Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 23:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/motor/allt-du-behover-veta-om-elbilar-26-fragor-och-svar/

MOTOR

Allt du behöver veta om elbilar – 26 frågor och svar

Foto: Patrik Lindgren

Du kanske funderar på att köpa elbil – men känner osäkerhet om vad det innebär.

Hur funkar det med laddning? Vad kostar det att ”tanka” fullt? Är elbilen bättre för miljön än en snål diesel eller en biogasbil? Vad behöver jag ha koll på som konsument för att köpa en elbil?

Här är svaren på frågorna du grubblat över – men som du kanske inte vågat ställa.

1. Är elbilen enklare eller svårare att köra än en vanlig avgasbil?

Enklare. Och roligare. Elbilen har ingen traditionell manuell eller automatisk växellåda, utan direktdrift. Tryck på gaspedalen och elmotorns hela vridmoment finns tillgängligt direkt. Släpp gaspedalen och elmotorn växlar roll och blir generator.

2. Vad betyder det?

Att bilen elmotorbromsar. Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi och skickar tillbaka den till batteriet. På så sätt kan man fylla på batteriet med små doser av ström vid varje inbromsning. På många elbilar kan man ställa in hur kraftig bromsverkan ska vara. Vid körning på landsväg kan det vara smart att ställa in frihjul i stället, så att fordonet rullar långt utan hjälp av elmotorn. I ryckig stadstrafik blir det tvärtom, då bromsar en energismart förare enbart med hjälp av elmotorn. Man behöver alltså bara släppa upp gaspedalen – inte trycka på bromspedalen.

3. Hur påverkar det de mekaniska bromsarna, skivorna innanför hjulen?

Relevant fråga. Svaret är att de riskerar att rosta. Ta för vana att göra regelbundna och kraftiga inbromsningar med den vanliga bromsen för att på så sätt hålla skivorna rena.

4. Krävs särskild behörighet i körkortet för elbil?

Nej.

Gäller för elbil.
Gäller för elbil. Foto: Transportstyrelsen

5. Hur vet jag hur mycket ström bilen drar?

Det redovisas på motsvarande sätt som för vanliga avgasbilar. I stället för liter per 100 kilometer anges kilowattimmar (kWh) per 100 kilometer. För att göra det enklare kan man säga kWh per mil, ungefär som man säger x antal deciliter bensin per mil.

6. Hur mycket el drar då en vanlig elbil, typ Nissan Leaf?

Räkna med mellan 1,5 och 2 kWh per mil, beroende på körstil och utetemperatur. Det är väldigt lågt om man jämför med en avgasbil.

Nissan Leaf
Nissan Leaf Foto: Patrik Lindgren

7. Hur lågt? Hur kan man jämföra el med bensin?

En liter bensin innehåller 9 kWh med energi. En normalstor bensinbil drar cirka 0,7 liter per mil. Det motsvarar 6,3 kWh/mil. Här ser du svart på vitt hur överlägsen elbilen är förbränningsmotorn på att ta tillvara energin för att driva bilen. I bensinbilen går det mesta bort i värmeförluster.

8. Hur långt kan jag köra i en elbil som drar så lite, 1,5–2 kWh per mil?

Det beror på hur stort batteri elbilen har. Det anges i kWh. Många elbilar har batterier – läs ”eltankar” – på mellan 40 och 60 KWh. Det räcker för 25–45 mil.

9. Hur mycket kostar det att tanka fullt?

Räkna med ett par kronor per kWh om du laddar hemma eller cirka en hundring för full tank. Om du däremot snabbladdar el utmed vägen kan priset bli så högt som för bensin, omkring tio kronor milen.

Foto: Patrik Lindgren

10. Tappar jag räckvidd i vinterkyla?

Ja, kyla påverkar räckvidden eftersom det krävs energi för att hålla kupén varm. Hur mycket man tappar beror på vilken typ av värmesystem som finns i bilen. Ta Renault Zoe som exempel. Enligt Renaults egna uppgifter klarar Zoe med fulladdat batteri 38,8 mil vid 20 plusgrader, men vid minus 15 sjunker räckvidden till 28,9 mil.

