Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-18 03:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/motor/svart-att-fa-bukt-med-katalysatorstolderna/

MOTOR

Svårt att få bukt med katalysatorstölderna

Foto: Hampus Andersson

Antalet stölder av katalysatorer har ökat dramatiskt de senaste två åren, under 2020 med 4 000 procent. Och det blir komplicerat och dyrt för de drabbade.

I slutet av 2019 började Larmtjänst, som för statistik över bland annat bildelsstölder i Sverige, att se en ökning av antalet stulna katalysatorer. Under 2020 skedde så många stölder att man förstod att det inte var en tillfällighet, från 74 stölder 2019 till 3 197 under 2020. Det har inneburit ökade kostnader för försäkringsbolagen och krångel för bilägare som drabbas.

Till en början trodde man att det rörde sig om internationella kriminella ligor, men det visade sig inte riktigt stämma.

– När polisen började hitta vilka som gjorde de här tillgreppen upptäckte de att det var precis lika många, om inte fler, inhemska svenska kriminella personer som stal katalysatorer, berättar Fredrik Lindstedt, utredningsinspektör på Larmtjänst.

Fredrik Lindstedt, ­utredningsinspektör på Larmtjänst.
Fredrik Lindstedt, ­utredningsinspektör på Larmtjänst. Foto: Larmtjänst

Polisen bekräftar att deras bild av gärnings­personerna förändrats i och med att fler inhemska kriminella upptäckts stjäla katalysatorer.

– Det är ett problematiskt brott, eftersom det är svårt att gripa någon på bar gärning. Vi vet ungefär hur många katalysatorer som tillgrips, men inte vad som händer med dem sedan. Vi har teorier om att de förs utomlands.

Varför tror ni det?

– Det är lättare att bygga ett nätverk med företag utomlands som kan erbjuda kontantbetalning. Och det vill man nog som kriminell satsa på eftersom man då får pengarna direkt och transaktionen inte går att spåra.

Även om en del av godset förs utomlands finns problemet här på svenska bildemonterarföretag, menar Sveriges bilåtervinnares riksförbund.

– Våra medlemmar märker definitivt av det här. Det kan komma in fordon som saknar katalysator, eller så råkar våra medlemmar ut för stölder och inbrott på deras anläggningar. Ibland stjäls katalysatorn på bilen där den står helt enkelt. Det är ett stort problem med oseriösa aktörer, berättar Andreas Frössberg, vd på förbundet.

Andreas Frössberg, vd på Sveriges bilåtervinnares riksförbund.
Andreas Frössberg, vd på Sveriges bilåtervinnares riksförbund. Foto: Jannis Politidis

Han menar att tillsynen bör förbättras för att få bort de oseriösa aktörerna. Dessutom sker en del affärer med privatpersoner, vilket också är en risk.

– Vi uppmanar alla seriösa bil­återvinnare att inte köpa katalysatorer från privatpersoner som inte kan bevisa att de äger katalysatorn. Och bara använda seriösa aktörer när man säljer katalysatorer (för återvinning, reds anm).

Det är ädelmetallerna i katalysatorerna tjuvarna vill åt, eftersom priset på exempelvis rodium ökat markant de senaste åren. Det har helt enkelt inneburit att katalysatorer ökat i värde, i dag är en katalysator värd uppemot 5 000 kronor.

Toyota Prius av äldre årsmodeller hör till de mest drabbade bilmodellerna.
Toyota Prius av äldre årsmodeller hör till de mest drabbade bilmodellerna. Foto: Patrik Lindgren

I vissa bilar är katalysatorn enkel att kapa på några minuter. Toyota Prius av lite äldre årsmodell är en av de absolut värst drabbade bilarna, och en katalysator till en Prius kan kosta uppemot 20 000 just nu. Anledningen till att just Prius är hårt drabbad är helt enkelt placeringen och konstruktionen.

– Nyare modeller har en annan ­katalysatorkonstruktion vilket gör att de inte är lika stöldbegärliga, förklarar Fanny Hellgren, press­ansvarig på Toyota.

Hon säger att Toyota naturligtvis är ledsna över att de har många kunder som drabbas och hjälper därför till med att förebygga framtida stölder.

– Toyotakunder som drabbats av detta har fått en dna-märkning på sin nya katalysator. Vi har även testat så kallade ”tiltsensorer”, det vill säga ett larm som utlöses om bilen lyfts upp. Utredning pågår fortfarande om dessa åtgärder gett effekt.

Fanny Hellgren, pressansvarig på Toyota Sverige.
Fanny Hellgren, pressansvarig på Toyota Sverige. Foto: Hans Bergren

Men det gäller alltså bara Toyota-kunder. En person som vill vara anonym har hört av sig till DN för att denne råkat ut för att få katalysatorn på sin bil stulen. Upptäckten gjordes en morgon när bilens motor vid start förde ett väldigt oväsen. Bilägaren stack då in huvudet under bilen och såg att en stor del av bilens avgassystem var borta.

Bilen, en Opel Astra, bärgades till närmaste märkesverkstad och en kostnad beräknades baserad på en reservdel som inte var original. Trots det blev det så kostsamt att försäkringsbolaget i stället ville lösa in bilen. Men den drabbade ägaren ville behålla den och fick till en uppgörelse: ägaren fick lägga till lite pengar och verkstaden gjorde jobbet. Personen menar att det inte var särskilt dramatiskt, men att det finns en oro för att det ska hända igen och tycker att det finns för lite information om hur man kan skydda sig.

Ett problem med stulna katalysatorer är att polisen inte kan återförena stöldgodset med sin ägare. Våren 2021 lyckades polisen i region Syd göra ett tillslag på 500 katalysatorer i Malmö, men bevisläget var för dåligt för att kunna döma tjuvarna för stöld eller häleri eftersom en katalysator inte går att koppla till ett specifikt fordon – om den inte är märkt, vilket de i regel inte är. I stället fick brottet benämnas som miljö­brott och därmed kommer inga katalysatorer tillbaka till sina ägare.

– Ett tips är därför att på något sätt märka sin katalysator, det borde gå att helt enkelt be en verkstad stansa in till exempel bilens registreringsnummer på katalysatorn, så att den går att spåra om den blir stulen, säger Fredrik Lindstedt.

Men det är inte ett skydd mot att få katalysatorn stulen och så kallade tiltsensorer som Toyota nämner är svåra att köpa för privat­personer. De säljs i ett komplett system som bara verkstäder får installera.

Ämnen i artikeln

Biltrafik
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt