Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Allt fler väljer vård utomlands

Över 100 svenskar reser varje månad utomlands för att få sjukvård och tandvård. Med avdrag för den svenska patientavgiften får de allra flesta betalt i efterhand av skattemedel från Sverige. Det visar en omfattande granskning som Försäkringskassan gjort och som presenteras på måndagen.

"Hjälp, vad har den fina vården i Sveriges land tagit vägen? Jag står inte ut längre. Är det meningen att man ska plågas så här! Värk, domningar, kramper i båda benen. Var tredje månad får jag cortisonsprutor i båda mina knän, jag äter värktabletter. Det är mitt liv! Hjälp mej! Jag har ingen livskvalitet kvar med just fyllda 65 år. Jag kan inte få vård här i Stockholm och jag har inga pengar så att jag kan få vård på Sofiahemmet"

Så börjar det handskrivna brevet till Försäkringskassan i Stockholm från Gisela Edvardsson i Rönninge utanför Stockholm. Det är skrivet den 13 juni 2005.

I trettio år arbetade Gisela Edvardsson som husmor i Hammersta skola söder om Stockholm. Tunga lyft och mycket arbete stående slet hårt på hennes leder. År 2000 började problemen bli besvärande. Diagnosen var förslitningsskador och artros i knälederna som resulterade i starka smärtor. Den 7 februari 2001, 61 år gammal, blev hon sjukskriven på heltid eftersom hon knappt kunde gå.

- Jag fick pröva en massa olika behandlingar - allt i från sprutor med tuppkamspreparat till sjukgymnastik. Inget hjälpte. Operation och en ny knäled i titan var i början inget alternativ eftersom läkarna menade att jag var för ung. De sade att en protes kanske räcker i 15 år och att det nästan är omöjligt att byta ut en gammal protes, berättar hon.

Problemen med knäna förvärrades och i juni 2004 fick Gisela Edvardsson remiss av sin läkare i Tumba till en knäoperation på något sjukhus i Sverige. Men sedan hände ingenting. Smärtan växte hela tiden. En dag när hon skulle försöka spela boule med några vänner på en grusplan i Rönninge insåg hon att det inte gick att vänta längre på en operation i Sverige.

- Eftersom jag är född i Tyskland har jag fortfarande släkt och vänner där. Vi träffas på sommarsemestrarna och har bra kontakt med varandra. Jag tror det var min bror Heinrich som en dag sade; "Gisela, varför stå kvar i de svenska vårdköerna när du kan få en operation direkt här i Tyskland?" Min man Rolf hängde på och sa att det dessutom kanske var bättre att få ett knä "Made in Germany" än ett svenskt knä.

Hon fyllde då i en ansökan om förhandstillstånd för vård i ett annat EU-land och skickade den till Försäkringskassan i Stockholm. Sjukhuset hon valt heter Klinikum Neustadt och ligger vid Östersjöns strand strax efter färjeläget i Puttgarden i norra Tyskland. Det är inte långt ifrån den stad där Gisela Edvardsson växte upp och några kilometer från sjukhuset driver brodern en campinganläggning. Klinikum Neustadt är ett nybyggt privatsjukhus som specialiserat sig på ortopedi och invärtes sjukdomar. Det är ett av de modernaste sjukhusen i Tyskland och är en av de första klinikerna som lyckats få den tyska kvalitetsstämpeln för vård som kallas "ISO 9000-9001". Kostnaden för knäoperationen beräknades till omkring 100.000 kronor och då ingick förutom operation även rehabilitering och eftervård.

Den 11 juli i fjol kom så svaret från Försäkringskassan. Det blev nej. Kassan kunde inte ge något förhandstillstånd om vård i utomlands på svenska skattebetalares bekostnad. Motiveringen var att operationen likaväl kunde göras i Sverige inom "normal väntetid". Kassan hade frågat Stockholms läns landsting till råds och fått beskedet att; "vården som efterfrågades i Tyskland även finns att få i Sverige och att den går att få inom rimlig tid".

