Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-02 11:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/motor/darfor-okar-etanol-bransleforbrukningen/

MOTOR

Därför ökar etanol bränsleförbrukningen

Rolf Lundblad och Teknikens Värld analyserar förbrukningsvärdena i mätningen.
Rolf Lundblad och Teknikens Värld analyserar förbrukningsvärdena i mätningen. Foto: Daniel Östlund

När mer etanol blandas i bensinen ökar förbrukningen. Vi förklarar varför och har testat hur mycket det skiljer mellan den gamla och nya standarden – E5 och E10.

Den så kallade reduktionsplikten skärptes tidigare i år. Sedan 2005 har vår vanliga standardbensin innehållit 5 procent etanol, men sedan den 1 augusti i år finns E10 i pumparna, där den 95-oktaniga bensinen blandats med upp till 10 procent etanol. Syftet är att minska utsläppen av fossil koldioxid, en gas som bidrar till växthuseffekten.

Men det finns viktiga skillnader mellan bensin och etanol. En ökad etanol­inblandning betyder att bilen drar mer bränsle – och vi har testat med hur mycket.

Men för att förstå det här från grunden så ska vi förklara vad som är vad. Först skiljer det i hur mycket luft som krävs för att elda upp en viss mängd bränsle, det så kallade stökiometriska förhållandet. Ett kilo etanol kräver nio kilo luft för att kunna förbrännas fullständigt. Ett kilo bensin kräver 14,7 kilo luft. Det innebär att blandningen E10, med 90 procent bensin och tio procent etanol, har ett stökiometriskt förhållande på ungefär 14,1:1.

Men det skiljer också i energi­innehåll. Om man eldar upp en liter ren etanol frigörs 21,2 megajoule, en liter bensin frigör ungefär 33,6 megajoule. Det motsvarar lite drygt nio kilowattimmar, om man föredrar en enhet som går att jämföra med elbilsbatterier.

Siffran kan variera något, beroende på bensinblandningens sammansättning. Det finns nämligen ingen strikt kemisk definition på vad bensin är. Etanol är enkelt, det består av en och samma molekyl. Bensin är däremot en blandning av korta och relativt lätta kolväten på ungefär fem till tio kolatomer per molekyl, främst så kallade alkaner.

Hur mycket av energin som sedan blir mekaniskt arbete, och hur mycket som försvinner i form av värme, beror på motorns verkningsgrad. Den varierar med förbränningstemperatur och hastighet, motorns belastning och yttre faktorer som lufttryck och temperatur. Men om motorn är anpassad för det är det möjligt att få ut en högre verkningsgrad, i alla fall teoretiskt, på etanol i kraft av bränslets högre oktantal – ren etanol har ett oktantal på 108,6 (RON).

Sammantaget betyder det, huvudsakligen på grund av etanolens lägre energinnehåll, att bilen kommer att dra mer bränsle om den tankas med E10 jämfört med ren bensin, eller med det E5-bränsle vi haft sedan 2005. Den bilden bekräftas av bränsleexperten Mikael Mörnsjö, produktchef på drivmedelsbolaget Circle K.

– Tittar man på det teoretiska värdet så är det ungefär 1,8 procent, men sedan blir förbrukningen olika från motor till motor.

Vi kan alltså förvänta oss att bränsle­förbrukningen ökade med i snitt 1,8 procent när vi gick över till E10. Enligt Mikael Mörnsjö håller det nuvarande E10-bränslet 9,6 till 10,0 volymprocent etanol.

Mikael Mörnsjö, produktchef och bränsleexpert.
Mikael Mörnsjö, produktchef och bränsleexpert. Foto: Circle K

– Man vill ligga så nära max som möjligt för att uppfylla kvotplikten. Sedan får det aldrig bli över 10,0 procent, då får man inte sälja det.

För att ta reda på vilket utfallet blir i verkligheten har biltidningen Teknikens Värld testat både E5 och E10 med en Kia Picanto. Det är en bilmodell som är anpassad för båda blandningarna samt saknar elektrifiering som kan ställa till det i mätningarna av förbrukningen.

Bilen kördes i Teknikens Värld egenutvecklade Sverigekörcykel, tre gånger på varje bränsle från samma bränslebolag och samma station. För att få en referens mättes också bränsleförbrukningen på E5 98 oktan, som fortfarande går att köpa.

Alla nio körningarna utfördes under samma dag, så att lufttryck och fuktighet liksom temperatur skulle vara så lika varandra som möjligt. Resultatet är tydligt: bilen drar mer bränsle om den tankas med E10, jämfört med E5. I snitt var ökningen 3,4 procent, vilket är en statistiskt säkerställd förändring. Det är också väsentligt mer än vad det borde skilja enligt teorin.

När vi i stället jämför 95 oktan E5 med 98 oktan E5 är skillnaden försumbar, totalt 0,06 procent, vilket är inom felmarginalen. Det visar att vår Kia inte förmår utnyttja det högre oktantalet.

Mikael Mörnsjö pekar på att asiatiska bilar, som Kian, generellt sett inte är anpassade till att utnyttja det högre oktantalet, något som förklarar varför det inte syntes någon skillnad i bränsleförbrukning. De är alltså optimerade för 95-oktanig bensin och ingenting annat.

Det är alltså tydligt att bränsleförbrukningen ökar med ökad etanol­inblandning i bensinen. Exakt hur mycket är svårt att svara på, men det kan handla om flera procent.

Det är någonting som man tagit hänsyn till när det politiska beslutet om skärpt reduktionsplikt fattades i september i fjol. Regeringen och januaripartierna enades då om att pausa den extra uppräkningen av bensinskatten fram till och med 2022. Däremot kommer skatten fortsatt att räknas upp i takt med inflationen.

Fram till 2030 ska reduktionsplikten stegvis skärpas ytterligare, då 28 procent av innehållet i bensinen ska vara förnybar. Då kommer det dock inte att vara fråga om ytterligare etanol­inblandning, utan det blir andra förnyelsebara komponenter såsom biobensin. Motsvarande siffra för diesel 2030 är 66 procent.

Är det då lönsamt att tanka 98 oktan E5 i stället för 95 oktan E10? I skrivande stund skiljer det 4,5 procent i literpris. En bil som kan utnyttja det högre oktantalet kan mycket väl vara mer ekonomisk att tanka med 98 oktan. Se efter vad som står på etiketten på tanklockets insida på din bil, om det finns en symbol för 98 oktan kan så mycket väl vara fallet.

Läs mer: Fler motorartiklar

Ämnen i artikeln

Biltrafik
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt