Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 06:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/darfor-blev-det-fel-nar-fhm-raknade-antal-smittade/

Nyheter

Därför blev det fel när FHM räknade antal smittade

Lisa Brouwers, Folkhälsomyndighetens analyschef.
Lisa Brouwers, Folkhälsomyndighetens analyschef. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det blev fel i Folkhälsomyndighetens rapport på grund av en felaktig ekvation. Den modell som användes räknade inte på rätt grupp smittade, vilket inte upptäcktes.

Enligt den rapport som myndigheten publicerade i tisdags så skulle det på 1 konstaterat smittad person finnas ett mörkertal på 1.000 som smittats, men som inte upptäckts. 

Eftersom det vid studiens utgångsdatum den 10 april fanns 4.000 smittade skulle det i Stockholms län finnas 4 miljoner smittade, en orimlighet eftersom det endast bor 2,4 miljoner invånare i länet.

Både journalister och forskare reagerade omedelbart på studien som drogs tillbaka, och lades fram i en ny version på torsdagen. 

För att få fram mörkertalet av smittade använder Folkhälsomyndigheten en modell som styrs av en källkod, på cirka 1.000 rader kod. Modellen består av ett system av ekvationer där de smittade delas upp i olika grupper. 

– Modellen anpassades utifrån fel grupp. Då fick parametern fel värden. Nu är koden korrigerad och rapporten är publicerad igen, förklarar Lisa Brouwers, Folkhälsomyndighetens analyschef till DN.

I modellen passerar de smittade olika fack i ett flöde som sträcker sig över tiden. Facken består av grupper av individer mottagliga för smitta, utsatta för smitta, ej smittade, smittade men inte smittsamma själva, smittsamma personer (som i sin tur består av rapporterade fall och obekräftade), nya infekterade samt slutligen återställda. 

I Folkhälsomyndighetens modell fanns det ett fel i den kod som användes. I stället för att i en av de första ekvationerna lägga in antalet rapporterade fall så lades, felaktigt, de nya infekterade in, vilket är ett mindre antal individer längre fram i tidsserien. Det gav i sin tur det felaktiga värdet att 1 konstaterad smittad motsvarade 1.000 smittade som inte upptäcks. 

– Det är uppenbart att det var orimligt. Men den ”sanity-checken” gjorde vi inte då – tyvärr, säger Lisa Brouwers.

I den nya rapporten uppges istället att det på 1 konstaterad smittad person går 75 som inte upptäcks. 

Hur påverkar det här er trovärdighet?

– Det är en avvägning man får göra. Det är klart att man kan välja att inte göra den här typen av modelleringar och publicera dem på ett transparent sätt. Eller också kan man välja att vara öppen, publicera och visa: ”tyvärr det händer att det blir fel i modellen”. Här var det tur att det var ett fel som upptäcktes så pass lätt. Men ingen som arbetar med den här typen av avancerade modeller kan garantera att allting i dem är riktigt, svarar Lisa Brouwers. 

Toppdatum för antalet smittsamma personer i Stockholms län i den nya rapporen flyttats en hel vecka, från 15 april till 8 april. Det beror enligt Lisa Brouwers på en eftersläpning i rapporteringen av smittade.

– Data har fyllts på, så i efterhand har det tillkommit flera nya fall i Stockholm. De valde vi att inkludera så att vi har ett mera komplett antal fall den här gången än förra gången, säger Lisa Brouwers. 

Slutsatsen i den reviderade rapporten är att 70 500 personer i länet var smittsamma den 8 april. Den 1 maj uppskattas 26 procent av befolkningen i Stockholms län, 600 000 personer, ha blivit smittade.