Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

Yoga från religion till industri

Moderätta mattor, dyra lektioner och snygga Instagrambilder. Yogautbudet växer och blir mer medialt och kommersiellt – men också mer demokratiskt. Sofia Edgren undersöker en tvåtusenårig tradition som inte bara var bättre förr.

En grupp gravida sittandes i lotusställning på det lokala gymmet. Ett vingligt handstående på en surfbräda i ett turkosblått vatten. En sal av svettiga kroppar som synkroniserat intar ställning efter ställning i bastuvarm hetta.

Det handlar om yoga, den expanderande träningsform som alstrar nya modeller på löpande band. Och den uråldriga tradition som enligt Nationalencyklopedin primärt är ett av de klassiska indiska tankesystemen med betydelsen ”förening” och ”koncentration”. En förklaring förvisso, men på frågan om vad yoga är i praktiken är svaret flytande.

– Det är omöjligt att ge en konkret definition eftersom det finns så många olika idéer om vad yoga kan vara. För vissa är det meditation, för andra fysisk träning eller ett sätt att hitta sig själv eller Gud, säger Klas Nivren, doktorand i religionshistoria som forskat om moderna yogatraditioner.

Vinyasa, Ashtanga, Yin, Jivamukti, Bikram, Anusara, Yoga på surfbräda, yoga i bastu, yoga naken, yoga på gym, yoga på nätet och så vidare. Vägen till det perfekta sinnet, kroppen eller Gud är många. I en tid när hälsorön och träningstrender avlöser varandra lanseras nya yogaformer snabbare än vi hunnit säga namaste. Och med den floden följer plagg, mattor, appar och prylar vi inte hade en aning om att yoga krävde. Naomi Grosin, yogalärare som driver studion Inbalance i Stockholm, ser den växande industrin som något positivt eftersom den gör att fler får upp ögonen för yoga. Samtidigt tror hon att den kan skrämma många.

– Folk drar sig för att gå på passen, för de tror att de måste vara snygga på mattan. I dag finns det många yogaformer som fokuserar på hur det ska se ut utifrån. Men syftet med yoga är egentligen det motsatta. Att känna efter inåt för att på så sätt öka fokus och närvaro.

Under de snart 20 år som hon undervisat har yogaläget förändrats märkbart i staden. Från att ha varit en något diffus och ”flummig” syssla som bedrevs i rökelsedoftande källarlokaler breder yogan i dag ut sig på gym, spa-anläggningar och i studior på attraktiva innerstadsadresser. Om den typiska 90-talsyogin mediterade hos Bert Yogson i det (då) ohippa Hornstull klämmer stressade storstadsbor i dag en SATS-yoga på lunchen. Eller en 200-kronors Bikram på lyxställen av typen Ducalme i Vasastan – där man passar på att checka in sig på Facebook. Synen på västvärldens yoga som ett urbant fenomen är därtill förlegad – numera har varje småstad med självaktning en egen studio. I en ständigt växande yogaindustri där våra livsstilsval sägs spegla våra själar kan man dock fråga sig om traditionen som i tusentals år förknippats med spiritualism, asketism och inre strävan förvandlats till materialism, kommers och show off. Riskerar inte yogans essens av enkelhet att gå förlorad när utövaren dränks i nya former och prylar?

– Popularisering behöver inte vara samma sak som kommersialisering. Man kan ju utöva yoga utan att det kostar något. Men visst har yoga blivit en vara i allt större utsträckning. Men så är den ju också en del av ett globalt fenomen där vi handlar allt mer med tjänster, säger Klas Nevrin.

 

Svenska fotomodellen Elsa Hosk yogar i samband med marknadsföringen av träningskläder från Victoria’s secret.

Begreppet yoga har dock haft skiftande betydelser sedan urminnes tider. I det indiska ursprungsspråket sanskrit finns en rad sammansatta ord innehållandes yoga och även om själva ordet sägs stamma från just ”förening” och ”koncentration” tycker Klas Nevrin att man ska akta sig för att söka en objektiv och ”sann” definition.

– Generellt har yoga alltid präglats av en spänning mellan dels utomvärldsliga mål, dels mellan individen och omvärlden. Även om yogan i någon mening alltid använts som ett verktyg för att skapa andlig, mental eller fysisk förbättring kan den betyda olika saker i olika sammanhang.

En nämnvärd skillnad mellan då och nu är att många av dagens yogaformer blivit mer individanpassade och mindre religiösa. Medan yogan förr var en metod man tillämpade för att bli fri från begär med slutmålet att slippa återfödelse, handlar det i dag ofta om att bejaka och balansera olika behov.

Enligt Klas Nevrin finns det ibland en syn på moderna yogaformer som sämre och mer ”ytliga” än de äldre.

– Vi vet väldigt lite om yogans historia och det tvistas om dess uppkomst. Framförallt har det funnits brahminer, hinduiska präster, som gjort anspråk på att äga en ursprunglig och ”sann” yoga. Men man ska passa sig för att tala om autenticitet i det här sammanhanget.

