Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Mat & Dryck

Det här ska du tänka på om ditt barn väljer att inte äta kött

Foto: Alamy och Eva Tedesjö

Hur ska du göra om ditt barn, som knappt äter grönsaker, bestämmer sig för att bli vegetarian? Kan vegetarisk kost vara tillräckligt för ett barn som växer? Absolut, men det kräver lite mer koll på måltiderna, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

Intresset för vegetarisk mat har ökat. Det talas om köttfria dagar, vanliga mataffärer säljer veganglass och allt fler restauranger erbjuder inte bara flera vegetariska rätter utan även veganska alternativ. Att minska på köttet är inte bara bra för miljön och djur, utan även hälsan eftersom för mycket rött kött kan öka risken för vissa typer av cancer. Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött eller chark i veckan. Men många väljer att skippa köttet helt.

Foto: – Vi har ingen statistik, men vi har märkt att det finns ett större intresse för att äta vegetariskt både av miljö- och djurrättsskäl. Vi på Livsmedelsverket säger i våra kostråd att man ska äta grönare. Med det menar vi inte att alla behöver bli vegetarianer, men att man ska gå från en stor andel mat från djurriket till mer från växtriket. En del väljer då att äta helt vegetariskt, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Under sensommaren spreds nyheten att en italiensk politiker föreslagit att föräldrar som tvingar sina barn att äta vegankost ska kunna få fängelse. Bakgrunden var att fyra barn under ett och ett halvt år behövt läggas in på sjukhus för undernäring efter att de ätit veganmat. Men mat utan kött eller fisk behöver inte vara näringsfattig eller farlig för barn, och läkare har spekulerat om föräldrarna till de undernärda barnen inte förstått hur en vegansk kost kan ge tillräckligt med vitaminer och mineraler.

För faktum är att Livsmedelsverket och näringsexperter i många länder är överens om att vegetarisk mat kan vara bra för barn och tonåringar, även en helt vegetarisk kost. Det fungerar även bra för små barn.

– Det finns extrema kosthållningar, som till exempel makrobiotisk kost där man utesluter ännu fler livsmedel, som visat sig vara dåligt för barn och ungas hälsa. Men annars finns det generellt inget som talar emot vegetarisk kost. Däremot är det svårare att äta varierat ju fler livsmedel som tas bort, säger Åsa Brugård Konde.

 

Man kan inte bara plocka bort köttet och fortsätta äta potatis och sallad, utan man måste ersätta köttet med något.

 

Så vad behöver barn och föräldrar tänka på när barnet ska äta vegetariskt? Generellt handlar det om att planera mer och ersätta det man tar bort. Det gäller både för barn och vuxna.

– Man kan inte bara plocka bort köttet och fortsätta äta potatis och sallad, utan man måste ersätta köttet med något. Det vi främst rekommenderar är en ordentlig portion bönor, linser, ärtor eller sojaprodukter minst en gång om dagen, säger Åsa Brugård Konde.

När det gäller barn är det viktigt att se till att barnet följer sin tillväxtkurva. Den vegetariska maten innehåller ofta mycket grönsaker och fibrer. Det är mat som tar mycket plats och som man inte orkar äta lika mycket av, men som inte innehåller särskilt mycket kalorier. Det kan då bli för lite energi för barnet.

– Att få i sig för lite kalorier är ofta en fördel för vuxna, men det kan bli en nackdel för barn. Om man börjar ge sitt barn vegetarisk eller vegansk mat så ska man vara extra noggrann med att se till att barnet går upp i vikt som det ska, säger Åsa Brugård Konde.

Vegansk mat innebär att man utesluter alla animaliska livsmedel så som fisk, ägg och mjölk. Att äta veganskt kräver ännu mer planering och särskild uppmärksamhet på vissa vitaminer och mineraler som den vegetabiliska maten har lite av. Att få i sig tillräckligt med protein behöver inte vara svårt i dag då det finns många tofu- eller sojaprodukter.

Veganer behöver vara lite extra uppmärksamma på mängden socker. Det gäller förvisso alla, men blir ännu viktigare för veganer.

– Problemet är att socker bara innehåller kalorier och inga näringsämnen. Om man äter mycket socker får man i sig många kalorier, och då blir det mindre plats för näringsrik mat. Maten kan då rimligen inte täcka in alla näringsbehov. Det är viktigt att inte glömma bort sin egen hälsa om man är vegan för djurens eller miljöns skull, säger Åsa Brugård Konde.

Tänk på det här om barnet äter vegetariskt:

Varje dag bör barnet få baljväxter, tofu eller andra sojaprodukter, fullkornsprodukter, grönsaker och rotfrukter, frukt eller bär, lättmjölk, mellanmjölk eller D-vitaminberikade vegetabiliska drycker (inte risdrycker för barn under sex år), rapsolja och rapsoljebaserade margariner.

Tänk på det här om barnet äter fisk:

Den här kosten gör det lättare för barnet att äta varierat och få i sig nödvändiga näringsämnen. Till exempel innehåller fisk en särskild sorts omega-3-fettsyra som behövs för hjärnans och synens utveckling. Fisk innehåller även vitamin B12 och vitamin D, som annars kan vara svårt att få i sig genom helt vegetabilisk mat.

Tänk på det här om barnet äter ägg och mejeriprodukter:

Den som äter mejeriprodukter, men inte kött eller ägg, kallas laktovegetarian. Den som även inkluderar ägg förutom mejeriprodukter i kosten är lakto-ovo-vegetarian.

Barn behöver relativt mycket järn. Det är svårare för kroppen att ta upp järn från vegetabilisk mat än från kött och fisk. Den laktovegetariska kosten ger ofta väldigt lite järn och därför bör järnrik mat som baljväxter eller sojaprodukter ingå till lunch och middag varje dag. Det är bättre att till exempel ha hummus som pålägg än ost, eftersom ost knappt innehåller något järn. C-vitamin som finns i frukt och grönsaker hjälper till att öka järnupptaget. Livsmedelsverket rekommenderar därför att man serverar frukt och grönsaker till varje måltid. Det är också viktigt att inte enbart välja feta mejeriprodukter eftersom andelen mättat fett kan bli för hög.

Tänk på det här om barnet äter veganskt:

Veganskt innebär att man utesluter all mat från djurriket. Det gäller inte bara kött, fågel och fisk utan även ägg, mjölk, mejeriprodukter och honung.

Det behöver inte vara svårt att få i sig tillräckligt med protein, eftersom det finns protein i baljväxter, tofu- och fullkornsprodukter. Men det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med kalorier, eftersom vegetarisk mat innehåller mycket fibrer och fibrer mättar. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att man ska sprida ut måltiderna och mellanmålen jämnt över dagen. Det gör att barnet orkar äta mer och då lättare får i sig tillräckligt med kalorier.

Veganer behöver äta kosttillskott eller tillräckligt med mat som är berikad med vitamin B12 och vitamin D. Den veganska maten innehåller nämligen inte tillräckligt av de vitaminerna. Veganer behöver också äta baljväxter, gröna bladgrönsaker och berikade drycker för att få i sig tillräckligt med kalcium. Livsmedelsverket avråder barn under sex år från att dricka risdryck eftersom det innehåller för mycket arsenik.

Barn behöver liksom vuxna få i sig nyttiga fetter, bland annat omega 3 som det till exempel finns gott om i rapsolja. Även valnötter och linfröolja innehåller den viktiga fettsyran. Särskilt viktigt är detta för barn som inte äter fisk. Fet fisk innehåller nämligen en viss sorts omega 3 som är viktiga för hjärnans utveckling. En del av det omega 3 som finns i vegetabiliska livsmedel kan dock omvandlas i kroppen till sådana som finns i fisk.

Tänk på det här för små barn:

Barn bör åtminstone upp till två års ålder få järnberikad gröt eller välling. Barn under två år behöver också vitamin D-droppar, oavsett vilken typ av kost barnet äter. Men om barnet inte äter fisk och inte får D-vitaminberikad mat som mjölk och margarin behöver det fortsätta ta vitamin D-tillskott även efter två års ålder. Barn som inte dricker mjölk bör få berikade vegetabiliska drycker, men inte risdrycker eftersom de innehåller arsenik och inte ska ges till barn under sex år.

Tänk på det här för tonåringar:

Tonåringar växer fortfarande, därför är det viktigt att inte glömma bort att de också kräver lite extra uppsyn över maten. Särskilt tonårsflickor som fått sin mens kan behöva extra järn.

Källa: Livsmedelsverket, Läkartidningen, 2014;111:CMEA

Rättelse 2016-10-05 08:42
I en tidigare version av artikeln stod fel angående quorn. Quorn är inte veganskt.