Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 19:21 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/en-smutsig-bransch/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

En smutsig bransch

Armando Toscano Rodriguez städade ett halvår åt Hernandez Lokalvårdarna. Han skattade för sina inkomster. Men för många andra anställda betalade företaget inga skatter och avgifter. Skattefuskandet ledde till konkurs och Armando Toscano Rodriguez fick söka nytt arbete.
Armando Toscano Rodriguez städade ett halvår åt Hernandez Lokalvårdarna. Han skattade för sina inkomster. Men för många andra anställda betalade företaget inga skatter och avgifter. Skattefuskandet ledde till konkurs och Armando Toscano Rodriguez fick söka nytt arbete. Foto: Erich Stering
Falska fakturor, oredovisad moms och stora utlandskonton. Städbranschen är en av de branscher där det fuskas mest. Nu vill regeringen skattesubventionera samma bransch. Det är ingen bra idé, tycker ekobrottsåklagaren.

Städbranschen är en av de branscher där det förekommer mest skattefusk, ekonomisk brottslighet och utnyttjande av invandrare. Närmare hälften av Sveriges 4.000 städbolag uppskattas fuska med skatten. Totalt uppgår skattefusket i de arbetsintensiva sektorerna till minst 60 miljarder varav städning står för en stor del.

I morgon väntas rege­ringen föreslå skattesubventionering för bland annat de städbolag som erbjuder hushållsnära tjänster. Men varken skatteexperter, åklagare eller ombudsmän tror att detta får någon större inverkan på fusket. Samtidigt är städbranschen en av få som inte infört kontrollåtgärder mot fifflet.

DN har granskat en fuskande branch och exemplet Hernandez Lokalvårdarna, det senaste i raden av stora städbolag som gått i konkurs på grund av brott.

Städerskan
Just nu är det ganska tyst i lägenheten två trappor upp i Alby utanför Stockholm. Åttaårige Kristoffer är i skolan och femåriga Nicole i förskolan. Deras 32-åriga mamma Jessica Diaz väntar sitt tredje barn. Hon är ensam hemma, utan arbete. Så var det inte för ett år sedan. Då hade hon jobbat som städerska i nästan fem år.

Allt förändrades en kylig februaridag i år. Stockholms tingsrätt beslutade att sätta hennes arbetsgivare Lokalvårdarna Hernandez & Co i konkurs. Orsaken var stora skatteskulder hos kronofogdemyndigheten. Lokalvårdarna var inget litet företag. Officiellt hade man 220 anställda. Men många fler jobbade åt vd Tomas Hernandez utan att finnas med på officiella lönelistor.

Fem månader efter konkursen, i juli i år, dömdes Tomas Hernandez till fyra års fängelse i tingsrätten. Brotten var bland annat grovt skattebrott, men domen är överklagad.

Jessica Diaz visste inget före konkursen.

- Jag blev arg när jag fick veta allt som pågick. Många som jobbade där var gamla, de har svårt att hitta jobb. För oss unga är det lite lättare, säger hon.

Även hennes man Jaime jobbade för Lokalvårdarna. De söker båda jobb nu och tvingas leva på a-kassa under tiden. De får ut ungefär 8.500 kronor var i månaden. Det är 6.000-7.000 kronor mindre än vad de hade när de städade.

- Den här månaden kunde vi betala alla räkningar, säger Jessica Diaz.

Under flera år reste hon varje dag in till Fredsgatan i Stockholm. Bland annat städade hon dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winbergs kontor. Förutom regeringskansliet var åklagarmyndigheten och kommunens undervisning i svenska för invandrare i Riksby bland kunderna.

I dag har Jessica Diaz inte mycket till övers för Tomas Hernandez och hans kolleger.

- De vill tjäna mer pengar till sig själva och de struntar i oss som jobbar. Det är dessutom dåligt betalt när man städar. Jag får mycket ont i ryggen, jag blir jättetrött och arg ibland. Jag tänker mycket på att hitta ett annat jobb. Men det är svårt, säger hon.

Enligt tingsrättsdomen undanhöll Lokalvårdarna drygt 25 miljoner kronor från Skatteverket i svarta inkomster, inkomster som doldes med falska fakturor. Samtidigt betalade företaget skatt för en del av de anställda för att hålla en vit fasad. Jessica Diaz blir upprörd när hon tänker på skattefusket.

- Jag har alltid sparat alla lönespecifikationer och jag har varit noga med kontrolluppgiften. Jag har aldrig jobbat svart, jag gillar inte det, säger hon.

Städaren
En vit fransk skåpbil står parkerad utanför Enskede bostadshotell. En våning ner ligger tvättstugan och det är varmt. 34-årige kubanen Armando Toscano Rodriguez jobbar snabbt med skurtrasan. Han skrattar ofta, två guldtänder blänker till i ljusrörsbelysningen. Han jobbade ett halvår hos Lokalvårdarna innan företaget lades ned.