- Vi blev helt förkrossade. Jag grät och allt kändes hopplöst. Hur länge skulle jag behöva lida? Vi var färdiga att ge upp. Det var då det märkliga hände. En hjälpsam handläggare på Försäkringskassan i Stockholm berättade att det "nej" jag just fått samtidigt kunde uttolkas till ett "ja". Mellan raderna, och alldeles osynligt för mej, stod, förklarade hon, att jag trots allt kunde få operationen i Tyskland, men att det var en annan blankett som jag var tvungen att fylla i. Jag blev alldeles matt när jag insåg att avslaget just fått kunde förvandlas till ett OK.

Det som Försäkringskassan upptäckt var att landstinget accepterat att den vård Gisela Edvardsson sökte i Tyskland är accepterad i Sverige och då var det plötsligt solklart att det var möjligt att få ut ersättning för operationen i EFTERHAND men inte i FÖRVÄG.

- Jag hade nu underhandsbesked från försäkringskassan om att jag skulle få ersättning efter knäoperationen i Tyskland. Då gick min man Rolf och jag till banken och tog ett lån på 100.000 kronor. Sedan kontaktade vi åter igen sjukhuset i Neustadt som svarade att vi kunde komma dit nästan direkt. Den 21 juli visade jag upp mitt onda knä på sjukhuset i Tyskland och den 4 augusti blev jag inlagd för operation.

Gisela Edvardsson drar upp ena byxbenet och visar stolt det 25 cm långa röda ärret som går rakt över knäet. Innanför huden sitter en ny knäled i tital inopererad. Hon beskriver tiden på sjukhuset nästan som en dröm. Vården var professionell, hon blev väl bemött, hade eget rum större delen av tiden med sjöutsikt över Lybeck bukten. Hon blev inte utskriven förrän hon genomgått ett omfattande rehabilliteringsprogram med träning i bassäng, olika former av massage, lavendelbad och inpackningar. Till och med maten på sjukhuset får beröm av henne inte minst för att den ställdes fram på borden av servitriser i "vackra grårandiga kläder".

- Det var som i en annan värld. Strax innan jag skulle skrivas ut från kliniken i Neustadt kom det ett studiebesök från Södertälje sjukhus i korridorerna. Min tyske läkare bad mej ta hand om dem en stund efterson jag kunde språket. Jag visade då mitt rum och de lokaler jag sjuktränade i. Studiegruppen var häpen. "Flicka lilla är du här på semester" sade en av besökarna från Sverige.

Det var kirurgen och överläkare Sven Bringman som ledde den svenska gruppen. Han känner väl till Klinikum Neustadt från tidigare besök och håller i alla delar med om Gisela Edvardssons beskrivningar av vården på det tyska sjukhuset.

- Vi tittade mest på kirurgkliniken och kan bara bekräfta att sjukhuset jobbar med förstklassig utrustning och är mycket framgångsrikt när det gäller titthålskirurgi. Det är väldigt hög standard på avdelningarna och patienternas rum. Det är inte som på vissa amerikanska sjukhus där det ser ut som hotellrum. Det här är en modern och välordnad sjukhusmiljö. Den stora skillnaden är att patienterna ligger inne så länge att de är färdigrehabilliterade när de skrivs ut. Så gör vi inte i Sverige, berättar han.

Giesela Edwardsson stannade på Klinikum Neustadt i 28 dagar. Hennes läkare hemma i Sverige hade innan förklarat att hon kunde räkna med att vara intagen mellan fem och sex dagar om operationen genomförts på ett svenskt sjukhus. Eftervården skulle då skötts inom öppenvården.

Det var den 30 januari 2004 som Regeringsrätten slog fast att vård, med stöd av EU:s regler om de fria rörligheterna, ska betraktas som en "tjänst" som kan efterfrågas fritt över EU:s gränser. Förutsatt att vården på det utländska sjukhuset är av samma slag som den som finns i Sverige så betalar den svenska Försäkringskassan ut ersättning i efterhand för vårdkostnaderna. Resor till och från det utländska sjukhuset samt logi och ett belopp motsvarande den svenska patientavgiften får man betala själv, ungefär som i Sverige. Vården som "köps" för svenska skattepengar utomlands kan vara på såväl privata som offentliga sjukhus inom EU och EES-länderna Norge, Island, Lichtenstein.

- Det finns i princip ingen begränsning för hur stor omfattning utlandsvården kan vara. Inte heller var patienten väljer att få sin vård. En person som söker privatvård på t ex Sofiahemmet i Stockholm måste betala detta själv. Väljer samma person att köpa samma vård från ett privatsjukhus utomlands så betalar vi det från Försäkringskassan. Detta är en form av negativ diskriminering av de svenska privatsjukhusen, säger Sandra Lindfeldt chef för ersättningsenheten på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm.

Både tandvård och sjukvård omfattas av EU-reglerna. Omkring 95 procent av Försäkringskassans utbetalningar avser sjukvård och resten är tandvård. Den vanligaste sjukvården rör pisksnärtskador, tumörsjukdomar, ortopedi och fertilitetsbehandlingar. De flesta väljer sjukvården i Tyskland eller Finland.

Problemet för patienterna som funderar på att söka vård i utlandet och begära ersättning i efterhand är hur de ska hitta "rätt" sjukhus. Många har rekommendationer eller tips från släkt eller vänner att utgå ifrån. Andra hämtar upplysningar patientföreningar som finns i Sverige.

Försäkringskassan har betalt ut ca 20 miljoner kronor till drygt 1 000 patienter som rest till annat EU-land för vård. För kassan är det närmast småpengar i jämförelse med den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården i Sverige på 200 miljarder kronor per år. Men för den enskilde är det stora pengar som det handlar om. Som mest har 605.971 kronor betalats ut till en enskild patient.

Av de 53 patienter som rest utomlands för vård och som i efterhand har nekats ersättning för sina utlägg beror de flesta avslag på att vården ej erkänts av internationell medicinsk vetenskap (20 fall) eller att ansökan kommit in för sent (10 fall) eller at vården inte överensstämmer med den som ges i Sverige (6 fall). De vanligaste skälen till att svenskar söker vård utomlands är att folk är less på långa kötider eller anser att vårdkvaliteten är bättre i andra länder.

Tre sätt att få sjukvård utomland betald av den svenska sjukförsäkringen

1. Remiss från läkare i Sverige till utländskt sjukhus med specialkompetens. I detta fall är det landstinget där patienten bor som betalar. Ett fåtal patienter får sådana remisser varje år.

2. Förhandsbesked om planerad vård i annat EU/EES-land kan i vissa fall ges av Försäkringskassan. OK ges till patienter som inte kan få vård inom "normal" väntetid i Sverige. Vården utomlands sker på allmänna sjukhus och efter den taxa som det landets medborgare betalar (i Spanien tex. är det gratis vård) resten står den svenska försäkringskassan för, dvs. staten. I fjol fick 81 patienter OK och 56 avslag.

3. Ersättning av Försäkringskassan i efterhand. Kravet för att få ersättning är att motsvarande vård ska finnas i Sverige och att den är allmänt accepterad av läkarvetenskapen (man får tex. ej ersättning för tångbad i Ungern). Patienten betalar motsvarande svenska patientavgifter ur egen ficka, resten står Försäkringskassan för. Ersättning för resa och logi betalas inte av Försäkringskassan. Sedan december 2005 behöver patienter som fått vård utomlands inte ligga ute med några pengar. Försäkringskassan betalar numera direkt till det utländska sjukhuset mot faktura. Sedan januari 2004 har 528 patienter fått OK och 53 avslag.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.