11. Hur blir det på sommaren i hög värme?

Även höga temperaturer kostar på. Enligt en mätning som American Automobile Assocation (AAA) gjort med fem modeller kortades räckvidden med i genomsnitt 41 procent redan vid sju minusgrader jämfört med en normaltemperatur på 24 grader. Vid 35 graders värme sjönk räckvidden med 17 procent.

12. Kan jag göra något för att kompensera för detta bortfall?

Ja, se till att värma eller kyla kupén inför avfärd när bilen alltjämt är kopplad till ett ladduttag. Då startar du med rätt temperatur i bilen. Var sparsam med klimatanläggningen, ställ den i eco-läge eller slå av den i vissa stunder.  Planera långkörningar extra noga genom att ladda regelbundet och se till att du har god marginal för oplanerade stopp, som köbildningar och liknande.

13. Blir batteriet sämre och sämre över tid, finns risk för halverad räckvidd efter fem år och 10 000 mil?

Nej, inte av erfarenheterna hittills att döma. Inledningsvis befarades att elbilarna skulle krokna ungefär som mobiltelefoner efter 2–3 år, men så är inte alls fallet, visar undersökningar i bland annat Norge.

14. Om vi säger tio år då och 20 000 mil?

Även elbilar med så höga miltal visar att batterierna håller kapaciteten väl. Taxiåkare i Stockholm har goda erfarenheter av Teslor som rullat tiotusentals mil. Nissan har undersökt 400 000 exemplar av elbilen Leaf i Europa och funnit att batterierna håller långt bättre än väntat. Tillverkaren räknar med en genomsnittlig livslängd på hela 22 år. Däremot ska elbilsinnehavaren undvika att snabbladda för ofta, det sliter mer på batteriet än vanlig långsam laddning.

Foto: Janerik Henriksson/TT

15. Det verkar ju vara en djungel av olika standarder för laddning. Hur vet jag att jag väljer rätt bil?

Den frågan var mer aktuell för några år sedan. Nu finns en standard i Europa för normalladdning som heter ”Mode 3 typ 2” och för snabbladdning som heter ”CCS”. Kontakten har då ett så kallat Typ 2-uttag för växelströmsladdning plus ett uttag för snabbladdning med likström. Det gör att man kan snabb- och normalladda i samma uttag på bilen.

Tesla har ett eget system på de äldre modellerna, men Model 3 som lanserades 2018 har CCS-laddning. Asiatisk standard för snabbladdning heter Chademo, men det börjar alltmer tappa i betydelse.

16.  Antalet laddbara bilar på våra vägar ökar kraftigt i dessa dagar. Håller då utbyggnaden av laddplatser den takt som krävs för att den allt större gruppen av elbilsägare kan känna sig säkra på att få den laddning de behöver, när den behövs?

Här ser vi ett tillgänglighetsproblem. Elbilarna säljer nu starkt i främst landets stadsregioner. I vissa av dessa, som Stockholm och Uppsala, innebär det att andelen elbilar ligger på dubbelt så många fordon per laddpunkt som EU rekommenderar, visar en rapport som Stockholms Handelskammare gick ut med för ett halvår sedan. Sett på längre sikt ser kammaren som troligt att cirka hälften av alla bilar som rullar i Sverige 2030 kommer att utgöras av laddbara modeller.

I glesbebodda områden i Sverige, som Norrlands inland, liknar utbyggnaden av snabbladdningsstationer för elfordon närmast ett fiasko. DN kunde i juni rapportera att i 23 av 62 orter i det området saknas sådana lösningar, trots att staten ställer upp med ett hundraprocentigt etableringsstöd. Samtidigt står detta stöd under hot av halvering efter ingripande av EU-kommissionen, som menar att rådande ordning snedvrider konkurrensen.

Den som kör Tesla har däremot ett snabbladdningsnätverk som är utbyggt av det egna märket och spritt över hela landet, sammanlagt 46 laddstationer. Det står i bjärt kontrast till vad andra elbilsmärken kan erbjuda.

Framåt oktober i år kommer drivmedelsbolaget OKQ8:s satsning på snabbladdare i gång, med mål att bli rikstäckande med 800 laddplatser fördelat på 300 stationer i Sverige. Circle K är ett annat drivmedelsbolag som börjat anlägga snabbladdningsstationer, främst i väst-Sverige.

Foto: Janerik Henriksson/TT

17. Det rapporteras ofta om energi- och digitaliseringsminister Anders Ygemans (S) krav på leverantörerna av laddel att erbjuda en enhetlig betalningslösning vid de publika laddstationerna. Hur går det med det?

Den mängd appar, brickor och andra verktyg som krävs för att en elbilsförare ska kunna göra rätt för sig vid skilda laddplatser är ett irritationsmoment. Laddande företag som Vattenfall, Eon och Bee stretar emot när Ygeman kräver en gemensam branschlösning med vanliga kreditkort som betalningsmedel. Företagen vill stänga in sina kunder, även om det inte medges, för att på så sätt bevaka sina marknadsandelar. Hur dramat kommer att sluta är alltjämt ovisst.

18. Kan jag ladda hemma i det vanliga uttaget i garaget?

Ja, men det är absolut inget som rekommenderas. Belastningen kan bli för hög med värmeutveckling i kablar eller i värsta fall brand som följd. Skaffa en laddbox och låt en elektriker installera den. Du kanske också behöver säkra upp huset, att öka från 16 till 20 ampere, och se över kabeldragningen mellan elskåpet och laddboxen. Köper du en ny elbil kan du försöka förhandla till dig en laddbox i priset.

19.  Hur lång tid tar det att ladda elbilen fullt?

Det beror bland annat på hur stort batteriet är och vilken strömstyrka du har. Med tio ampere får du kanske 15 mil över en natt.  Men oavsett batteristorlek ger en natts laddning, med effekt som motsvarar vanligt vägguttag, oftast tillräckligt med ström för de dagliga turerna. Det är när man ska köra långt som snabbladdarna behövs. Då kan man få upp till 80 procent av batteriets kapacitet under en kafferast på 30–40 minuter.

Snabbladdarna på över 150 kilowatt är dock alltjämt få, dessutom nära nog icke existerande norr om Sundsvall. Samtidigt är det många nya elbilsmodeller som endast klarar snabbladdning på runt 50 kilowatt, vilket betyder att en laddning på uppemot 80 procent kan ta över en timme.

Foto: Henrik Montgomery/TT

20. Teknikutvecklingen går ju så fort. Är inte risken stor att dagens elbil är helt ute om tre år?

Nej, inte av utvecklingen hittills att döma. De renodlade elbilarna har hållit andrahandsvärdet väl, trots att nya modeller fått längre räckvidd. Nyligen har dock den begagnade elbilen sjunkit en del i pris, uppger fordonsförmedlaren Kvdbil, som inte kan peka på någon entydig orsak. En kan vara att många bilköpare väntar på att elbilarnas räckvidd ska öka än mer och att laddstolparna blir fler, eller så köper man för säkerhets skull en laddhybrid. Kvdbil hävdar samtidigt att elbilar inte tappar i värde snabbare än bensin- eller dieselbilar.

Ett gott råd är att vid köp av begagnad elbil välja en som klarar minst 100 kilowatt vid snabbladdning.

21. Elbilarna är fortfarande mycket dyrare än motsvarande bensin- eller dieselbil. Jag kommer väl billigare undan med en avgasbil?

Ja, så har det varit, men brytpunkten när elbilen vinner blir allt lägre. Det beror på att det kommit fler modeller till lägre priser och att fossilbilarna beläggs med högre skatter. Lägg till det att oljepriset ökat under senare tid, efter att ha sjunkit när pandemin slog till.

22. Men elbilarna kostar väl mycket att serva?

Nej, tvärtom, de kräver mindre service, vilket ger lägre underhållskostnader. Elmotorn har få rörliga delar och är närmast underhållsfri till skillnad från förbränningsmotorn som har hundratals delar och som kräver regelbunden service och olja för att inte skära ihop. Däremot kan du inte räkna med lägre försäkringspremier – inte ännu i alla fall, eftersom elbilarna fortfarande har höga priser som nya.

Med tvångsliknande metoder försöker dock biltillverkarna att med jämna mellanrum få in elbilarna på dyr service. Det handlar om att tjäna pengar på bilägarna, motiverat med att servicen behövs för att garantierna ska gälla. Här står Tesla ut – som enda elbilsmärke har man slopat servicekravet för garantiåtagandet.