- Jag städade bland annat olika dagis. Det var en kvinna från Bolivia som ringde mig när det behövdes jobb, säger han.

Armando kom till Sverige för två år sedan, för en vecka sedan började han hos en ny städfirma. "Hur trivs du", frågar jag. Han rycker på axlarna, "Äh, det är ett jobb."

I Havanna skötte han logistiken i en budfirma. Han lämnade familjen, två döttrar, sin Cheva från 1953 och en rysk motorcykel. Nu städar han på dagarna och diskar i Stadshuset vissa kvällar. Resten av tiden studerar han svenska. Helst av allt vill han ha en egen budbil. Han berättar om Lokalvårdarna, de flesta talade spanska där, många var från Chile. Det var inget drömjobb.

- Men det finns inga andra jobb, vad ska vi göra?

FöretagarenVita Liljans väg i Bredäng. Sex små rum på bottenvåningen längs en L-formad korridor. På adressen är den ideella föreningen Lyriska klubben och Café des artes registrerade. Enligt registreringsbeviset ska firman bedriva servering i samband med lyrisk konst. Men när polisen gjorde husrannsakan förra året hittades flera sidor med namnlistor. På listorna finns ett 50-tal spanska namn, vid varje namn ett kontonummer och en summa pengar. Bakom Lyriska klubben finns en svensk jurist. Hans uppdrag var att varje månad betala ut de pengar Tomas Hernandez satt in på några av hans olika konton till personerna på listan. Allt enligt domen för att dölja svarta pengar.

Juristen dömdes för bland annat grovt bokföringsbrott till två och ett halvt års fängelse. I dag är rummen på Vita Liljans väg tömda, de cigarrettröksgula väggarna övermålade med vitt och kontoret har fått en ny hyresgäst.

Juristen, som heter Eive Tungstedt, går inte att få tag på i Sverige. Men efter några dagar ringer han upp från en av sina bostäder, den i Andorra där han är skriven. Han pratar, han skrattar, han hostar och säger att han satt cigarrettröken och groggen i halsen. Han säger att han är oskyldig och att han bara ville hjälpa en vän med utbetalningar. Han berättar att Tomas Hernandez gått under jorden på grund av alla löneskulder.

- Men Tomas Hernandez har gjort en humanitär insats för att ge de här människorna något över huvud taget. Skurkarna är de myndigheter som han jobbar åt som inte vill betala anständiga löner. Skulle han betala fullt ut hade verksamheten aldrig gått runt. Det var inte mina problem, säger Eive Tungstedt.

DN har sökt Tomas Hernandez under två veckors tid utan resultat. Inte heller hans advokat Thomas Martinson har gått att nå.

Åklagaren
Mitt emot Kungsholms kyrka ligger Ekobrottsmyndigheten. Då och då hör kammaråklagare Lars Lindgren klockorna. Härvan kring Hernandez och Lokalvårdarna är bara ett av en handfull stora skattebrottmål han haft de senaste två åren.

- Det är inte ovanligt i städbranschen. Det kan bero på att det är en prispressad bransch där många har det knapphändigt, säger han.

Den vita delen av städbranschen omsatte för tio år sedan ungefär 13 miljarder kronor. Sedan dess har den växt kraftigt. Bara i Stockholmsområdet finns närmare ett tusental bolag som på något sätt håller på med städning. Gång på gång upptäcker Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten skattefusk i stora städbolag med renommerade kunder.

Skatteverket har identifierat fyra branscher där det behövs extra stor kontroll på grund av fusk. De är byggbranchen, frisörbranschen, restaurangbranschen och städbranschen. Men det är bara i den sista som det inte är någon form av kontrollåtgärder på gång. I de andra handlar det om bland annat id-kort och legitimering och logglistor för de anställda.

Lars Lindgren är inte helt övertygad om regeringens förslag med skattesubventioner till städbranschen.

- Även i länder som har betydligt lägre skatt än Sverige finns ett uppenbart fusk med de här sakerna, säger han.

Ombudsmannen
I Solna sitter ombudsmannen Gesa Markusson på fackförbundet Fastighetsettan. Hon har under många år utrett och samlat information om oseriösa städbolag i Stockholm, bolag där medlemmar farit illa. Hon känner väl till Hernandez företag, som hon anmält till åklagare och hon tycker inte att förslaget om skatteavdrag för hushållsnära tjänster är bra.

- Det riktigt stora problemet är inte lilla Kong Fri som städar i en villa i Lidingö. Det är småpengar jämfört med Hernandez som glömde bokföra 25 miljoner.

- Om man bortser från de största bolagen som ISS och Sodexho, som inte har möjlighet att köra med svart arbetskraft, så tror jag att runt 50 procent av alla städbolag fifflar. Det kan man se om man utgår från branschsaneringsutredningen från 1997.

Många av de fifflande bolagens kunder är offentlig verksamhet som myndigheter och kommunala institutioner. Enligt ombudsman Gesa Markusson är det lagen om offentlig upphandling som är problemet.

- Det är en idiotlag. Den säger att en myndighet eller landstinget inte kan säga nej utan att ha gans­ka klara bevis om oegentligheter, säger hon.

Bolag med en stor svart verksamhet kan ofta lägga anbud som är hälften så högat som konkurrenterna.

Skatteutredaren
Håkan Malmer är utredare på Skatteverkets analysenhet.

Han berättar att Skatteverket i revisionsrapporter sett att inom lokalvård är minst 19 procent oredovisade intäkter. Håkan Malmer tror inte att förslaget om skattesubventioner för städföretag kommer att lösa problemet med skattefusk.

- Ibland fokuserar man väldigt mycket på skatternas höjd. Man kan inte skattebefria en bransch bara för att det fuskas i den och därmed blir man av med skatteproblematiken, säger han.

Pia Bergman är riksprojektledare på Skatteverket för ett projekt mot oseriösa bemanningsföretag i framför allt byggsektorn och städ- och åkeribranschen. I år har hennes grupp säkrat oredovisade inkomster på cirka en kvarts miljard kronor, sammanlagt har utdömts 36 års fängelse. Fusket bland städbolagen är omfattande, enligt Pia Bergman.

- Det är inte ovanligt. I de bransch­er där städ ingår är man beroende av många, ofta lågutbildade personer som ska arbeta. Då är det mycket pengar att tjäna. Lågutbildade har sämre förhandlingsläge som anställda och då ökar tendensen till svart arbetskraft, säger hon.

Pia Bergman säger att den svarta arbetskraften i Sverige årligen omsätter 60 miljarder kronor.

Hon säger också att det största problemet med svart städning inte handlar om privatpersoner som städar svart hemma hos folk.

- I kronor räknat tror jag problemet är större inom företagssektorn, den omsätter så mycket mer, säger hon.

Städerskan igen
Snart ska Jessica Diaz hämta barnen. Hon är en av tusentals invandrare som drabbats de senaste åren när städbolag gått i konkurs efter omfattande skattefusk. Hon vill helst inte hålla i en skurmopp igen.

- Men om jag inte lyckas, måste jag städa ändå även om det blir jobbigare och jobbigare och sämre och sämre betalt, säger hon.

Hon funderar på barnen Kristoffer och Nicole och deras framtid.

- Jag tänker på mig själv som inte gick ut gymnasiet. Jag pratar med dem ofta att de ska gå klart i skolan och få en utbildning så att de slipper jobba som städare, säger Jessica Diaz.

Förslag om hushållsnära tjänster

Förslag om hushållsnära tjänster har skapat förvirring.
Många tror att det är hushållen som ska få göra skatteavdrag för städ- och barnpassningstjänster. Men det är fel. Enligt alliansens ekonomiska motion i våras är det städbolagen som får göra skatteavdraget. Förslaget i morgondagens budget kan se annorlunda ut.
Så här står det inledningsvis i motion Fi240:
Allians för Sverige föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört.

Hernandez LokalvårdarnaTre personer

Hernandez Lokalvårdarna

Tre personer dömda till 2–4 års fängelse juli 2006.

Undanhållna intäkter på minst 25 miljoner kronor.

Som mest 220 anställda.

Bland kunderna: Åklagarmyndigheten, regeringskansliet, SFI-utbildningen, Arkitekturmuseet.

Swedehärvan

Sex personer dömda till 1–4 års fängelse 2004.
Undanhållen moms och arbetsgivaravgifter på 17 miljoner kronor.

Officiellt 70 anställda 2003.

Huvudsaklig kund: Stockholms läns landsting och flera akutsjukhus.

Städkompakt i Bromma

Före detta ekonomichef dömdes till 4 års fängelse 2005 för förskingring.

Han hade under flera år förskingrat totalt 17,5 miljoner kronor.

Som mest hade företaget runt 200 anställda.

Bland kunderna: myndigheter och storbolag.

Feja Medlux

Konkurs 2002, tre män dömdes till bland annat fängelse.

Ägarna plundrade bolaget på runt 20 miljoner kronor

Uppskattningsvis 320 anställda inklusive svart arbetskraft.

Bland kunderna: många kommunala institutioner och fackföreningen Kommunal.

Polarstädhärvan

Tre personer dömda till 1–3 års fängelse 1996.
Undanhållen moms och arbetsgivaravgifter på 11 miljoner kronor.

Huvudsakliga kunder: Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.