Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-01 23:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/motor/forslag-skarpta-krav-for-motorvarmare/

Motor

Förslag: Skärpta krav för motorvärmare

Om utsläppen från bränsledrivna motor­värmare räknas med i körcykeln WLTP skulle flera bilmodeller missa sin miljöbonus.
Om utsläppen från bränsledrivna motor­värmare räknas med i körcykeln WLTP skulle flera bilmodeller missa sin miljöbonus. Foto: Patrik Lindgren

Det ställs allt hårdare krav på bilars utsläpp, men inte när det gäller bensin- och dieseldrivna motorvärmare. Naturskyddsföreningen kräver att reglerna skärps, vilket skulle drabba bland annat Volvos ladd­hybrider.

Att använda en motorvärmare innan körning kan minska slitaget på motorn samt sänka förbrukningen och ge mindre utsläpp på köpet. Om motorvärmaren är bensin- eller dieseldriven kan dock miljönyttan vara utraderad, visar en ny undersökning.

Tyska bilistorganisationen Adac har mätt två bilars förbrukning och utsläpp med och utan förvärmning av motorn – i samma körcykel som används för att certifiera alla nya bilars förbrukning och utsläpp, den så kallade WLTP-körcykeln.

Mätningen visade att bränsleåtgången ökade när både bensin- och dieselbilen förvärmdes innan körning. För bensinbilen ökade utsläppen av kväveoxid medan utsläppen av kolväten och kolmonoxid minskade. För dieselbilen minskade utsläppen av kolväten och kolmonoxid medan utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar ökade kraftigt.

I mätningen släppte den bensindrivna värmaren ut 399 gram koldioxid under uppvärmningen av bilen. På den 2,3 mil långa WLTP-körsträckan blir det 17 gram per kilometer som alltså borde läggas till bilens ordinarie koldioxidutsläpp.

Utsläpp från motorvärmare räknas inte in i bilens deklarerade koldioxidutsläpp, inte ens när motorvärmaren är fabriksmonterad och ingår i bilens standardutrustning. Om så vore fallet skulle det få dyra konsekvenser för vissa i dag miljöklassade bilmodeller.

Alla Volvos laddhybrider har en bensindriven värmare som används för att förvärma bilen, men också för att värma kupén när det bara är elmotorn som driver bilen. Om utsläppen från Volvos värmare är lika höga som i mätningarna kan varken Adac eller Naturskyddsföreningen avgöra, men om vi räknar med att koldioxidutsläppet är 17 gram per kilometer och att det skulle räknas in i det totala utsläppet så skulle det innebära att flera av Volvos laddhybridmodeller missar dagens gräns för miljöbonus på 70 gram per kilometer och ännu fler den kommande gränsen på 60 gram per kilometer.

– Naturskyddsföreningen gör ett stort antal antaganden i sin studie som inte överensstämmer med Volvo Cars egen data, säger Christina Zander, presstalesperson på Volvo Cars.

– Det stämmer att det här är ett område där det finns väldigt lite data och därför har Volvo Cars nyligen gjort en egen studie för att få en bättre förståelse av miljöpåverkan. Då det inte finns någon branschstandard kring mätmetoder är detta inga offentliga siffror, men vi välkomnar en dialog med Naturskyddsföreningen kring detta.

Med Adac:s studie som underlag kräver Naturskyddsföreningen att regleringen av utsläpp från motorvärmare skärps.

– Det pågår ett ständigt arbete för att minska bilars miljöpåverkan – bilvanor, bränsleval och gränser för utsläpp diskuteras och regleras. Att bränsledrivna värmare tillåts släppa ut orenade luftföroreningar är förvånande. Vi föreslår skärpta regler för utsläpp från bilvärmare och att de ska kontrolleras i fordonsbesiktningen, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Ordförande Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.
Ordförande Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen. Foto: Christian Aslund, Naturskyddsföreningen

Efter typgodkännandet av en ny bil kontrolleras aldrig avgaserna från värmaren mer under bilens livstid. Det skulle gå att göra vid den årliga bilbesiktningen, men görs inte.

– Det finns i dag inga testmetoder eller gränsvärden för att kunna kontrollera en motorvärmare vid kontrollbesiktning, säger Per Öhlund, utredare på Transportstyrelsen.

– Min uppfattning i dag är att utsläppen från en värmare är små vid jämförelse med utsläppen från motorn. Den samhällsekonomiska kostnaden bör ligga till grund för ett beslut om metoder ska utvecklas för att möjliggöra kontroll.

Enligt Naturskyddsföreningen skulle det vara möjligt för Sverige att införa striktare avgasregler än de europeiska. Det håller inte Transportstyrelsen med om.

– Motorvärmare är reglerade på EU-nivå och Sverige har svårt att skärpa kraven nationellt. När det gäller nya bilar faller det under EU-regler och där kan vi inte sätta striktare krav, även om vi skulle vilja. Det skulle bli ett handelshinder, säger Per Öhlund.

Naturskyddsföreningen föreslår att man vidtar flera åtgärder för att begränsa utsläppen från bränsledrivna motorvärmare. En av dem är att de ska kontrolleras vid bilbesiktningen.

– Vi påbörjade förra året kunskapsinhämtning för att få en bild av hur stort problem det här är, säger Per Öhlund och fortsätter.

– Vi tittar på hur reglementet fungerar och gör hållbarhetstester där vi bland annat kontrollerar avgas­reningens funktion. Då var det en liten kostnad att även kontrollera utsläppen från bränslevärmaren. De mätningarna är inte sammanställda än, men det ser ut som att utsläppen är långt under de gränsvärden som finns. Men det finns så klart alltid anledning att ifrågasätta om de nu cirka 15 år gamla gränsvärdena bör uppdateras.

Läs mer: Fler motorartiklar

Ämnen i artikeln

Biltrafik
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt