Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 02:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/darfor-drojer-vaccin-mot-nya-coronaviruset/

NYHETER

Därför dröjer vaccin mot nya coronaviruset

3 min 13 sek. Därför dröjer vaccin mot nya coronaviruset – antivirala läkemedel kan bli det som räddar liv.

Förra gången Sverige stod inför en pandemi fanns miljontals doser vaccin redo inom sex månader.

Startskottet har gått för tävlingen om vem som blir först med ett vaccin mot det nya coronaviruset. Men det dröjer minst till nästa stora utbrott innan någon är i mål.

I stället kan det bli antivirala läkemedel som räddar liv.

Inga kyssar tillåts. Handskakningar är förbjudna. Fotbollsmatcher spelas inför tomma läktare, teatrar, affärer och museum stänger. Personal inne i stängda skolor skrubbar klassrum med antibakteriellt medel och vårdpersonal patrullerar kollektivtrafiken för att beordra hem alla som ser sjuka ut.

När nyheten sprids om att minst 60 personer, de flesta unga och friska, har dött i en muterad form av svininfluensa i Mexiko, i april 2009, är landet redan paralyserat av smittan.

Det blev starten på en pandemi som fick svenskarna att bunkra handsprit och ansiktsmasker.

Tio år senare är situationen mycket mer osäker.

Under 2019 års sista dag fick Världshälsoorganisationen (WHO) ett meddelande från kinesiska smittskyddsmyndigheter. Ett tjugotal människor med koppling till en fiskmarknad i Wuhan i Kina hade insjuknat i lunginflammation. Men deras sjukdom orsakas inte av någon känd bakterie, svamp eller virus.

Fiskmarknaden i Wuhan.
Fiskmarknaden i Wuhan. Foto: Dake Kang

Efter någon vecka meddelar Kina att det rör sig om ett helt nytt virus, från familjen coronavirus.

Det är både goda och dåliga nyheter.

De goda nyheterna är att det inte är ett influensavirus – positivt, eftersom de inte går att stoppa, utan sprids snabbt över världen.

De dåliga nyheterna är att det inte var ett influensavirus – negativt, eftersom man då hade kunnat tillverka ett pandemivaccin på några månader. Nu finns varken något vaccin eller läkemedel att tillgå.

Och viruset sprider sig snabbt.

Sannolikheten att du någon gång ska ha varit smittad av ett coronavirus är stor. Det finns fyra olika vitt spridda coronavirus som orsakar så mycket som en fjärdedel av alla förkylningar. Men coronavirus ligger också bakom de mycket allvarligare sjukdomarna sars och mers.

Ett temporärt sjukhus för covid-19-patienter i Wuhan har börjat tömmas på patienter i början av mars 2020. Många har hunnit friskförklaras och utskrivas.
Ett temporärt sjukhus för covid-19-patienter i Wuhan har börjat tömmas på patienter i början av mars 2020. Många har hunnit friskförklaras och utskrivas. Foto: STR

2003 spreds sars från Kina över världen och smittade fler än 8.000 människor. Omkring 800 av dem dog. Forskare och läkemedelsföretag världen över började utveckla ett vaccin mot sars-viruset, men det tog 20 månader innan man kunde börja testa ett möjligt vaccin på människor. Då hade utbrottet redan stoppats med smittspårning och isolering av sjuka.

Vaccinplanerna lades på hyllan.

En man från Hove i England åkte på konferens i Singapore. På plats fanns också en deltagare från Wuhan i Kina. Engelsmannen åkte därefter vidare på skidresa till franska Alperna, nu med ett virus han inte kände till i bagaget. I Alperna smittade han fem personer. Åter i hemlandet gick han på puben och delade det nya coronaviruset med ytterligare fyra personer.

En sjukvårdare kontrollerar om ett barn på flygplatsen i Yogyakarta, Indonesien, har feber.
En sjukvårdare kontrollerar om ett barn på flygplatsen i Yogyakarta, Indonesien, har feber. Foto: INA Photo Agency

Engelsmannen har i medierna kallats ”superspridare”, vilket syftar på personer som smittar många människor. Enligt WHO är det dock en felaktig och stigmatiserande term. Det handlar inte om personen utan om att förutsättningarna för att sprida viruset är optimala.

Först när en av de andra deltagarna på konferensen bekräftats smittad gick mannen och testade sig, vilket gjorde att smittspårning kunde inledas, skriver Forskning.se.

Den 9 januari, två veckor innan engelsmannen åkte till Singapore, offentliggjorde WHO att den lungsjukdom som drabbade människor i kinesiska Wuhan orsakades av ett helt nytt virus. Redan dagen därpå lade kinesiska forskare ut en kartläggning av virusets arvsmassa på en öppen sajt.

Så fort har det aldrig gått tidigare.

Genast började racet bland forskare världen över om att först kunna utveckla ett vaccin.

Två av deltagarna i kapplöpningen håller till på Karolinska institutet i Huddinge utanför Stockholm.

Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet och Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet och Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet. Foto: Jonas Lindkvist

Professor Matti Sällbergs rum är så litet att det för tankarna till en garderob. Det första man behöver göra när ett nytt vaccin ska tas fram är läsa, läsa, läsa och tänka, tänka, tänka – och det fungerar även på en liten yta.

Men processen har gått framåt med en rasande takt sedan virusets arvsmassa blev tillgänglig och nu pågår arbetet med att ta fram flera olika vaccinkandidater i två laboratorium en trappa ner i det stora kontorskomplexet.

Matti Sällberg och hans kollega virusforskaren Ali Mirazimi leder det svenska försöket att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset. Det består av ett så kallat EU-konsortium med sju partners, som i torsdags fick ett EU-anslag om 3 miljoner euro, vilket gör att de nu kan ta sig hela vägen fram till att genomföra en klinisk fas ett-studie på människa med den bästa vaccinkandidaten. Forskarna känner ingen stress över att deras produkt förmodligen inte kan vara klar förrän om tre år.

– Alla som jobbar med vaccinutveckling nu, de gör ju det egentligen för att lära sig inför nästa gång det händer. Så att även om vi inte hinner i tid den här gången så är ledtiden mycket kortare nästa gång vi får ett coronautbrott, säger Matti Sällberg.

När svininfluensan drog fram över världen tog det sex månader från att viruset upptäcktes till att miljontals vaccindoser fanns redo. I slutet av april 2009 kom larmet om farsoten och i oktober började Sverige massvaccinera.

– Det är imponerande och det är dit vi vill komma, säger Matti Sällberg.

Skillnaden på coronavirus och influensavirus är att influensan kommer varje år och vaccin tas fram för nya varianter lika ofta.

Forskarna arbetar med olika beståndsdelar av viruset för att hitta den bästa vaccinkandidaten.
Forskarna arbetar med olika beståndsdelar av viruset för att hitta den bästa vaccinkandidaten. Foto: Jonas Lindkvist

– Här vet vi ingenting. Det är också mycket mer komplext även om man utgår ifrån vad man lärde sig från sars, som också är ett coronavirus, säger Ali Mirazimi.

Färre fall rapporteras nu i Kina. WHO tror att landet kan lyckas isolera utbrottet och tror att även andra länder kan göra detsamma. Att smittspridningen upphör skulle dock inte nödvändigtvis innebära att det nya coronaviruset försvinner.

– Problemet är att det här är ett nytt virus. Det räcker alltså med att en enda smittad finns kvar. Vi ser nu ett ökat antal fall i Sverige. Vi får se vad som händer, man försöker kontrollera smittkedjorna, men det är jättesvårt när ingen har immunitet.

Hur känns det att vara de enda i Sverige som arbetar på att hitta ett vaccin samtidigt som oron sprider sig som en löpeld över landet och världen? Matti Sällberg och Ali Mirazimi verkar ändå rätt avslappnade.

Ali Mirazimi och Matti Sällberg har fått EU-medel för att kunna ta fram en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset.
Ali Mirazimi och Matti Sällberg har fått EU-medel för att kunna ta fram en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset. Foto: Jonas Lindkvist

– Om vi inte gör det nu så har vi grusat möjligheterna inför nästa gång. För det blir en nästa gång. Solen går upp. Coronavirus hoppar från djur till människa, säger Matti Sällberg.

Vid en pandemi är det bråttom.

Ingen i befolkningen är immun.

Då finns möjligheter att skynda på vaccinprocessen. I stället för att satsa på ett som ska skydda globalt, kan man fokusera på vaccin för personer vars arbete exponerar dem för smittade individer, som sjukvårdspersonal, poliser och brandmän.

Att utveckla vaccin kräver särskilt stort fokus på säkerheten då det ska ges till friska människor för att undvika sjukdom. Men om ett nytt virus sprids okontrollerat över världen, kan samhället acceptera en högre grad biverkningar.

Det pandemivaccin som användes under svininfluensan har kopplats till en ökad risk för narkolepsi hos barn och unga vuxna i Sverige.

Professor Matti Sällberg utanför det ena laboratoriet, där vaccinforskningen pågår på Karolinska institutet. Inne i laboratoriet sitter forskaren Gustaf Ahlen.
Professor Matti Sällberg utanför det ena laboratoriet, där vaccinforskningen pågår på Karolinska institutet. Inne i laboratoriet sitter forskaren Gustaf Ahlen. Foto: Jonas Lindkvist

Inga studier har enligt Matti Sällberg kunnat slå fast om den ökade risken berodde på vaccinet, eller på att de som drabbades redan var smittade med svininfluensa när de fick vaccin. Det finns också en komponent av genetisk sårbarhet.

– Oavsett det så måste vi acceptera biverkningar. Svininfluensan hann ta ihjäl någonstans 200.000 till en halv miljon och det är ungefär i storleksordningen av en vanlig influensa. Så vad är tolerabelt? När vi började hela svininfluensapandemin så var det unga som strök med. Ofta med underliggande sjukdomar, precis som här, men det var andra grupper än de man normalt såg och då tror jag att är man lite mer benägen att kanske gå fortare fram med vaccinet, säger Matti Sällberg.

Om det skulle visa sig att det här coronaviruset är fullkomligt livsfarligt, då skulle jag säga att vi kan ha ett vaccin inom ett, ett och ett halvt år

Om allt går enligt plan så kan de svenska forskarna börja söka tillstånd för kliniska studier på människa om sex till nio månader. Får de ett godkännande måste de därefter ta sig igenom tre faser av kliniska studier, alla med olika krav på sig.

– Men det finns något som heter ”fast track”. Säg att okej, nu verkar det som att folk dör på gatorna här ute. Vi har ett vaccin som verkar säkert, åtminstone på de 75 personer vi har testat det i. Låt oss använda det här. Det är ju en variant. Om det skulle visa sig att det här coronaviruset är fullkomligt livsfarligt, då skulle jag säga att vi kan ha ett vaccin inom ett, ett och ett halvt år, säger Matti Sällberg.

Gustav Ahlen är forskare på Karolinska institutet och arbetar med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset.
Gustav Ahlen är forskare på Karolinska institutet och arbetar med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset. Foto: Jonas Lindkvist, Jonas Lindkvist

Svenskarna leder inte tävlingen om vem som ska bli först. För dem finns inga patent i potten, men det finns det för de kommersiella företagen. Det är också ett sådant som för närvarande ligger etta – det amerikanska bioteknikföretaget Moderna.

Redan i slutet av april kan företagets vaccinkandidat vara redo för de första testerna på människor, en nyhet som har fått företagets aktie att stiga kraftigt på börsen.

Flera andra företag och forskargrupper är också i gång med studier, men få av dem kommer att nå hela vägen. Många vaccinförsök misslyckas. Antingen för att de inte ger tillräckligt skydd eller för att de orsakar för mycket biverkningar.

Även om alla just nu pågående försök skulle vara framgångsrika och skyndas på är inget vaccin redo i år.

Däremot finns det en annan ljusning vid horisonten.

De drygt 3.700 passagerarna på kryssningsfartyget Diamond Princess var inställda på en åtta dagar lång kryssning med start i Yokohama nära Tokyo. I stället fastnade de i en flera veckor lång karantän och i det största utbrottet av det nya coronaviruset utanför Kina.

Resenärer fick den 21 februari äntligen lämna kryssningsfartyget Diamond Princess efter två veckor i karantän.
Resenärer fick den 21 februari äntligen lämna kryssningsfartyget Diamond Princess efter två veckor i karantän. Foto: Eugene Hoshiko

När karantänen hävdes den 19 februari konstaterades att 619 av de 3 700 passagerarna och besättningsmedlemmarna hade testat positivt för viruset.

