Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Dödad, torterad och skändad

Abbas Rezai.
Abbas Rezai. Foto: Privat
Det brutala mordet på Abbas Rezai var ett hedersmord, sade åklagare Kjell Yngvesson i sin slutplädering när rättegången avslutades i Kalmar på lördagen. Abbas fästmö var bortlovad till en annan och därför dödades han av flickans mamma, pappa och bror. Familjen förnekar bestämt att det var ett hedersmord.

Abbas Rezai anade oråd ända sedan det första gången kom på tal att åka hem till fästmöns föräldrar i Högsby. "De kommer att döda mig", sade han till sina vänner i Skellefteå. Men hans 16-åriga fästmö övertygade honom om att hennes afghanska familj inte skulle skada honom. Tvärtom skulle de ordna en stor bröllopsfest för dem.

Det var lite konstigt att hon sade så. Bara en vecka tidigare hade hon sagt att hon själv var rädd att bli mördad om hon återvände. Men omsvängningen berodde på mammans plötsliga attitydförändring, från rasande furie till ömsint moder.

Under rättegången i Kalmar har frågorna koncentretats kring den 41-åriga moderns roll i detta ritualmord. Mördarna nöjde sig inte med att döda den 20-årige Abbas Rezai. Först torterade de honom med kokande frityrolja, sedan höggs han ihjäl med åtta knivhugg i ryggen och fast han redan var död höggs den stora dolken ytterligare 13 gånger i hans bröst och mage. Till sist blev han skalperad.

- Det är tydligt att han skulle plågas till döds som en signal till släkten vars heder han kränkt, säger advokat Elisabeth Fritz som varit målsägarbiträde till den mördades mamma under rättegången.

Det hela började förra sommaren. En afghansk kvinna som bor i Skellefteå besökte familjen i Högsby under nio dagar. Hon hade med sig sin dotter som var i samma ålder som Abbas blivande fästmö. De två flickorna blev snabbt goda vänner. Framför allt var Högsbyflickan lycklig över att få en vän, för hon var mycket ensam och hon tyckte att hon levde som i ett fängelse, hårt övervakad av sin mamma. Hon fick inte ens ha en mobiltelefon. Men en dator hade hon och kunde därför lära hennes nya vän att chatta och att upprätta ett mejlkonto.

Efter sommaren skickade Högsbyflickan ett mejl till väninnan. Kanske var det för att skryta lite som hon skrev på svenska och inte på persiska. Men flickan i Skellefteå förstod inte vad det stod i mejlet. Hon bad en klasskamrat översätta. Klasskamraten var Abbas Rezai, som också kom från Afghanistan.

Ganska snart började den ensamma afghanska flickan i Högsby och Abbas Rezai att mejla varandra. Mejlen utvecklades till en hemlig kärlekshistoria. Den måste vara hemlig, för flickans föräldrar hade lovat bort henne till en annan man - hon skulle gifta sig med en kusin som bodde i Danmark.

Senare under hösten bad flickan gång på gång i sina mejl att Abbas skulle komma till Högsby och hämta henne. Till sist gjorde han det. Och i slutet av oktober flydde de unga älskande till hans hem utanför Skellefteå.

För att manifestera sin nyvunna frihet klippte hon av sig sitt långa hår som nådde ända ner till knävecken och hon gick till och med ut på stan utan sjal.

När hennes mamma fick veta detta blev hon rasande. Det var kvinnan från Skellefteå, hon som var på besök i Högsby i somras, som ringde och berättade om det avklippta håret. Kvinnan trodde att hon gjorde mamman en tjänst som berättade. Men hon möttes av en ursinnig utskällning och blev överöst av de värsta svordomar. Mamman ansåg att allt var hennes och hennes dotters fel.

När denna dotter skulle vittna i mordrättegången i måndags var hon fullständigt skräckslagen, hon sade att hon var rädd för vad Högsbyfamiljens släkt skulle göra med henne om hon svarade på åklagarens frågor.

I början av november for den förrymda 16-åringens mamma till Skellefteå tillsammans med sin äldste son. De skulle hämta hem flickan. De hittade henne inte, men flickan började bli rädd. Hon sade till Abbas att hon trodde att familjen skulle döda henne om hon återvände hem.

Mamman talade flera gånger i telefon med både flickan och Abbas och krävde i hotfulla ordalag att flickan, eller båda två, skulle återvända. Enligt Abbas bästa vän hotade hon också med att "kusinen från Danmark är på väg till Skellefteå". Plötsligt en dag var det ett helt nytt tonfall från mamman.

Hon ringde Abbas och sa att nu var ju allt som det var.
"Gå och köp förlovningsringar så ska vi ordna er bröllopsfest här hemma i Högsby." Ungdomarna köpte sina ringar och förlovade sig. Men Abbas ville inte resa till Högsby.

"De kommer att döda mig", sa han till sina vänner.

Men flickan var övertygad om att mamman verkligen ändrat sig. Hon hade ju själv en gång skilt sig och gift om sig mot familjens vilja, så hon borde förstå hur det var när man älskade någon. Till sist lät sig Abbas övertalas. Inte övertygas, men övertalas.

Under rättegången vittnade Kickis Åhré Älgemo från Rikskriminalen som sakkunnig om hedersbrott och hon sade bland annat:
"Om en flicka rymt hemifrån försöker familjen utnyttja hennes svaga punkter för att få henne att återvända. Mamman ringer och gråter, hennes älskade syskon vädjar och det är inte ovanligt att man lockar med en stor positiv upplevelse."

"Hedersmord är oftast väl planerade. Det handlar om att gemensamt återupprätta familjens heder och det är viktigt att så många som möjligt känner sig delaktiga."

Hur många som varit delaktiga i mordet vet bara de inblandade. Åklagaren hävdar att mamman, pappan och brodern tillsammans utfört mordet. Och kanske med hjälp av ytterligare personer. Mamman och pappan har under rättegången bestämt förnekat all inblandning i dådet och även förnekat att det skulle handla om ett hedersmord. Den då 17-årige brodern har ensam tagit på sig skulden. Han säger att det var ett bråk som urartade.

Det finns, menar åklagaren, flera detaljer som pekar mot att mordet var välplanerat. Först moderns plötsliga ­attitydförändring. Och dagen innan Abbas mördades tog familjen fram sin digitalkamera och tog bilder av den äldste sonen när han poserade med mordvapnet, en jättelik dolk. I kameran fanns bara dessa fem bilder på 17-åringen med sin dolk, alla andra bilder var raderade. Enligt åklagaren har brodern tagit på sig gärningen för att han tack vare sin låga ålder får ett mildare straff. I hemmet fanns dessutom en extra flaska frityrolja, som var tömd när polisen bröt sig in i lägenheten.

Abbas Rezai och hans 16-åriga fästmö landade på Kalmar flygplats onsdagen den 16 november. Socialförvaltningen i Högsby var väl medveten om hotbilden som fanns mot de båda ungdomarna. De mötte vid flygplatsen och hade ordnat en extra lägenhet där de kunde bo. Men pappan i familjen sade bestämt att alla problem var lösta och självklart skulle ungdomarna bo hemma.

Den utskickade tjänstemannen från socialförvaltningen var djupt oroad. Vid flygplatsen hade brodern inte velat se åt sin syster när hon anlände, lika lite som mamman velat se åt Abbas. Men det värsta av allt var Abbas avskedsord till socialtjänstemannen i familjens trappuppgång:
"Jag hoppas att jag lever i morgon."

Något liknande hade han sagt till sin bästa vän i Skellefteå innan han satte sig på flyget:
"Ring polisen om jag inte hör av mig under torsdagen."

Socialtjänstemannen stannade kvar en bra stund i trappen för att höra att allt var lugnt. Till sist gick han därifrån. Familjen hade lovat att besöka socialförvaltningen nästa dag. Det gjorde den inte. På fredagen larmade man polisen som bröt sig in i lägenheten. I tamburen låg Abbas döda, torterade och skändade kropp. Dagen efter anmälde sig familjen hos polisen. Alla fyra anhölls för mordet. Senare häktades mamman, pappan och brodern medan den 16-åriga flickan släpptes och flyttades till ett skyddat boende på hemlig adress. Under polisförhören tog brodern på sig hela skulden.

Han hade ensam dödat Abbas sedan de börjat bråka. Men polisens tekniska utredning visar att det måste ha funnits mer än en gärningsman. Åklagaren Kjell Yngvesson tror att ännu fler personer kan vara inblandade. En främmande bil sågs köra från mordplatsen kvällen då Abbas Rezai dödades och en dansk man har blivit förhörd. Men den delen av förundersökningen är vilande.

Karl Olof Wirell, mammans försvarsadvokat menade i sin slutplädering på lördagen att man borde gå vidare med det danska spåret. Han sade att han inte trodde på sonens erkännade som han såg som en läpparnas bekännelse. Wirell menade att det var troligt att det fanns andra personer i lägenheten som hade med den försmådda danska kusinen att göra. Han krävde därför att mamman skulle försättas på fri fot.

I polisutredningen finns bilder på Abbas Rezais svårt brända ansikte.

"Värmeskadorna har uppstått på levande person eftersom blodkärlen har expanderat av hettan", står det i polisrapporten.
Åklagarsidan menar att Abbas Rezai trycktes ner på rygg i Högsbyfamiljens soffa och där har mördarna försökt hälla den kokande frityroljan in i hans mun. När det inte lyckades har den heta oljan runnit nerför hans högra kind och hals.

När mamman anhölls hade hon likadana brännskador på höger hand och arm.
- Det tyder på att hon hållit i Abbas huvud och försökt öppna hans mun när de skulle tvinga i honom den kokande oljan, säger åklagare Kjell Yngvesson.

Själv säger mamman att hon råkat bränna sig på spisen. Hon säger dessutom att hon befann sig i en grannlägenhet under kvällen och fick kännedom om mordet först dagen efter. Pappan säger att han var på toaletten när han hörde ett väldigt oväsen. När han såg vad som pågick vågade han inte gå emellan och stoppa sonens huggande med den stora dolken.

Den 16-åriga fästmön antyder att hon fått sömnmedel. I det första polisförhöret säger hon att hon fick ett glas apelsinsaft som smakade "kons­tigt" och sedan somnade hon. Polisen vet dock att hon ringde minst ett samtal till kvinnan i Skellefteå under kvällen.

Enligt svensk lag kan en familjemedlem inte tvingas vittna mot sin familj. Därför har hon sluppit att ge sin version under rättegången om vad som hände den kvällen då hennes fästman mördades.

Andra vittnen har varit tysta av rädsla. De två kvinnorna från Skellefteå, mamman och dottern som besökte Högsbyfamiljen i somras, vittnade per telefon förra torsdagen. Domaren Lars Annerén förhörde sig nogsamt om först den ena och sedan den andra var ensam i det rum de svarade ifrån. Det sade de att de var. Senare samma dag avslöjade ett annat vittne att mamman hängt över axeln på dottern under hela förhöret.

Lars Annerén beslöt omedelbart att förhören skulle göras om på plats i tingsrätten i Kalmar och chartrade ett plan som flög ner vittnena i måndags. Flickan från Skellefteå slapp se den åtalade mamman, pappan och brodern när hon skulle vittna. De befann sig i ett annat rum, men kunde höra allt som sades via mikrofon. Det räckte inte för den livrädda flickan.

"Inget av det jag säger får komma ut", sade hon när domaren fått uppmana henne att svara på frågorna.

Domaren avslog denna begäran om lyckta dörrar och sade vänligt men bestämt att hon måste svara.

"Det är inte ni som måste leva med det", sade hon med gråten i rösten.
Flickan tog sedan tillbaka flera av de saker hon sagt i polisförhöret och till sist frågade domaren om hon var rädd för familjen som är åtalad för mordet.
"Ja, de har en stor släkt och jag har blivit hotad flera gånger. I telefon har de sagt att så lätt ska du inte komma undan, vi ska nog ta itu med dig."

Målsägarbiträdet Elisabeth Fritz frågade om Högsbyflickan sagt att hon upplevde sitt hem som ett fängelse.
Vittnen nickade tyst.

"Skulle hon tvingas gifta sig med kusinen i Danmark?"
"Hon sade att hon inte ville, men att familjen skulle tvinga henne."
"Var det därför hon flydde till Skellefteå?"
"Jag vet inte", viskade vittnet.
Åklagare Kjell Yngvesson krävde i sin slutplädering på lördagen att pappan och mamman skulle dömas till livstids fängelse och att sonen skulle dömas till fängelse i 6-7 år. Därtill krävde han att samtliga tre ska utvisas från landet efter avtjänat straff.

Pappans försvarsadvokat Klas Möllersten och sonens advokat Helena Karlsson upprepade i sina slutpläderingar att skuldfrågan är avgjord eftersom sonen tagit på sig hela skulden för det som inträffade. De tillbakavisade också anklagelserna om att det skulle vara fråga om ett hedersrelaterat mord utan snarare ett bråk som urartade.

Dom i målet väntas den 24 april.
Och den ensamma flickan från Högsby är ensammare än någonsin.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.