Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 08:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/mat-dryck/vem-har-bestamt-att-matlagning-ska-vara-enkelt/

MAT & DRYCK

”Vem har bestämt att matlagning ska vara enkelt?”

Erik Videgård lagar allt från italienskt till asiatiskt – och poke bowl.
Erik Videgård lagar allt från italienskt till asiatiskt – och poke bowl. Foto: Beatrice Lundborg

Låt matlagning vara en njutning, och inte ett straff, tycker krögaren Erik Videgård. Här är ett utdrag ur hans bok ”Berättelser och recept: Asiatiska utflykter med oförklarliga avstickare” (Mondial).

Läs mer: Så lagar du de italienska klassikerna – på Videgårds vis

”Är det inte krångligt att laga maten när recepten är så långa?” frågade en bokförläggare en gång. Jag svarade nej. Jag menar krångligt för vem? Om man är en sån som bränner tevattnet är väl höjden av gastronomi att rosta en skiva bröd. Men frågan är kanske inte så konstig ändå.

Matlagning är faktiskt rätt krångligt, det är å andra sidan bilkörning också ... eller matematik ... eller att avsluta en prenumeration ...

Hur kommer det sig då att matlagning ska vara så enkelt? Vem har bestämt det? Herregud, vi får träna i tre år innan vi slipper blöjor och i ytterligare två innan vi kan torka oss själva. Varför är det då så konstigt att vi måste lära oss laga mat? En vänstersväng i en rondell är ingen baggis, det är inte ett pocherat ägg heller. Att lära sig laga mat behöver inte betyda att man ska laga gourmetmiddagar varje dag, men man kan inte förvänta sig att matlagning är något nedärvt. Bearnaisesåsen sitter liksom inte inprogrammerad i reptilhjärnan. Man måste träna för att kunna laga mat även om det bara gäller en ynka falukorv.

I tidernas begynnelse fanns den muntliga traditionen. Kvinnor lärde flickor att laga mat medan männen lärde pojkarna att se på. Även om jag varit flicka hade jag inte lärt mig någon matlagning av min mor, av min mormor hade jag möjligen lärt mig ”Kronans kaka”, som är fantastiskt god eftersom den inte är så söt.

Det har inte hänt så mycket i köket. Samtidigt som vi ser tv-nyheter i mobiltelefonen och studerar fjärran stjärnor med rymdsonder lagar vi mat som på 1500-talet. Visst, vedspisen är utbytt mot halogenplattor och till och med induktionsvärme, men köttet steks och potatisen kokas på samma sätt som när Katarina de Medici tog med sig det italienska köket till Frankrike. Katarinas kusin Marie uppfann smördegen och sedan dess har det inte hänt så mycket.

Man måste träna för att kunna laga mat även om det bara gäller en ynka falukorv

”Upptäckten av en ny maträtt gör mer för människans lycka än upptäckten av en ny stjärna”, skrev Anthelme Brillat-Savarin i sitt mästerverk ”Smakens fysiologi” 1825. ”Jag har inte tid!” säger du då. Det har du visst det, menar jag, det är en fråga om prioritering. Om matlagningen inte blir ett straff utan en njutning är det betydligt bättre än den senaste tv-serien. Har man barn är det dessutom ett underbart tillfälle att umgås. Det är, som du vet, alltid trevligast i köket.

Restauranger kan vara både föregångare och inspiratörer. Vad är det för roligt med att äta, som på framlidna El Bulli, smaksatta geléer som ändrar konsistens och temperatur ju högre upp man kommer på tallriken? Vad är charmen med parmesansnö? Varför ska det ta tre dagar att laga perfekt pommes frites? Och vem gillar egentligen ägg- och baconglass? Men man får tänka på att utan dessa experiment kommer vi inte vidare. Och vore det inte trevligt om frågan vid 2030 års matbord kom att lyda:

”Älskling, kan du skicka parmesansnön?” i stället för: ”Älskling, skicka ketchupen!”

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt