Nu lanseras ytterligare ett kinesiskt bilmärke i Sverige, sjusitsiga Maxus finns här sen någon månad tillbaka. För tio år sedan trodde många att Kinamärken skulle stå som spön i backen i Europa. Men av det blev intet. Få inbrytningsförsök har gjorts, hittills utan framgång.

När det nu sker är det en av de verkliga biljättarna, Dongfeng, som visar korten. Hemma i Kina licensbygger de även Citröen, Honda, Nissan och Renault för den kinesiska marknaden, men Dongfengs egna varumärken har vi här i Europa aldrig hört talas om.

I Europa satsar man på att lansera bilar av märket DFSK. Bokstäverna står för Dongfeng Sokon, och det är Konvegas i Växjö som tar in de kinesiska bilarna till Sverige. Företaget har hittills varit mest känt för att konvertera olika bilar till gasdrift. Elbilen Seres 3 är först ut, men två biogashybrider kommer från DFSK inom kort. Dessutom kommer de att lansera två andra kinesiska märken, Brilliance och FAW.

DFSK Seres 3 är en kompakt suv, några centimeter kortare än Volvo XC40 och på pricken lika lång som konkurrenten Kia e-Niro. Batteriet är på 53,6 kilowattimmar och bilens räckvidd uppges till 32,9 mil.

Priset är 459.900 kronor före elbilsrabatten på 60.000, snart 70.000 kronor. Överraskande högt, Seres 3 lägger sig i mittfåran, men i standardutrustningen ingår en omgång vinterdäck på 18 tums aluminiumfälgar.

För några år sedan var det många som skämtade om kvalitetskänslan i bilarna från Kina, men materialskillnaderna har jämnats ut. En pekfingertryckning på en bildskärm ger dock inte särskilt mycket känsla över huvud taget. Cigarettändare finns här, en funktion som är utrotningshotad i Europa. Panelens ovandel är så där mjukstoppad som instrumentpaneler var förr, på 70-talet, när den mjuka stoppningen var det enda krockskydd som erbjöds.

På det hela taget känns det som om produktutvecklarna gick runt på en bilmässa för fem år sedan och inspirerades av än det ena, än det andra.

Elmotorn ger 163 hästkrafter och 300 newtonmeter i vridmoment (tänk kraft) men trots det är accelerationen behärskad. På papperet anges 8,9 sekunder för 0–100 kilometer i timmen. Tillräckligt snabbt i mina ögon. Växelvredet kommer upp ur mittkonsolen. Inte så praktiskt, men lite lyxigt är det allt.

DFSK är ganska mjuk och komfortorienterad. Jag sitter bra i förarsätet och bilen är riktigt bekväm. Stolarna är klädda med läderimitation. Baksätet bjuder på bra utrymme, men man sitter en aning lågt. Panoramatak, elstyrda framstolar, trådlös telefonladdning och navigationssystem ger lite guldkant i billivet. Vägljudet skämmer intrycket, men det blir lätt så i elbilar, när motorljudet försvinner framträder andra ljudkällor tydligare.

Styrningen saknar den riktigt distinkta känslan. Man kan kalla den nyssäker, om man är snäll…

För att vara en ny elbil på marknaden så känns Seres 3 bitvis gammaldags. Huvudinstrumentet är förvisso digitalt, men bildskärmen har varken Apple Carplay eller Android Auto.

Säkerhetsutrustningen haltar. Fil- varning finns som en varningsklocka, systemet hjälper inte till att hålla kvar bilen i körfältet. Autobroms saknas och finns inte ens som tillval. Enligt importören kommer säkerhetsfunktionen först när det är dags för en första uppdatering.

Visserligen kör de flesta svenskar dagligen en bil utan autobroms, och överlever till kvällen. Frågan är varför man ska välja en ny bil utan dessa säkerhetsfinesser.

Räckvidd och snabbladdningsförmåga är avgörande egenskaper för en elbil. Även där placerar sig Seres 3 i mittfåran. Batterikapaciteten är snudd på i underkant för den som planerar att använda sin bil på motorväg. Den angivna räckvidden stämmer ganska bra med verklig räckvidd under det varma halvåret. Snabbladdningskapaciteten, via europeisk CCS-kontakt, är bara på 50 kilowatt. Många konkurrenter laddar dubbelt så snabbt i dag. Förbrukningen anges till 1,8 kilowattimmar per mil, vilket låter rimligt med tanke på motor och bilens vikt.

På det hela taget är Seres 3 ingen tokig elbil. Men den saknar både karaktär och produktidé.

Importören förklarar för mig att 459.900 kronor är mycket konkurrenskraftigt och visar hur mycket andra bilar skulle kosta med glastak, elstolar och all annan utrustning som DFSK kommer med. Men vem har sagt att DFSK är normen för alla bilars utrustningslistor?

Sett till grunderbjudandet är inte priset särskilt lågt. Framför allt inte med tanke på säkerhetsluckorna. Med det priset blir det svårt att övertyga kunderna, det skulle behövas ett tydligare prisargument.

I dagens värld är en bils nationalitet en ytterst diffus vetenskap. Tillverkare som Volvo har ett svenskt arv men ägs av kinesiska Geely. Alla Volvo S90 är tillverkade i Kina liksom många av de Tesla Model 3 som säljs i Europa. Komponenter kommer från all världens hörn så vad gör en bil till svensk, tysk eller italiensk?

Men ändå är risken stor för att andrahandsvärdet för DFSK blir sämre. För att inte tala om att det blir krångligt på sikt med service och reservdelar. Hur många hanterar delar till ett nytt, kinesiskt bilmärke? DFSK är en ny bekantskap och skulle behöva ha något argument som biter, utöver vinterhjul på köpet.

Läs mer: Fler biltester