Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 01:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/mat-dryck/vem-gommer-sig-bakom-vinet/

DRYCK

Vem gömmer sig bakom vinet?

Bakom namnen på vinflaskornas etiketter döljer sig ofta riktiga personer – men inte alltid.
Bakom namnen på vinflaskornas etiketter döljer sig ofta riktiga personer – men inte alltid. Illustration: Graham Samuels

Småskaliga hantverksproducenter med en bra historia står högt i kurs. Numera skräddarsyr flera svenska importörer sina egna vinvarumärken, ofta med påhittade producentnamn.

Fenomenet ”buyers own brand” eller BOB-viner har funnits länge. Förenklat går det till så att en importör köper ett färdigt vin, eller druvor, från en producent eller ett kooperativ för att sedan buteljera det under egen etikett. Köparen kan bestämma vintyp, druva och i vissa fall ursprung men är sällan själva med i vinmakningsprocessen. Kändisviner är ett typiskt exempel som vi svenska konsumenter vant oss vid. Vi förstår att artisten, kocken eller medieprofilen själv inte tillverkat vinet och vi har lärt oss att den här typen av vin är oftast en kul gimmick.

Vad som är svårare att förstå är när BOB-vinet har ett till synes autentiskt producentnamn. När det för några år sedan uppdagades att den nya Piemonte-producenten Enzo Bartoli inte fanns på riktigt var det många som kände sig lurade. Men enligt importören Lively Wines fanns det aldrig någon baktanke och på Enzo Bartolis hemsida finns numera en förklarande text om att Enzo Bartoli är en fiktiv karaktär:

”Myten om Enzo är skapad för att personifiera vår idé kring vinerna i Piemonte. Druvorna kommer även från kooperativ där mindre odlare gått samman för att deras produktion är för liten för att själva kunna nå ut med sina viner. Med Enzo Bartoli-vinerna får dessa bönder ett uttryck.”

Trots det uppdiktade namnet har vinerna blivit några av de mest populära på Systembolaget. Ett bevis på att viner med rätt namn, formgivning och storytelling fungerar. En ny konkurrent från samma region är Luigi Di Grasso. Vinerna, som tagits fram för den svenska marknaden, sålde slut på bara några veckor efter lansering.

– Vi har valt att ha ett personnamn eftersom det rimmar väl med de flesta produkter från Piemonte. Vår ambition är såklart inte att det skall framstå som att det finns en person med det namnet, utan det är helt enkelt ett varumärke som vi kan bygga en upplevelse kring, säger Ludvig Mörnesten från vinimportören Anora som äger varumärket Luigi di Grasso.

För konsumenten är det svårt att se skillnaden mellan äkta och påhittade namn. I Champagne finns till exempel ”André Clouet” och ”Alice Beaufort” båda äkta, men också de konstruerade namnen ”André Legrand” och ”Alice Bardot” som enbart är varumärken anpassade för den svenska marknaden. Mest vitsiga champagnenamnet är kanske ”Nicolas Brobergèrie”, en frankifierad sammansättning av namnen Niklas Viderud och Johan Broberger, som driver importören Urban Wines.

Enligt konsumentverket kan ett på hittat personnamn bedömas som vilseledande om det påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Hittills har de inte inlett något tillsynsärende.

En uppsida för importörer med att skapa egna vinvarumärken är att de kan påverka kvalitet och innehåll. Det är också en fördel att för dem att äga produkterna då ”producenten” aldrig kommer att byta importör. Som konsument är det dock svårt att få reda på var druvorna är odlade, var vinet görs och av vem. Importören står ofta själv som står producent, och när du googlar vinet hamnar du med största sannolikhet på importörens egen hemsida eller Systembolagets där detaljerna saknas. Ett fåtal viner refererar till kooperativ eller producenter, men för det mesta krävs egna efterforskningar.

Ämnen i artikeln

Dryck

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt