Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 16:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/mat-dryck/hanryckningssorbet/

Recept

Hänryckningssorbet

Syren.
Syren. Illustration: Nadia Nörbom

Hägg och syren i en och samma sorbet att njuta av i hänryckningens tid. Det här receptet är inspirerat av kockarna på Ulriksdals värdshus i Stockholm – de gillar att utveckla maträtter med trädgårdens vilda växter.

Läs mer: Ta en tugga av våren – med vilda växter i maten

1. Koka upp vatten och socker i en kastrull. Dra av kastrullen från plattan. Lägg blommorna i en bunke och slå den heta lagen över. Låt stå och dra tills sockerlagen har svalnat och sila sedan ned vätskan i en kastrull.

2. Låt gelatinbladet ligga i en skål med kallt vatten i 5–10 minuter. Värm upp sockerlagen något, lägg ned gelatinet och rör om tills det har smält.

3. Låt lagen svalna helt och kör den sedan i glassmaskin tills den har en fast och krämig konsistens. Låt sorbeten stå i frysen i minst 1 timme.

● ● ●

Syren

Familj: Syrenväxter.

Livsform: Buske till litet träd.

Den blomstertid nu kommer (äntligen!), och med den syrenen. Uttrycket ”mellan hägg och syren” lär komma från den tid då skomakar­gesäller enligt dåtida skråbestämmelser fick ledigt de dagarna för att ge sig ut på vandring. Under ­gesällens semester stängde vissa skomakerier.

Syrenen har odlats i Sverige sedan 1600-talet, och har sedan dess förvildats på många håll. Den vanligaste sorten, bondsyren, har ljust lila eller vita blomklasar med hundratals blommor i varje. Kan bli en relativt stor och hög buske. För­ädlade sorter används på samma sätt i matlagning.

Enligt gammalt skrock kan personer som är födda mellan klockan 23.00 och midnatt se spöken i blommande syrenbuskar under just den timmen på söndagar. Bra att veta.

Växtplats: Trädgårdar, gamla torp och gårdar, och i närheten av bostadsområden. Den är också vanlig i parker i stora delar av Sverige.

Plocka och bevara: Plocka de nyutslagna blommorna i maj–juni. Används färska, torkade eller infrysta. Frys in blommor för att göra saft vid ett senare tillfälle.

Lukt och smak: Blommorna har en parfymaktig, blommig och söt doft. Smaken är blommig även den, och kan ibland dra lite åt lakritshållet.