna spretar väldigt mycket och olika forskning visar olika resultat, säger Peter Wall.

Störst effekt har läxor för äldre elever när det handlar om att snabbt lära in något, som att kunna Europas huvudstäder. Samtidigt finns det en mängd ytterligare faktorer som ger större effekt på inlärning, till exempel att ha flera lärare i klassrummet som kan hjälpa eleverna.

Läxor ser även olika ut och kan delas in i fem kategorier; repetitionsläxor, färdighetsläxor (som att räkna matematik), läxor med syftet att lära sig samarbete och undersökningsläxor där man ska göra ett experiment eller intervjua någon och samla in data för att ta med till klassrummet. Dessutom finns ”komma ikapp-läxor” om eleven har varit sjuk eller inte hängt med i undervisningen.

Oftast är det de två förstnämnda, eller den sista, som skapar problem hemma. Forskning vid Linköpings universitet visar att just läxläsning är den vanligaste källan till konflikter inom familjen.

Som lärare måste man tänka på allas lärande och man kan ge olika läxor till olika elever.

Barnen kan vara frustrerade över att läxorna är svåra, de skjuter upp dem till sista minuten eller har svårt att koncentrera sig. För föräldrarna kan det ibland vara svårt att förstå vad syftet med läxan är och hur man bäst ska hjälpa till.

– ”Läxor i praktiken” tar upp vad skolan ska ha för förhållningsätt till läxor. Det är inte bra när föräldrar hamnar i lärarens position och ska förklara något, som ett matteproblem eller en svår text. Det leder till konflikter, säger Max Strandberg.

Läs mer: Mer makt åt barnen ger bättre läxläsning hemma.

I de fallen råder han föräldrar att vända sig till läraren och ifrågasätta varför läxorna är så svåra, berätta vad det orsakar i familjen och försöka hitta en lösning. Eller så kan man ta upp hur det förhåller sig på föräldramöten, vilket kan skapa en bredare diskussion om läxor. Max Strandberg ger exempel i sin doktorsavhandling på klasser där sådana samtal har bidragit till en ökad variation på läxorna och ett nytt innehåll.

– I ett fall fick elever i läxa att diskutera med någon äldre för att utveckla sitt språk och sedan berätta om det i skolan. Frågorna utgick inte från föräldrarnas akademiska nivå utan deras livserfarenhet vilket uppskattades av föräldrarna, säger han.

Skolverket har konstaterat att föräldrarnas delaktighet och utbildningsnivå har betydelse för att barnen ska uppnå goda skolresultat. För att ge alla elever likartade förutsättningar har många skolor därför en läxverkstad där man kan få hjälp.

– Som lärare måste man tänka på allas lärande och man kan ge olika läxor till olika elever, säger Max Strandberg.

Den amerikanska läxgurun Harris Cooper, professor i psykologi vid Duke university, menar att tiden för läxläsning har betydelse och förespråkar en metod som han kallar ”tiominutersregeln”. Den innebär att både mängden och svårighetsnivån anpassas efter barnens ålder; ju äldre eleven blir desto mer avancerad och mer tidskrävande blir läxan.

Enligt Harris Cooper visar hans studier att läxor har effekt. Men för mycket och för svåra läxor riskerar att avskräcka eleven så att denne tappar motivationen eller koncentrationen.

För att hamna på en lagom nivå för läxläsning är det vanligt i USA att läraren tar den årskurs som eleven går i och multiplicerar med tio. En elev i årskurs ett bör alltså ägna tio minuter på läxor, medan en elev i årskurs fem kan gör hemuppgifter i nästan en timma.

Det finns en del skolor i Sverige som använder sig av Coopers tiominuters rekommendation, enligt Max Strandberg. Han vill dock inte uttala sig om metoden eftersom det saknas empiri.

– Mig veterligen finns det inte någon forskning om detta i Sverige, säger Max Strandberg.

I hemmet kan man underlätta läxläsningen med rutiner och skapa studiero. Det kan vara enkla saker som att inte ha på tv:n i bakgrunden.

– Det finns forskning som visar att elevernas resultat ökade när de fick lugnt omkring sig. Men det kan vara svårt om man bor trångt och är en stor familj, säger Max Strandberg.

Det viktiga med läxor är att de leder till lärande, att de tillför något i undervisningen och skapar större likvärdighet, anser Max Strandberg. Frågan formulerad som för eller emot läxor, tycker han är ointressant.

– Varför inte ha läxor om de ger eleverna möjligheter att lära sig mer, säger han.

Så hjälper du barnen med läxorna

Rutiner: Försök att göra läxor vid samma tidpunkt och vid en särskild plats.

Var delaktig: Engagera dig, var intresserad, lyssna och bläddra i böckerna. Ställ frågor och låt barnet själv klura ut svaret.

Undvik att tjata och pressa barnet: Stärk i stället barnets egen motivation genom att de får ta eget ansvar för besluten. Fråga till exempel: Hur kan jag hjälpa dig med läxan?

Belöna och bekräfta barnet. Det finns studier som visar att uppmuntran från föräldrarna leder till att barnet gör läxorna i högre grad än vid tjat.

Skapa studiero: Stäng av störande bakgrundsljud som tv, radio eller musik.

Bli inte en extralärare: Om nivån är för hög/uppgiften för svår - kontakta läraren och ifrågasätt. Syftet är att eleven själv ska klara hemuppgifterna för att förbereda sig inför lektionen.

Ta hjälp. Ofta erbjuder skolan läxhjälp, och även kommunen kan göra det. Det finns också privata aktörer att anlita.

Källor: Max Strandberg, Karolinska institutet, Linköpings universitet.

Detta påverkar lärandet

Skolforskaren John Hattie har i metastudien Visible learning, som är en sammanställning av olika studier, undersökt en mängd faktorer om vad som påverkar lärandet.

– Han kom fram till att läxor inte är bland de faktorer som har störst betydelse för inlärning och det har en del tagit för intäkt att läxor inte är viktiga. Men Hattie har motsatt sig den slutsatsen och menar att man måste väga in flera saker som kostnader. Det kostar kanske flera miljoner för en skola att ha fler lärare i klassrummet jämfört med att ge läxor; att läxor då har lägre effekt jämfört med att ha fler lärare kanske inte är orsak nog för att inte ha läxor, säger Peter Wall.