23. Hur är det med dragkrok på elbilar?

Det var länge sällsynt att elbilar kunde levereras med dragkrok . Under senare tid har dock antalet modeller som kan förses med drag ökat. Stora elbilarna Audi E-tron och Mercedes EQC är godkända för en dragvikt på 1.800 kilo. Jaguar I-pace har lägre förmåga: 750 kilo. Volvo XC40 P8 Recharge med krok kan dra 1 500 kilo. Förhållandevis kompakta Hyundai Ioniq 5, på svenska marknaden till sommaren, ska kunna dra 1 600 kilo, medan Volkswagens storsäljare ID4 inte får dra tyngre än 1 000 kilo.

Foto: Lars H Lindén

24. Jag förstår att elbilen är bra när jag kör eftersom den inte släpper ut några avgaser. Den är också tystare än en vanlig bil. Men hur är det med klimatpåverkan av det stora batteriet? Hur vet jag att en elbil är bättre för miljö och klimat än en avgasbil?

Enkelt kan man säga att elbilen startat sitt liv med en ganska stor klimatskuld i bagaget, dubbelt så stor jämfört med avgasbilen. Den kan vara upp till dubbelt så stor jämfört med en motsvarande avgasbil. Det hänger samman med att tillverkningen av batteriet och brytningen av råvarorna som ingår kräver väldigt mycket energi. Det skapar stora indirekta utsläpp av växthusgaser. Ju större batteri, desto högre miljö- och klimatbelastning.

Men, och det är viktigt att hålla i minnet – batterierna blir allt bättre, tillverkningsprocesserna effektivare och elen i processerna blir gradvis grönare. Det blir stor skillnad i indirekta utsläpp mellan ett batteri tillverkat i exempelvis Polen, med hög andel kol i elproduktionen, och ett batteri tillverkat i den fabrik som nu byggs i Skellefteå.

Avgasbilens miljö- och klimatpåverkan är som störst när den körs och det blir värre och värre ju mer fossil bensin eller diesel den förbrukar. Elbilens avtryck minskar över tid och när bilen till sist skrotas kan råvarorna i batteriet återvinnas – eller hela batteriet plockas ut och få ett andra liv i ett system för energilagring.

25. Hur blir det om jag tankar biogas, etanol eller 100 procent grön diesel?

Det är bra alternativ för dig som inte har tillgång till garage eller fast p-plats med laddmöjlighet. Närmare hälften av befolkningen bor i lägenhet i flerbostadshus (hyresrätt eller bostadsrätt) och många fastigheter har begränsade parkeringsmöjligheter. En batteridriven elbil passar därför långt ifrån alla.

Med biogas blir utsläppen mycket låga, så låga att elbilen kanske aldrig kommer i fatt om man räknar in alla positiva sidoeffekter av lokalt producerad biogas. Men tillgången på biogas är begränsad och tyvärr är det ytterst glest med tankställen i norra Sverige. När det gäller etanol finns E85, men bara en enda ny modell att köpa.

Biodieseln HVO100 ger mycket låga utsläpp av fossil koldioxid, men har i äldre dieselbilar i stort sett samma problem med försurande och hälsovådliga kväveoxider som fossil diesel. Nya dieslar däremot har effektiv rening av kväveoxider.

Tillgången till HVO av hållbara råvaror är dock begränsad. Exempelvis har klimatnyttan med palmolja och PFAD, en restprodukt vid tillverkning av palmolja, som inblandning i HVO kommit att ifrågasättas. Faran är att det i producentländer som Indonesien och Malaysia leder till ökad avverkning av regnskogar för att ge plats för odling av oljepalmer.

Bristen på hållbara råvaror gäller i ännu högre grad för syntetisk bensin än för HVO.

26.  Så batteridrift är framtiden?

Nej, det är snarare eldrift som är framtiden. El ger så många fördelar: minskat oljeberoende, renare stadsluft och minskat buller är bara några exempel.

Det finns även elbilar med bränsleceller i stället för stort batteri och som tankas med vätgas. Sådana fordon bedöms som mycket intressanta på sikt, särskilt vad gäller tunga transporter. Till nackdelarna hör att de inte är lika energieffektiva som batteribilar, att det går åt mycket energi för att framställa vätgas och att infrastrukturen inte finns utbyggd.

Läs mer: Du betalar för dyrt för elbilsservicen

Ämnen i artikeln

Elbil
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt