Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-02 07:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/enad-borgerlig-front-for-mer-pengar-till-forsvaret/

Nyheter

Enad borgerlig front för mer pengar till försvaret

Anders W Jonsson (C), gruppledare och vikarierande centerledare medan Annie Lööf är föräldraledig.
Anders W Jonsson (C), gruppledare och vikarierande centerledare medan Annie Lööf är föräldraledig. Foto: Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT

Det skiljer mellan 0 kronor och 15 miljarder till försvaret mellan regeringen och de borgerliga i Försvarsberedningen, erfar DN. De fyra borgerliga partierna bildar nu enad front mot regeringen och avvisar dess argument att pandemin hindrar höjda anslag. 

– Vi inte är överens, framför allt om den ekonomiska situationen, förklarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) när han i torsdags tvingades ge Försvarsberedningen en förlängd frist till på fredag i nästa vecka, den 29 maj

På tisdagen sammanträdde Hultqvist och de åtta riksdagspartierna igen. Målet är att enas om den rapport som ska ligga till grund för riksdagens försvarsbeslut i höst för åren 2021-2025. 

– Vi måste se helheten där vi tar hänsyn till den situation som corona-epidemin satt oss i. Den påverkar samhället ekonomiskt rätt så rejält, säger Peter Hultqvist som går emot mer pengar till försvaret. 

– Det håller jag över huvud taget inte med om, säger Anders W Jonsson som är vikarierande centerledare medan Annie Lööf är föräldraledig.

Just Centern är det parti som Socialdemokraterna ofta kunnat göra upp med om försvaret, men vill C inte pruta:

– Försvarspolitiken är långsiktig. Krisen nu gäller en virusinfektion. Det gör inte att vi kan strunta i att hantera den säkerhetspolitiska kris som kan komma härefter. Krisberedskap är oerhört viktigt, oavsett om det handlar om ett militärt hot, ett virushot eller för den delen skogsbränder. För vår del är det ännu viktigare i det här läget, säger Anders W Jonsson. 

Hans svar återspeglar att Centern uppträtt allt mer bestämt i förhandlingarna. Regeringens andra samarbetsparti, Liberalerna, är missnöjda och angriper Hultqvist för att ha misskött förhandlingarna och mörklagt ökade kostnader. 

”Det har inte funnits öppenhet, tillit eller någon önskan att närma sig Försvarsberedningens utökade krigsorganisation”, kritiserar L-ledaren Nyamko Sabuni och försvarspolitikern Allan Widman i ett debattinlägg i SvD.

I sak är läget det att regeringen Löfven nu vill försena och pruta ner den satsning på armén som krävs för att försvara riket, enligt Försvarsberedningens årsgamla rapport Värnkraft.

Problemen bottnar i att den ekonomiska ramen som S-MP-regeringen, C och L enades om i augusti inte räcker till. Orsaken är nya notor från Försvarsmakten och försvarsindustrin på totalt 70 miljarder som tillkommit senare. Till 2025 kan då endast en dryg tredjedel av beredningens förslag till upprustning genomföras. 

Men nu har de fyra borgerliga partierna svetsats samman. Inför tisdagens möte hade de lämnat in närmast identiska listor, erfar DN. De satsningar som regeringen strukit lägger de tillbaka i listorna så att helheten i Värnkraft räddas. 

De borgerliga vill finansiera det hela genom att försvarets budget höjs med fem miljarder kronor 2026, följt av ännu en höjning 2027 alltså totalt 15 miljarder (5 plus 10). 

Dessutom kräver Moderaterna och Kristdemokraterna att försvaret tillförs 3,8 miljarder kronor i utebliven priskompensation för åren 2021-25. M och KD är brända av att de skrev på 2015 års försvarsbeslut som visade sig bli rejält underfinansierat och krävt flera tillskott. De vill undvika en repris.

– Vi måste titta på vad som krävs för att även Moderaterna och Kristdemokraterna ska kunna känna sig nöjda i en kommande överenskommelse, säger Daniel Bäckström, Centern. 

Regeringen har hittills sagt nej till bägge kraven. Tidigast 2023 kan den tänka sig en ”kontrollstation” om ett eventuellt tillskott 2026-2027.