Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 14:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/livsstil/semester-i-sverige-det-har-far-du-gora-enligt-allemansratten/

Livsstil

Semester i Sverige – det här får du göra enligt allemansrätten

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inte störa, inte förstöra – det är allemansrättens grundprincip. Den ger alla rätt att röra sig i den svenska naturen, men det är bra att känna till vad man får och inte får göra. 

Den svenska allemansrätten är en sedvanerätt med anor långt tillbaka, även om begreppet myntades först under 1900-talet. Den är inskriven i grundlagen och grundprincipen ”inte störa – inte förstöra” lärs ut redan i skolåldern. Samtidigt är gränsdragningarna ibland svåra och vissa definitioner ålderdomliga. Syftet med allemansrätten är att människor ska ha möjlighet att vistas i naturen och kunna plocka vilda blommor, bär och svamp i skog och mark. 

Läs mer: Pandemin lockar ut svenskarna i naturen

Allemansrätten gäller inte inom den så kallade hemfridszonen, området närmast ett bostads- eller fritidshus, eftersom man har rätt till ett privat område och att få vara ostörd. I nationalparker och naturreservat och i andra skyddade områden gäller särskilda regler. De kan inskränka och begränsa allemansrätten och du måste själv ta reda på vad som gäller i det område där du rör dig. Allemansrätten är knuten till den enskilde individen. 

Man får gå nästan var som helst i naturen, men undantag finns.
Man får gå nästan var som helst i naturen, men undantag finns. Foto: Gorm Kallestad/TT

Vandra

Allemansrätten ger dig möjlighet att gå nästan överallt i naturen, oavsett om marken ägs av staten eller en privat markägare. Men man måste visa hänsyn och får inte orsaka skador.

Det finns vissa undantag från rätten att röra sig i naturen: Du får till exempel inte vara på någon annans tomt eller inom det som kallas hemfridszon. Hur stor hemfridszonen är varierar. Det är bland annat faktorer som situationen, terrängen, vegetationen, förekomst av ”naturliga” avgränsningar som vägar, vattendrag med mera som avgör hemfridszonens storlek.

Man får inte heller gå över planteringar eller skogsplanteringar med späda plantor som kan skadas. Även åkrar är förbjudet område under den tid på året när det finns risk för att grödan kan ta skada. Allemansrätten gäller inte heller fullt ut på golfbanor. 

Ägaren av en enskild väg kan förbjuda motortrafik där, det går däremot inte att förbjuda någon att gå, cykla eller rida på vägen, såvida inte vägen skadas.

Man får tälta i naturen under enstaka dygn.
Man får tälta i naturen under enstaka dygn. Foto: Thomas Karlsson

Campa

Enligt allemansrätten får du tälta i naturen under enstaka dygn, om du inte stör markägaren eller skadar naturen. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus, eller inom det som kallas ”hemfridszonen”. Men de flesta kommuner har också lokala bestämmelser om camping, till exempel förbud mot att tälta i parker och idrottsområden. Det kan också finnas förbud mot att tälta i friluftsområden. Du har själv ansvar för att ta reda på vad som gäller där du vill campa. Information finns hos kommunen och polisen.

Håll dig på vägen om du kör husbil eller husvagn, det är inte tillåtet att köra i terräng, alltså varken skog och mark, eller stränder och parker. Detta regleras dock inte i allemansrätten utan av terrängkörningslagen

Bada från någon ­annans brygga? Det går bra om man visar hänsyn och inte riskerar att störa de som bor där.
Bada från någon ­annans brygga? Det går bra om man visar hänsyn och inte riskerar att störa de som bor där. Foto: Håkan Sandbring/TT

Bada

Allemansrätten gäller både på land och i vatten. Alltså får du bada vid stränder om de inte tillhör en tomt, eller är skyddade av andra anledningar, till exempel fågelliv. Det är risken att störa som avgör hur nära ett hus du kan bada, liksom hur du tar dig dit. 

Grillning får bara ske om elden inte riskerar att sprida sig.
Grillning får bara ske om elden inte riskerar att sprida sig. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Grilla och elda

Om du är försiktig får du göra upp eld. Men bara om du är säker på att den inte riskerar att sprida sig eller skadar mark, djur och växter. Ha alltid vatten till hands eller något att skopa vatten med. Elda inte direkt på – eller alldeles intill – berghällar eller större stenblock, eftersom de kan spricka.

Behöver du något att elda med får du ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar. Det är däremot inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Vindfällen, träd som har vält eller blåst ner, får inte heller användas som ved.

Om det är risk för brand i skog och mark, till exempel på grund av torrt väder, kan länsstyrelsen eller kommunens räddningstjänst införa eldningsförbud. Då är all öppen eld förbjuden, även eldning i iordninggjorda eldstäder.

På MSB:s webbplats, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hittar du riskprognoser för gräsbränder

Plocka blommor? Nja, om det är ett bostads­hus där borta får man plocka någon ­annanstans.
Plocka blommor? Nja, om det är ett bostads­hus där borta får man plocka någon ­annanstans. Foto: Freddy Eliasson

Plocka bär och svamp

Du får plocka vilt växande blommor, bär och svamp i naturen – om de inte är fridlysta. Bär och svamp tillhör markägaren så länge de står på rot eller sitter på riset. Däremot får markägaren inte hindra dig att plocka dem på marker där allemansrätten gäller. 

Det innebär att du får plocka lingon på lingonris i skogen, oavsett om det är privat skogsmark eller statlig men du får inte gräva upp hela plantan. Du får inte heller gå in på din grannes tomt (hemfridszonen) och plocka hallon från buskarna i trädgården.

Du får plocka svamp som växer vilt i skogen – men du får inte förstöra marken för då blir det inga nya svampar nästa år.

Hasselnötter och andra nötter omfattas inte av allemansrätten. Du får inte heller hugga ner eller skada växande träd eller knacka loss sten ur berg.

För fiske gäller inte allemansrätten utan fiskelagen.
För fiske gäller inte allemansrätten utan fiskelagen. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist

Fiska

Fiske ingår inte i allemansrätten. Det regleras i stället bland annat genom fiskelagen

I det som definieras som allmänt vatten får fritidsfiskare fiska. I enskilt vatten behöver man tillstånd från den som har fiskerätten. På många ställen finns det möjlighet att köpa ett fiskekort och på det sättet få tillåtelse att fiska. 

Som fritidsfiskare måste du följa vissa föreskrifter. De rör bland annat fredningsområden och -tider, minimimått och redskapsbegränsningar. Dessa hittar du hos Havs- och vattenmyndigheten

Att tillfälligt förtöja båten är oftast tillåtet.
Att tillfälligt förtöja båten är oftast tillåtet. Foto: Nicklas Thegerström

Åka båt

Du får gå i land, ankra och tillfälligt förtöja vid en strand om den inte ligger inom hemfridszonen eller är skyddad av annan anledning. Liksom när man tältar finns inga regler om minsta avstånd eller hur länge du får ligga för ankar på samma plats. Det som avgör är risken att störa markägare eller boende. Att tillfälligt förtöja eller bada vid en brygga som ligger utanför en tomt finns det inte heller något förbud mot.

Källa: Naturvårdsverket

Läs mer: Gör god mat på en enda platta

Läs mer: Hårt tryck på naturen under pandemin 

Ämnen i artikeln

Skogsmark

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt