Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 18:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/analys-goteborg-skulle-kunna-spara-11-miljard-pa-grundskolan-utan-forsamrad-kvalitet/

Nyheter

Analys: Göteborg skulle kunna spara 1,1 miljard på grundskolan – utan försämrad kvalitet

Johannebergsskolan i centrala staden är en av Göteborgs kommuns grundskolor. Foto: Tomas Ohlsson

Göteborgs kommun skulle kunna driva sina grundskolor över en miljard kronor billigare per år – med oförändrad kvalitet. Äldreomsorgen bedrivs 50 miljoner dyrare än vad den borde. Det är innebörden av en bedömning som en oberoende expertgrupp gör.

Anställningsstopp är en fråga som ligger på Göteborgspolitikernas bord, skrev DN förra veckan apropå att antalet anställda de senaste tio åren ökat dubbelt så snabbt (24,6 procent) som invånarantalet (12,7 procent).

En av Göteborgs kommuns största budgetposter är grundskolan, 7,8 miljarder för 2019. Nu menar en tung offentlig granskningsaktör att Göteborg enbart inom just grundskolan skulle kunna spara över en miljard årligen – utan att göra avkall på kvaliteten.

– Resultatet för grundskolan i Göteborg är uppseendeväckande, man skulle kunna åstadkomma lika bra verksamhet med 25 procent mindre pengar, säger Anders Norrlid, kanslichef och ordförande för expertgruppen vid Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA.

RKA drivs som ett samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting och Norrlids siffror kommer från en uppdatering av ”effektivitetslistan” på tre områden: Grundskolan, gymnasiet och äldreomsorgen. De bygger på statistik för åren 2015-2017  och har analyserats med samma metoder som den uppmärksammade rapport som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, publicerade för tre år sedan.

Enligt RKA:s bedömning står alltså Göteborgs stad för en betydande del av ”slöseriet”, även om man inte använder den vokabulären. Den ”beräknade effektiviteten” anges till 75,8 procent. Den uppskattade besparingspotentialen per elev siffersätts till 29.641 kronor, vilket för kommunen som helhet motsvarar 1,1 miljarder. För den förra mätperioden, 2014-2016, bedömdes effektiviteten till 78,7 procent. 

Bättre, men långtifrån bra, bedömdes äldreomsorgen skötas. Med en effektivitet på 85 procent anges ”uppskattad besparingspotential” till 9.774 kronor per invånare över 65 år, vilket skulle motsvara drygt 50 miljoner kronor. 

Forskarna jämför kostnader som är jämförbara utifrån ett antal parametrar, i Göteborgs fall när det gäller grundskolan med Haparanda, Hallsberg, Burlöv och Sundbyberg, och i äldreomsorgen Helsingborg, Stockholm, Ljusnarsberg, Torsby och Ludvika. 

Men är det rimligt jämföra dessa kommuner med Göteborg?

RKA:s Anders Norrlid svarar ja:

– Om man tittar på jämförelsekommunernas förutsättningar för skolan så menar vi det. Man bör notera att de andra kommunerna har betydligt lägre andel barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, Göteborg har en högre tätortsgrad och det är normalt dyrare att bedriva skola i glesbygd. Andel nyinvandrade är snarlik i jämförelsekommunerna i årskurs 9. Så egentligen har Göteborg jämfört med de andra ganska gynnsamma förutsättningar, men ändå sämre skolresultat och 30.000 kronor högre kostnad per elev. Det väcker frågor. 

Du använder ordet ”uppseendeväckande” om Göteborg.

– Ja, 75 procent är uppseendeväckande. Visst, det här är statistik, men det är en väldigt stor besparingspotential. De som ligger lägst i landet ligger runt 70 procent, så detta är ett av de lägsta effektivitetstalen. Att det finns att jobba med där är ganska klart.

Sedan ett och ett halvt år är Bengt Randén förvaltningschef över Göteborgs stads grundskolor. Foto: Julia Sjöberg/Göteborgs stad

Grundskoleförvaltningens chef i Göteborg, Bengt Randén, som tillträdde uppdraget i början av 2018, påminner om att siffrorna bygger på hur grundskolan var organiserad åren dessförinnan:

– 2015-17 drevs den separat av de tio stadsdelarna. Nu har vi varit igång i den nya organisationen i ett år. Målet nu och mitt uppdrag är att förbättra ledning och styrning och jag tror att det är möjligt att få en effektivare organisation. Uppdraget är att vända trenden och nå bättre resultat med de resurser som jag fått, säger Bengt Randén till DN.

– Vi tittar nu till exempel på infrastrukturen. Storleken på skolorna kan spela roll, till exempel har man större skolenheter i Stockholm. 

Hur ser du på bedömningen att det skulle gå att driva Göteborgs grundskolor 25 procent billigare?

– Jag tror inte att det där är riktigt korrekt om man vill få stuns i analysen. Man måste väga in alla skolformerna, alltså förskola, fritids, grund- och särskola. Alla dessa samspelar och då tror jag att man får en annan siffra.