Inom hinduismen kan yoga spåras till de äldsta Upanishaderna som daterats till 500-talet före Kristus. Den moderna yogan härleds dock oftast till de synsätt som omnämns i 200-talets Yoga Sutras och Hathayogans uppkomst på 1300-talet. Medan den förstnämnda räknas till hinduismens sex filosofiska system och är influerad av buddhismen, lägger den senare mer betoning på kroppsställningar (”asana”) och andning (”prana­yama”). Under århundraden har dessa ”yogor” utvecklats och lett fram till dagens mångfasetterade utbud.

– Många inslag i modern yoga är ändå inte alls så gamla. Exempelvis har solhälsningen, en serie rörelser som är en grundpelare i många av dagens yogaformer, inspirerats av indisk brottning och införlivades i yogaträning först vid 1900-talets början, berättar Klas Nevrin.

Startpunkten för det som brukar kallas modern yoga kan förenklat dateras till 1893 då den indiske gurun Swami Vivekananda besöker religionsparlamentet i Chicago. Hans läror, som kan ses som revolutionerande då de är mer individanpassade och betonar vikten av personlig erfarenhet framför textbaserad kunskap – sprider sig utanför Indien när ”guruer” flyttar till USA och Europa för att förmedla sina läror.

Hathayogans intåg i Sverige sker 1949 då den indiske gurun Shri Goswami inbjuds för att föreläsa i Stockholm. En grupp svenska läkare visar intresse för hans forskning och Goswami stannar i landet. Samma år grundas Goswami Yoga Institute i Stockholm. När meditation och inre sökande blir livsstilsideal under hippieerans glansdagar förvandlas yoga till en populär syssla i tiden.

– Den växande utgivningen av yogalitteratur i början av 70-talet bidrog till ett ökat intresse. Samtidigt saknades det ställen där man kunde praktisera yoga i Sverige, berättar danska Swami Janakananda som startade Skandinavisk Yoga och Meditationsskola i Sverige i början av 70-talet.

Överlag tycker han att svenskarna haft en positiv inställning till hans läror, även om man i medierna stundom varit skeptisk mot de tantriska inslag som finns inom Kriya yoga, som han undervisar i.

– Det skrevs exempelvis att vi bedrev en typ av ”sexyoga”, vilket inte stämmer. Medialiseringen av yoga sprider den, men ger ibland också en missvisande bild.

Samtidigt tycker han att det är bra att det förs en öppen diskussion om det växande yogautbudet. Själv är han kritisk mot industrin som ofta profiterar på yogan genom dyra prylar. På den egna kursgården är man restriktiv i sitt materiella utbud – några böcker, mattor, cd-skivor och en egendesignad nässköljkanna är det enda som säljs i butiken.

– Många tjänar stora summor på yoga. Ta exempelvis mannen bakom Bikram, en modern yogaform som bygger på tjugosex ställningar i 40-gradig hetta. Han har varit involverad i rättsliga tvister eftersom han vill patentera ”sin” yoga. Jag är både skeptisk till att yoga i sådan värme skulle vara bra och till mannen i fråga.

 

Yogagurun Baba Ramdev har grundat en rad yoga-institutioner i Indien och leder yoga i tv.

I en globaliserad och uppkopplad samtid påverkas yogan i allt högre utsträckning av samtida trender och livsstilsfenomen. Något datum för när yogan seglade upp som den ”trendiga” träningsform den stundom beskrivs som är svårt att sätta, men efter över 40 år som yogalärare kommer Swami Janakananda tydligt ihåg ”boomen” i slutet av 90-talet.

– Plötsligt började en massa folk ringa och fråga vilken typ av yoga vi undervisade i.

Huruvida det ihärdiga ringandet hängde ihop med att en viss popstjärna plötsligt kom ut som yogafrälst har Janakananda inget svar på. Madonnas ”Ray of Light” från 1998, en skiva där vart och vartannat spår bär yogainspiration – måste ändå creddas för att ha lyft västvärldens yogaintresse. Även om sångerskans egen idol Marilyn Monroe yogade redan på 50-talet bör hon räknas som en pionjär i den yogavåg som sköljt över väst sedan 90-talet – en våg som inte minst påverkat modevärlden där det ena märket efter det andra lanserar sin egen ”yogalinje”.

Oavsett om kommersialiseringen av yoga är av ondo eller godo, tycker Klas Nevrin att de senaste årens spridning och mångfald har lett till en ofta mer demokratisk yoga.

– I vissa indiska kretsar var yoga exempelvis enbart tillgängligt för manliga brahminer, i dag är utövarna i väst framför­allt kvinnor. Därtill är yogan inte alltid lika auktoritär som den varit i forna tider.

En varningens flagg höjer han dock för att yoga­industrin kan spä på vissa ideal. Och då inte främst rörande vilka plagg som gäller på mattan, utan vilka kroppar. När allt värderas i termer av hälsa skapas det lätt en idealisering av hur en yogakropp ska se ut.

– Yogan kan bli en tävling där friskast och starkast vinner. Ett tänk som lägger ett stort ansvar på individen och skapar konkurrens bland utövarna. Något som blir motsägelsefullt eftersom yoga ofta används som ett effektivt anti-stressverktyg, säger Klas Nevrin.

Rachel ”Yoga girl” Brathen, den svenska yogalärare som genom sitt instagrammande genererat miljoner följare och en miljonindustri med retreats världen över, verkar dock inte skrämmas av kommersens inverkan på yogan.

– Det spelar ingen roll om du börjar yoga för att du vill ha en snygg kropp eller av något annat ”ytligt” skäl. Den som yogar tillräckligt länge kommer ändå att hitta fram till de inre värden som gör yoga så fantastiskt.

Foto i text: Marion Curtis/AP och Rajesh Kumar Singh/AP

Fakta. Yogans utveckling i årtal

500 f. Kr I de filosofiska skrifterna Upanishaderna benämns yoga som en metod för att ta kontroll över sinnena med målet att bli ett med Gud.

200-tal Yoga nämns i en av hinduismens 6 filosofiska grundtexter, Yoga Sutras, som en väg till rent medvetande, med betoning på meditation.

1500-tal Hathayoga, grunden för många av de populära yogaformerna i väst i dag, nämns i den indiska texten Hathayoga pradipika.

1948 Ashtanga Yoga Research Institute grundas av Sri Pattabhi Jois i Mysore i Indien. Ashtanga­yogan sprids och växer sig stor utanför Indien och påverkar många moderna yogaformer där man använder flöden av kroppsställningar.

1950-tal Yogagurun Indra Devi öppnar en yogastudio i Hollywood och undervisar bland andra stjärnorna Marilyn Monroe och Greta Garbo.

1970 Den danska yogaläraren Swami Janakananda grundar Skandinavisk Yoga och Meditationsskola i Köpenhamn. Hans läror sprider sig i Nordeuropa och han öppnar en kursgård i Småland 1972 och en skola i Stockholm 1974.

1973 Den indiske yogaläraren Bikram Chouhury grundar Bikramyoga. Bikram har kritiserats för sitt stränga upplägg och anspråket på att äga sin yogaform.

1997 Medicinsk yoga utvecklas i Sverige av Göran Boll. Får stor spridning inom sjukvården.

1998 I samband med skivsläppet av ”Ray of Light” förkunnar Madonna sin yogapassion. Intresset sprider sig i kändisvärlden, bland de hängivna syns skådespelarna Jennifer Aniston och Gwyneth Paltrow samt modellen Gisele Bündchen.

2007 Modeskaparen Stella McCartney lanserar sin första yogalinje för Adidas. Mode och yoga förenas och i Sverige designar Filippa K och Lovisa Burfitt yogaplagg.

2010 Yoga online. På 2010-talet lanseras appar som Pocket Yoga och nättjänster som Yogobe.

2014 Svenska yogaläraren Rachel Brathen alias Yoga girl har runt 1,2 miljoner Instagramföljare.

Fakta. Vanliga former av yoga från A till Y

Anusarayoga är en yogaform som hämtar inspiration från tantrisk filosofi. I passen lägger man vikt vid ”hjärtöppnande” och biokemins grundprinciper för att hitta rätt positioner.

Ashtanga vinyasa-yoga är en dynamisk och fysiskt krävande form av hathayoga som bygger på tre serier av ställningar som synkroniseras med andningen.

Bikramyoga är en mycket fysisk form av hathayoga där 26 rörelser utövas i ett varmt (40-gradigt) rum under 90 minuter. Variationer kallas Hot yoga.

Hathayoga är grunden till många av dagens yogaformer och bygger på idén om att nå balans i kroppens energisystem genom fysiska övningar, andningskontroll, koncentrationsövningar och meditation.

Iyengaryoga fäster stor vikt vid positionernas utförande. I träningen används hjälpmedel som underlättar för personer med fysiska förhinder.

Jivamuktiyoga är en fysiskt krävande typ av hathayoga där rörelser, andning och meditation synkroniseras i ett flöde. Klasserna inkluderar ofta musik, sång och diskussioner.

Kundaliniyoga har sitt ursprung i tantriska traditioner och består oftast av lättare rörelser som kombineras med andningsteknik. Fokus ligger på det mentala och andliga.

Mediyoga eller ”medicinsk yoga” är en mjuk och meditativ yogaform med ursprung i kundaliniyoga. Läraren tar hänsyn till utövarens individuella förutsättningar.

Poweryoga kallas ofta den yogaform som undervisas på träningsanläggningar. Utförs i rörelser där vikt fästs vid koncentration, styrka och andning.

Vinyasa flow är en fysisk yogaform som präglas av dynamiska positioner som länkas samman genom andning. Vinyasa flow bygger på ashtanga-vinyasa-yogans grunder, men lägger större vikt vid att skapa ett flöde i övergångarna.

Yin yoga är en lugn och meditativ form av yoga där man stannar länge i positionerna för muskelavslappning. Då stimuleras vissa punkter i kroppen och yogan verkar därmed som ett slags akupunktur.

Källa: Wikipedia och Naomi Grosin, Inbalance yoga.