Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-23 18:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/elin-peters-kottersattningarna-kan-drabbas-av-backlash/

Nyheter

Elin Peters: Köttersättningarna kan drabbas av backlash

Marknaden vimlar av olika substitut till animaliska produkter. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Bark i brödet, surrogatkaffe, margarin, saketter och quorn. Det vimlar av ersättningsprodukter i mathistorien. Ny teknik har möjliggjort produktutveckling, idéer om hälsa och nyttighet har kommit (och gått). Det har varit krig och ransonering eller så har de helt enkelt uppstått som ett försök att överleva under svältår. 

Det handlar om produkter som sägs ”smaka som” något annat – fast de ju i ärlighetens namn inte gör det, vilket alla som jämfört en bulle bakad på margarin med en bakad på smör säkert märkt. 

Så i stället för att bli ersättningsprodukter har de blivit komplement. Utbudet har ökat, och vi har fått nya möjligheter att göra val beroende på vad vi värderar högst: Ska bullen vara god eller ska den vara ”nyttig”?

Tekniska innovationer är alltid fascinerande, blir ofta snackisar och genererar både medieuppmärksamhet och kapital på ett sätt som smak sällan gör. Att utveckla den godaste bullen kommer sannolikt aldrig att locka investerare på samma sätt som en revolutionerande teknik att framställa en bulle gör. 

Det som ses som innovativt och fascinerande det ena årtiondet drabbas inte sällan av en backlash lite senare

Därefter måste man få produkten att slå igenom stort. En rejäl marknadsföringskampanj skadar naturligtvis inte, men för att man ska ta till sig en nyhet måste den vara socialt accepterad av den grupp man tillhör. I Sverige, spår matforskaren Richard Tellström, kommer de nya köttersättningsprodukterna först och främst att slå igenom bland unga kvinnor som bor i storstäder och arbetar på kontor. Hur kan han vara så säker och detaljerad? Jo, eftersom denna grupp redan i dag äter i enlighet med de värderingar som det köttfria köttet lanseras med: medvetet, hälsosamt, klimatsmart.

Men det som ses som innovativt och fascinerande det ena årtiondet drabbas inte sällan av en backlash lite senare. Det laboratorieframställda, det kontrollerade och det perfekta är kanske inte idealet något årtionde senare. De hel- och halvfabrikat som revolutionerade vardagslivet i mitten av förra århundradet har på senare tid fått utstå mycket kritik. 

Och när teknikhajpen kring det växtbaserade köttet lagt sig kommer sannolikt granskningarna: Vad innehåller det? Hur framställs det? Vilka associationer väcker det? I dag ses till exempel E-nummer av vissa som djävulens påfund, medan andra tycker att det är en garant för livsmedelssäkerhet.

Att de flesta av oss borde äta mer grönsaker och mindre kött är en sak, men är det självklart att att det växtbaserade köttet har samma näringsfördelar? Inte blir det lättare när var och varannan hamburgerkedja lanserar sin egen variant, och termen växt- eller plantbaserad kan betyda lite vad som helst – från en linsbiff till en tekniskt avancerad laboratorieframställd produkt som ”blöder” och liknar kött.

Läs mer: Jakten på det nya köttet 

Det växtbaserade köttet är säkert här för att stanna – men inte som en ersättning utan som komplement. Om det kommer att få kallas ”kött” som vissa av tillverkarna vill är en öppen fråga. Konsumenter i dag vill ha transparens, kunna göra egna upplysta val, och det är inte säkert att en urvattning av begreppet kött är till gagn för någon.

Läs mer: Människor har ätit vegetariskt i flera tusen år