Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Få tvångsgiften tas till domstol

03:15. 16-åriga Yonathan sa nej när hans föräldrar ville gifta bort honom. Föräldrarna dömdes – han förlorade sin familj. Men Yonathan ångrar sig inte. Hör honom själv berätta om sina drömmar. Foto: Daniel Costantini

Sommaren 2014 straffbelades äktenskapstvång i Sverige. Syftet var att stärka skyddet mot ofrivilliga äktenskap som tvångs- och bortgiften.

Sedan dess har endast sju åtal väckts och fem domar fallit.

– Det speglar inte på något sätt hur verkligheten ser ut, säger kammaråklagare Jessica Wenna, som driver flera nu aktuella fall.

 

För få anmälningar, för stora utredningar och för komplicerat att leda i bevis det som lagen kräver – att objektivt bevisa att gärningsmännen utnyttjat att målsägaren varit i en utsatt belägenhet.

Där är några av orsakerna till att så få åtal väckts sedan lagen stiftades, tror kammaråklagare Jessica Wenna.

Tanken med lagen var att skydda ofta unga kvinnor och män från att giftas bort – något som påstås vara vanligt; inte minst bland folkgrupper som kommer från kollektivistiska och patriarkala kulturer. Uppskattningsvis drabbas 6 procent av befolkningen i 16-25 årsåldern.

– Det ligger i sakens natur att anmälningsbenägenheten är låg. Den som är utsatt för den här typen av brott begränsas ofta av lojalitet mot den egna familjen. Och de som kan vittna i målen har ofta samma starka lojalitet att ta hänsyn till. Inte sällan kan man också misstänka att det även förekommer våld eller hot om våld, säger Jessica Wenna.

I oktober förra året dömde Västmanlands tingsrätt ett föräldrapar för äktenskapstvång i ett ärende som Wenna drivit. Pappan fick ett år och fyra månaders fängelse, mamman ett års fängelse. Familjen har rötter i de kurdiska delarna av Irak och målet gällde deras 19-åriga dotter som giftes bort med en kusin i juni 2017.

Domen är överklagad till hovrätten, varför den ännu inte vunnit laga kraft, men åtalet är ett skolexempel på  vilka kriterier som ska uppfyllas och bevisas för att en domstol ska kunna döma.

Motivet var enligt domen att återupprätta familjens heder efter att dottern inte velat leva som de önskade.

Dotterns utsatthet bestod i dels att hon är uppväxt och uppfostrad i en hederskontex, att hon fråntogs sitt pass och sin telefon, att hon utsattes för kränkande beteende av sin pappa (tillmälen och bespottningar) samt uttalanden att hennes liv skulle inskränkas kraftigt om hon inte ingick det planerade äktenskapen.

Enligt åklagaren förkom det också olaga tvång i form av misshandel. Dottern blev slagen och dragen i håret.

Flickan som giftes bort lämnades kvar i Irak med sin nyblivne man, medan föräldrarna satte sig på ett flyg hem till Sverige. Men flickan lyckades slå larm till en bekant i Sverige via Snapchat, en social medieplattform. Via den kontakten fick polis och socialtjänst kännedom om ärendet. Föräldrarna greps redan när de landade på Arlanda.

– En tydlig och viktig dom, konstaterar Jessica Wenna.

Brottsoffret, den 19-åriga kvinnan, ville egentligen inte alls att henne föräldrar skulle straffas – hon ville bara inte gifta sig med sin kusin.

– Det är tufft för en målsägare att inse att konsekvenserna av att anmäla den här typen av brott kan bli stora. I ett par av de fall jag har drivit har föräldrarna suttit häktade i flera veckor – något som många gånger är nödvändigt för att nå fram till en fällande dom, konstaterar Jessica Wenna.

Enligt henne är det nu av stor vikt att fler ärenden utreds och att fler domar avkunnas.

–  Vi måste få veta var de juridiska gränserna går, vad som är brottsligt och hur vi ska definiera utsatt belägenhet. Fler domar ger mer vägledning som i sin tur kan göra våra utredningar mer effektiva och mer ändamålsenliga.

Jessica Wenna tror också okunskap om hur lagen fungerar är stor. Den som gift sig utan att ha haft möjlighet att uttrycka sin verkliga vilja kan ha utsattas för brott, därför är det viktigt att det polisanmäls. 

Hennes erfarenhet är också att det inte informerats tillräckligt om att lagens ens finns.

– Många föräldrar känner inte till den. Vi såg att innehållet i domen som föll i oktober spred sig som ringar på vattnet – då fick många människor upp ögonen för vad svensk lag faktiskt säger.

Läs mer: Yonathans föräldrar försökte gifta bort honom – dömdes 

 

 

Äktenskapstvång

 

” Brottet äktenskapstvång är förhållandevis nytt. Kriminaliseringen gjordes 2014 när Sverige ville godkänna Europarådets konvention om våld mot kvinnor. Brottet består kort sagt i att någon genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att gifta sig eller ingå en äktenskapsliknande förbindelse.

Brottet regleras i brottsbalkens fjärde kapitel.

”Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person at ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse döms för äktenskapstvång.”

Även stämpling (brott då någon i samråd med annan beslutar sig för att utföra ett brott eller försöker förmå annan att utföra brottet) till äktenskapstvång är straffbart i Sverige

 

 

Fakta.Alla sju fall som gått till åtal eller dom

1. En 45-årig man dömdes 2016 av hovrätten över Skåne och Blekinge till fyra års fängelse för äktenskapstvång, olaga hot, misshandel, sexuellt ofredande , rån, utpressning och olaga frihetsberövande.

Mannen hade sina rötter i Afghanistan och där tvingade han också sin dotter att gifta sig med en man hon inte ville gifta sig med. Domen har vunnit laga kraft.

2. Ett föräldrapar dömdes i oktober 2017 av Västmanlands tingsrätt för äktenskapstvång till 1 år och 4 månaders respektive 1 års fängelse. Pappan har överklagat domen som  ännu inte vunnit laga kraft, mamman har inte överklagat.

Dottern giftes bort med en kusin i juni 2017 i Kurdistan. Svea hovrätt ska ta upp målet i slutet av maj.

3. Tre personer friades av Östersunds tingsrätt i november förra året. Brodern, hans fru och en bekant hade  åtalats för att tvingat en 15-åring flicka från Afghanistan som kom till Sverige utan sina föräldrar, att gifta sig med en afghan bosatt i Italien.

De åtalade friades bland annat för att domstolen inte anser det bevisats att de åtalade tillräckligt mycket utnyttjat att 15-åringen befann sig i en utsatt benägenhet. Detta är en gränsdragningsfråga av stort intresse. Åklagaren har överklagat den friande domen till hovrätten. 

Målet ska tas upp i hovrätten i slutet av mars.

4. I februari i år friades tre personer av Västmanlands tingsrätt. Enligt åklagaren hade de åtalade fått en 16-årig flicka att gifta sig med sin kusin i Irak. En av de åtalade dömdes dock till dagsböter för dataintrång och en dömdes till olaga hot, ringa misshandel till villkorlig dom och dagsböter. 

Att de friades för äktenskapstvång beror bland annat på att tingsrätten anser att man inte kan slå fast att det är de tre åtalade som faktiskt är gärningsmännen. Det kan lika gärna vara andra i familjen, släkten, som har drivit på.  Åklagaren har för avsikt att överklaga den friande domen.

5.  En pappa och en mamma dömdes den 22 februari i år av Västmanlands tingsrätt för stämpling till äktenskapstvång då de försökt gifta bort sin 16-årige son. 

Föräldrarna dömdes till villkorlig dom, de satt häktade i nästan sex veckor medan utredningen pågick. Tiden för överklagande går ut 15 mars. 

6. En 51-årig man har åtalats för försök till äktenskapstvång alternativt vilseledande till tvångsäktenskapsresa vid Västmanlands tingsrätt. Enligt åklagaren försökte mannen lura sin 14-åriga dotter att resa till Eritrea och gifta sig med en kusin. Rättegången måste tas om då ett vittne som befinner sig i Tyskland ska höras via länk.

7. Ett föräldrapar och en 26-årig man åtalades den 27 oktober vid Värmlands tingsrätt i Karlstad misstänkta för äktenskapstvång sedan parets minderåriga dotter ska ha gifts bort med 26-åringen.

Familjen är från Syrien och hade vistats i Sverige mycket kort tid innan hon giftes bort mot sin vilja. Bröllopsceremonin skedde i Sverige. Att hon inte behärskat det svenska språket och inte hade någon att vända sig till har ”förstärkt hennes utsatthet”. Rättegången inte avslutad. Oklart när dom faller.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.