Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-28 16:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/mat-dryck/entusiasm-och-taliga-druvor-ger-uppsving-for-nordiskt-vin/

DRYCK

Entusiasm och tåliga druvor ger uppsving för nordiskt vin

Bild 1 av 2 Majoriteten av de svenska vingårdarna ligger i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland.
Foto: Ola Torkelsson/TT
Bild 2 av 2 Den gröna druvan solaris är den vanligaste i Sverige men det odlas även röda druvor.
Foto: Björn Lindgren/TT

Klimatförändringar och tåliga druvsorter gör det möjligt att odla vin på nya platser i världen. Alf Tumble har spanat in vinnäringen i Sverige och våra grannländer.

Danmark har kommit längst

Vårt rödvita grannland i söder må vara mest känt för sitt öl, men de är även ledande inom nordisk vinproduktion. De första danska vingårdarna planterades i början av 1990-talet på hobbynivå. Precis som Sverige och Finland blev Danmark ett godkänt EU-vinland 1999, och delas in i fyra vinregioner: Jylland, Fyn, Själland och Bornholm. Vin odlas hela landet men allra mest där nederbörden är som minst och soltimmarna flest.

Pratar du med pionjärerna inom svensk vinmakning refererar de ofta till Danmark som en förebild och ett vinland med bättre förutsättningar. Utvecklingen i Danmark har gått betydligt fortare än i Sverige. En anledning är klimatet, en annan är gårdsförsäljning. På en dansk vingård kan du köpa med dig vin hem, vilket innebär stor vinturism. Dessutom har danska restauranger länge stöttat inhemska viner. Stjärnkrogen Noma var tidig med att inkluderade danskt vin i sina vinpaket och har bidragit till utvecklingen av danska naturviner.

I dag finns över 1 000 danska hobbyodlare och mer än dubbelt så många kommersiella producenter som i Sverige. Störst är Dyrehøl vingård på Røsnæs som har 40 000 vinrankor utspridda på 40 hektar. Vingården planterades 2008 och har sedan dess vuxit till ett populärt turistmål med restaurang, vinbar och årlig vinfestival.

Norge har världens nordligaste vingårdar

På senare år har antalet norska vingårdar ökat i antal. De flesta är små och belägna i söder men det odlas druvor ända upp till 65 breddgraden, vilket gör dem till några av världens mest nordliga. Den stora utmaningen för norsk vinodling är de korta somrarna som vanligtvis efterföljs av regniga höstar, vilket medför att druvorna sällan hinner mogna. Det första norska vinet som 2015 lanserades på Vinmonopolet, Norges motsvarighet till Systembolaget, var ett mousserande vin. Sedan dess har utvecklingen puttrat på med varmare klimat som bidragande hjälp. Majoriteten är fortfarande hobbyodlare och entusiaster som fokuserar på de klimattåliga druvorna solaris och rondo, men samtidigt har det dykt upp internationella vinmakare med större ambitioner.

Den erkände tyska vinmakaren Klaus Peter Keller bestämde sig för att plantera rieslingdruvor på norsk mark redan 2013 som ett experiment. Mycket tack vare sin nyfikna norska praktikant Anne Enggravs, vars föräldrar upplät en plätt land för odling i närheten av Kristianstad. Vinrankorna har redan gett skörd. Extra lyckade årgångar var 2015 och 2018 som tack vare de rekordvarma somrarna gav fullt mogna rieslingdruvor. En annan viktig vinproducent är Norsk vin som har sina ekologiska planteringar nära en fjord strax utanför Oslo. Odlingarna sköts av en ambitiös italiensk vinmakare som tror starkt på druvan solaris just här.

I Finland produceras endast frukt- och bärviner. I övriga länder har vi valt att visa endast druvvingårdar, även om länderna också har bärviner.

Finland utvecklar förfinade fruktviner

Även i de tusen sjöarnas land finns det vinentusiaster som odlar druvor, bland annat en mikroodling i Sjundeå som tillverkar nattvardsvin till församlingen. Dock saknas någon kommersiell verksamhet att tala om. När man pratar om vin i Finland syftar de flesta på de inhemska frukt- och bärvinerna. En urgammal tradition som har utvecklats, vuxit och förfinats på senare år. Mycket tack vare goda råvaror, men också för att gårdsförsäljning av frukt- och bärviner med upp till 15 procent alkohol blev tillåten 1995.

Ett av flera nya spännande projekt är Ainoa Winery, som startades av Paola de Guerrero de Cohen från Ecuador. Efter att ha studerat vinmakning 2012 flyttade hon och hennes make till Finland för att praktisera sina gemensamma vinkunskaper. Paola insåg direkt att skogen var hennes vingård. Allt hon behövde göra vara att få tag på den bästa frukten, vilket innebar att lokalisera de bästa bär- och fruktodlarna. Ainoas viner görs främst på lingon, hallon, blåbär och hjortron, men de adderar även druvor för en ytterligare en dimension. De flesta viner är torra och eleganta med gastronomisk inriktning. Den här typen av bärviner har blåst nytt liv i det finska vinarvet.

Sverige visar bättre kvalitet de senaste åren

Att bygga en ett vinland tar tid. Sverige blev precis som flera andra godkänt som vinland inom EU 1999, men utvecklingen har tagit tid på sig. Till skillnad mot bryggerier och destillerier som snabbt kan tillverka nya drycker tar det alltid ett helt år för en ny vinskörd. Om man har tur vill säga. Innan vinodlarna fokuserade på att odla svampresistenta sorter, så kallade piwi-druvor, blev det inget vin alls. Nästa sak blev att förstå sig på dessa druvor som få hade smakreferenser till och vilken typ av vin som skulle göras.

I dag har många bitar fallit på plats, och de flesta viner görs på den gröna druvan solaris. Antingen som torrt stilla vitt vin, mousserande eller orange med skalkontakt. De röda vinerna är svårare att få till rent smakmässigt, men även de har blivit bättre. Av ett par hundra vinodlare i Sverige är 57 stycken är kommersiella. Vingårdarna finns utspridda lite varstans i södra Sverige, men majoriteten hittar vi i Skåne, Blekinge och på Gotland samt Öland. Den odlade arealen är drygt 150 hektar men det finns tecken på expansion. Det krävs dock en hel del ekonomiska investeringar för att svenskt vin ska kunna växa i volym. Kvalitetsmässigt har vi kommit hyfsat långt, särskilt de senaste fem åren. Ett bevis på detta är att ett torrt vitt vin från Kullabergs vingård nyligen vann en silvermedalj i den brittiska vintidningen Decanter som första svenska producent.

Läs mer:

Solaris är Nordens vanligaste druva

Läs mer om vin

Ämnen i artikeln

Dryck
Skåne
Vintips

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt