Eftersom de ordinarie lärarna varit frånvarande långa perioder beslutade ledningen på Karl Johansskolan i Göteborg att alla elever i årskurs 6 skulle få betyg E – det lägsta godkända betyget – i ett antal ämnen. I samma veva fick föräldrarna veta att 15 heltidstjänster från skolan skulle försvinna. 

På onsdagen samlades omkring 150 föräldrar och barn vid skolan för att protestera. Samtidigt riktade Skolinspektionen skarp kritik mot den kollektiva betygssättningen och menade att den bryter mot skollagen. 

Marie Sandstig, utbildningschef för västra Göteborg och Majorna-Linné, dit Karl Johansskolan hör, säger till DN att eleverna ska få sina riktiga betyg inom kort.

– Nu har vi hittat ett sätt att ge dessa betyg. De kommer relativt snart. Barnen kommer att få relevanta betyg.

Marie Sandstig arbetar på den centrala grundskoleförvaltningen och är chef över bland annat Karl Johansskolans rektor. Efter den skarpa kritiken om de uteblivna betygen säger hon till DN:

– Det blir mitt ansvar att säkra rutiner så att detta inte händer igen. Man ska komma ihåg att vi har en stor produktion och att misstag kan ske. Men detta ska inte upprepas.

Sandstig deltog på onsdagen i det möte som Karl Johansskolans rektor och ledningarna för de 32 kommunala grundskolor av totalt 149 som inte klarat budget under 2019 kallats till.

Förvaltningen beslöt redan under hösten att kalla till mötet för att dra igång en så kallad huvudmannainsats.

– Vi har ett antal skolor som har haft stora problem med att hålla budget. Rektorn har ansvaret, men om man inte klarar att nå balans under den treårsperiod som vi är inne i nu måste det till hjälp. Nu ska man få denna hjälp, med HR, ekonomi, fastighetsfrågor... vi vill inte lämna rektorerna ensamma. Men vi måste hålla oss till den peng vi har, säger Marie Sandstig.

Generellt för många skolor i Göteborg är att man under fjolåret dragit iväg med anställningar långt över vad antalet elever ger i skolpeng. Antalet tillsvidareanställda i förvaltningen hade till och med oktober ökat med 425 personer, en ökning med 7,3 procent jämfört med 2018. 

– Antalet elever ökade däremot med två-tre procent, säger Sandstig, och säger att Göteborgs stad har högre elevpeng än övriga storstäder.

Strejkaktuella Karl Johansskolan tar med sig fjolårets underskott om cirka fyra miljoner in i 2020. En hel del av de tillfälliga anställningarna gäller läsåret ut.

– Om vi inte agerar nu riskerar de fyra miljonerna att bli åtta miljoner till nästa år, det är därför åtgärder behövs. Men jag vill påpeka att det här gäller personal vid sidan om de ordinarie lärartjänsterna, säger Marie Sandstig.  

Hon är ändå självkritisk till det som hänt.

– Jag får ta på mig att kommunikationen med föräldrar och elever varit så där. Nu har föräldrarna varit snabba att agera, men informationen kunde varit bättre. Men det är inte så att vi är oroliga för skolans väl och ve i sig. Nu krävs tydlighet i planering och kommunikation.

Läs också: Föräldrarna i protest – ”Det var som en kalldusch”

Om föräldra- och elevstrejken säger Marie Sandstig:

– Det är väldigt olyckligt. Vi pratar om skolans betydelse, att respektera varandra, lösa konflikter... strejk tillsammans med sina barn tycker jag inte stämmer överens med det.

Ett informationsmöte är planerat till den 20 januari.

– Utöver att en stödpedagog i en klass har slutat är inga åtgärder genomförda. Jag förstår att just denna pedagog betytt mycket. Men med de övriga fyra-fem tjänster som har förhandlats vet vi ännu inte vad som faktiskt händer.

I grundskolenämnden är Ante Bränholm ersättare för Vänsterpartiet. Han är också fundersam över strejken som åtgärd. 

– Det ska mycket till för att hålla barn hemma från skolan. Dialog är alltid att föredra. Nu vet inte jag vilket kommunikationsklimat som rått, men det här inger inte förtroende. Jag är lite skeptisk till att det har gått så snabbt. Vilken förankring har strejken, frågar man sig. Visst, finns starka skäl att hålla barnen hemma kan man väl överväga det, men det är svårt att värdera nu.

Ante Bränholm har också reagerat över personalökningen under 2019.

– Man kan ha funderingar om alla dessa över 400 fler var nödvändiga. Men alla kanske inte var riktigt klara över vilka villkor som gällde. Kanske inte så märkligt att 20 procent av skolorna missar första året.

Skolorna i Göteborg gick in i en gemensam förvaltning från 1 juli 2018.

Att skolor i områden som Majorna skulle missgynnas av den nya resursfördelningsmodell som samtidigt trädde i kraft tror Ante Bränholm inte på.

– Skolor i Majorna och centrum har inte missgynnats, tvärtom. Det här kan inte skyllas på det. Men det går alltid snabbare när föräldrar agerar i Majorna. Det har gått undan i mellandagarna. Som jag ser det handlar detta om skolornas ledarskap.

Socialdemokraternas nya gruppledare i grundskolenämnden, Viktoria Tryggvadottir Rolka, säger till DN att hon ”inte vill peka finger” apropå betygsmissen.

– Men politiken behöver förstås ta föräldrarnas upplevelse av ett misslyckande på allvar. 

Mer allmänt påminner hon om att S i sin budget la mer pengar på skolan och att partiet ”vill flytta resurser från byråkrati och utredningar till klassrummen”.

DN har sökt Karl Johansskolans rektor för en kommentar.