Antalen fall hade kunnat vara betydligt färre, om det hade funnits antivirala läkemedel.

Det finns redan flera godkända sådana mot till exempel influensa. Sverige har miljoner doser av det mest kända, Tamiflu och av andra antivirala mediciner i ett beredskapslager vid en eventuell influensapandemi.

Antivirala läkemedel hindrar att viruset förökar sig i kroppen. De kan användas som behandling för att minska risken för allvarlig sjukdom, minska dödligheten och förkorta sjukdomsförloppet. De är också enklare att tillverka och förvara än vaccin. Utmaningen är att behandlingen ska påbörjas inom två dygn, men helst tidigare, för bäst effekt.

Det är fantastiskt bra att ha om det till exempel blir ett utbrott på en avdelning på ett sjukhus

Antivirala läkemedel kan också användas för att förebygga sjukdom.

– Det är inte så många som vet det, men det finns studier som visar att den bästa effekten av Tamiflu mot influensa är att behandla människor som varit i nära kontakt med smittade, då kan man förhindra att de också blir sjuka. Det är fantastiskt bra att ha om det till exempel blir ett utbrott på en avdelning på ett sjukhus, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Problemet är att det inte finns något godkänt antiviralt läkemedel mot det nya coronaviruset eller något annat coronavirus. Under coronavirusutbrottet i Kina har läkare testat att behandla sjuka med Tamiflu, men inte sett någon effekt enligt mindre rapporter.

Ett bostadsområde i Wuhan blir desinfekterat av volontärer.
Ett bostadsområde i Wuhan blir desinfekterat av volontärer. Foto: TT

Forskare världen över undersöker nu om andra antivirala substanser kan användas som behandling. De mest lovande har ansetts vara hiv-läkemedlet Kaletra och den experimentella substansen remdesivir, som ursprungligen utvecklades mot ebola men inte fungerade så bra mot blödarsjukdomen. Det pågår kliniska studier i Kina där människor lottas till behandling med något av läkemedlen eller med placebo, alltså en verkningslös behandling.

Preliminära resultat väntas inom någon vecka. Det största problemet har paradoxalt nog visat sig vara att antalet fall i Kina minskar – något som gjort det svårt att få tillräckligt många nyinsjuknade patienter att ingå i studierna.

Men det är också möjligt att leta mer brett bland redan godkända läkemedel. Tomas Bergströms forskargrupp planerar att söka i ett molekylärt bibliotek efter lovande läkemedel mot det nya coronaviruset. Bergströms tidigare doktorand Anna Lundin upptäckte år 2013, på detta sätt, en substans som var verksam mot andra coronavirus, åtminstone i cellodlingar.

– Det var inte direkt någon stor efterfrågan på de forskningsresultaten då, konstaterar Tomas Bergström.

Forskaren Gustaf Ahlen.
Forskaren Gustaf Ahlen. Foto: Jonas Lindkvist

De flesta coronavirus som kan smitta människor orsakar för det mesta inte någon allvarligare sjukdom och de som gör det är ovanliga. Sars har inte dykt upp sedan 2004 och trots att mers har cirkulerat i världen sedan 2012 har knappt 2.500 människor smittats.

Även om det nya coronaviruset inte är lika dödligt som sars och mers är det mer smittsamt. På två månader har fler än 90.000 människor smittats och över 3.000 dött i fler än 70 länder. Världshälsoorganisationen tror fortfarande att utbrottet kan begränsas, men varnar för att tiden håller på att rinna ut.

En del experter tror att det redan är för sent.

Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet och Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet.
Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet och Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet. Foto: Jonas Lindkvist

Många i forskarvärlden är nu krasst inställda på att de kommer att få det nya coronaviruset. Även Matti Sällberg – som själv tillhör en riskgrupp i och med sin astma – och Ali Mirazimi har kommit till den slutsatsen.

– Om det inte kommer nu så kommer det nästa år, eller året därefter. Det här är ett coronavirus som kommer att stanna kvar. Men för de allra flesta blir det inte värre än att de behöver stanna hemma och titta på Netflix, säger Ali Mirazimi.

Läs mer: Det här vet vi om det nya coronaviruset

Ämnen i artikeln

Vaccination
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt