Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Flyktingbarn tvingades ha eskort till skolan

○ De senaste veckorna har tio asylboenden satts i brand i Sverige. Hem för ensamkommande har vandaliserats.

○ Nu varnar flera kommuner runt om i landet för att social oro och främlingsfientlighet ökar i takt med ett större flyktingmottagande.

○ DN har besökt Tärnsjö där flyktingbarn eskorterats till skolan efter konflikter med ortsbefolkningen.

Detta är Tärnsjö: en ort med drygt 1 200 invånare i kommunen Heby en knapp timmes bilfärd nordväst från Uppsala.

Orten har uppnått ett visst mått av nationell berömmelse på grund av den stora mängden mygg. Här finns även bensinmacken Tärnsjökorset, som drivs av kyrkan, och ett museum tillägnat konstnären Olof Krans som skildrade svenska utvandrare i USA under mitten av 1800-talet.

Under året har det flyttat en handfull syriska familjer till Tärnsjö. De är drygt 20 individer som bor i ett och samma flerbostadshus i den lilla byn.

Det är oklart hur konflikten med de andra Tärnsjöborna började. Ryktet säger att något av barnen från de nyinflyttade familjerna har kastat sten på förbipasserande bilar för några veckor sedan. Personer som DN pratar med kan inte återge några detaljer.

Alla är däremot överens om att situationen eskalerat. En av flyktingfamiljerna har fått sin bil fullständigt sönderslagen. Efter stenkastning och hot på vägen till skolan har de nyinflyttade barnen, årskurs 1 till 6, under en period eskorterats av skolpersonal.

Både vuxna och ungdomar ska ha varit inblandade.

– Vid ett tillfälle har någon även kastat in stenar genom fönstret till ett rum där ett av flyktingbarnen låg och sov. Det är bara tur att ingen kommit till skada, säger kommunpolisen Olle Rehn.


Olle Rehn. Foto: Paul Hansen

Migrationsverkets nya prognos säger att mellan 140 000 och 190 000 människor kan ta sin tillflykt till Sverige i år.

Nästa år är siffran upp till 170 000 personer. Prognosen är mycket osäker.

 

Asylboendet kommer att bli av, vi kan inte låta de här krafterna vinna.

 

I rapporter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) berättar landets kommuner om sina problem med att ta emot flyktingarna. Förutom en akut brist på bostäder ser man stora utmaningar för främst skola och socialtjänst.

Men flera kommuner varnar även för en ökad social oro. Under de senaste veckorna har flera flyktingförläggningar satts i brand. Planerade asylbostäder har vandaliserats.

Flera politiker och tjänstemän som DN varit i kontakt med vittnar om att det ökade mottagandet mobiliserat en flyktingfientlig opinion. I skånska Klippan har någon kastat in en flaska med brännbart innehåll i en skola som skulle bli hem för ensamkommande barn.

Kommunen var under 90-talet känd för sina aktiva nazister som mördade en asylsökande man. I dag säger kommunstyrelsens ordförande Kerstin Persson (S) att de goda krafterna som välkomnar flyktingar är mycket starkare.

– Men vi ser hur de främlingsfientliga blir mer aktiva. De sprider rykten och rena lögner som vi måste dementera.

Flera kommuner hemlighåller var nya boenden ska öppna på grund av hotbilden, men Kerstin Persson manar till öppenhet.

– Vi måste ha en aktiv dialog och ta människors oro på allvar. Annars är risken att det blir som på Nordirland, där grannar hatar varandra.

Även i Ljungby har det brunnit. Kånnaskolan totalförstördes bara en dag efter att kommunen informerat om att den skulle bli ett asylboende. Kommunfullmäktiges samtliga tio partier har gått ut i en gemensam skrivelse där de fördömer det misstänkta attentatet.

– Vi har också sagt att vi ska ta fram nya alternativ på byggnader. Asylboendet kommer att bli av, vi kan inte låta de här krafterna vinna. De flesta är ändå positiva och vill hjälpa till, säger kommunchefen Roland Eiman.

I Heby kommun, där Tärnsjö ligger, har det inte brunnit. Ändå är det den kommun som är tydligast i sin varning till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ett större flyktingmottagande kan leda till svåra konflikter.

”I kommunen kan redan i dag förekomma inslag av främlingsfientlighet. Kommunen skulle ha svårt att möta en förmodad opinion som starkt motsätter sig ett mottagande på de nivåer som frågorna avser”, skriver kommunens tjänstemän.

Det går att ställa sig frågan hur bra kommunen varit på att möta den opinion som finns redan i dag.

Efter sommaren anställde man ortsbon Anders Pettersson, tidigare vaktmästare i kommunen, för att arbeta som flyktingsamordnare i Tärnsjö.

– Tanken var att jag som har kontakter på orten skulle hjälpa flyktingarna att komma in i vårt samhälle. Det var alltså tanken, men det har ju inte riktigt blivit så nu.

Hittills har han främst kunnat hjälpa skolpersonalen att eskortera barn till skolan. Han försökte få till ett möte mellan ortsbor och de nyinflyttade familjerna, men bara de senare kom.

– Men jag hoppas att jag snart ska kunna hjälpa till så att barnen kan komma ut och spela fotboll och så.

Enligt polisen har ett tiotal anmälningar gällande konflikten i Tärnsjö kommit in de senaste veckorna. Anmälningar mot både infödda svenskar och nyinflyttade.

Hittills har ingen gripits för något brott. Kommunpolisen Olle Rehn sitter oftast i Östhammar, nio mil bort, men har tillsammans med andra poliser ökat sin närvaro på orten.

Han är tystlåten om utredningarna, men chansen att någon åtalas för nattlig stenkastning bedöms som liten.


Grafik: Vägen genom asylprocessen och handläggningstider

Händelserna i Tärnsjö har åtföljts av allt hårdare tongångar på internet. Många, både Tärnsjöbor och tillskyndande anonyma skribenter som aldrig satt sin fot på platsen, rasar i kommentarsfält och sociala medier mot de nyinflyttade familjerna.

”Förhoppningsvis kan detta vara ett järtecken på ett svenskt uppvaknande, där lokalbefolkningen handgripligen visar att bidragsmigranternas närvaro är icke önskvärd”, skriver en person på ett internetforum om angreppen mot flyktingfamiljerna.

Polisen Olle Rehn vill inte uttala sig om eventuella främlingsfientliga motiv bakom angreppen.

– Eftersom vi inte vet vilka som är gärningsmän vet vi inte om de har de åsikterna, även om man kan misstänka det.

Motröster finns. I lokaltidningen Sala Allehanda skriver signaturen Tärnsjöbo en insändare med rubriken ”Mörkrets krafter har vaknat i Tärnsjö”.

”Jag känner mig inte trygg längre. Inte för någon påstådd massinvandring eller liknande, utan för att det finns människor som på riktigt går tillbaka till facklor och högafflar på grund av människors ursprung, hudfärg eller religion.”

Ansikte mot ansikte är det desto svårare att få veta vad folk tycker.

Tärnsjös Coopbutik har slagit igen på grund av sviktande kundunderlag, men Icahandlaren finns kvar. I skyltfönstret lockar kvällstidningens lokala löpsedel med ”Här är de som får skjuta flest älgar i Heby”.

På den regnvåta parkeringen utanför butiken är det bara två personer som vill stanna och prata med oss. Den ena är ”nästan döv” och har varken sett eller hört något. Den andra pratar gärna, men glöm det där med namn och bild i tidningen.

– Det är ju en så otäck stämning här. En del ger inte utlänningarna en chans. I stället sitter folk och piskar upp en rädsla genom att sprida en massa hat och rykten om flyktingarna.

Vad gör du då?

– Jag sitter tyst. Jag vågar inte säga emot längre.

Tärnsjö är Sverigedemokraternas starkaste fäste i kommunen, nästan en femtedel röstade på partiet i det senaste riksdagsvalet. På orten driver de frågan om fortsatt myggbekämpning, att biblioteket ska vara kvar och att invandringen ska stoppas.

Partiets kommunala ordförande, Michael Öhman, bor själv i Tärnsjö och är kommunens kändaste politiker efter hans kamp för att stoppa halalkött i skolan. En intervju där Michael Öhman hävdar att köttet har magiska kvaliteter som gör barn till muslimer är Sala Allehandas mest lästa artikel någonsin och citerades av Daily Pakistan och brittiska The Mirror.

I dag säger han att han känner av en kraftig oro kring flyktingmottagandet bland sina väljare.

– Risken är överhängande för att det blir bråk, men det är inget som vi deltar i. Skulle någon av våra medlemmar göra det så hotar uteslutning, säger han.

Vad tänker du om flyktingarnas situation?

– Jag vet inte vad de är för några och vad de tänker eller inte tänker göra. Jag känner dem inte. Mig veterligen är de inte integrerade alls. Vi har inte fått några anslag för att göra det heller, vad jag vet. Det måste vi få om det ska ske, säger han.

DN har varit i kontakt med en av de utsatta familjerna. De vill inte medverka i tidningen. Det är delvis av rädsla, men också på grund av en förhoppning om att situationen snart ska bli bättre.

Kanske håller något på att hända i Tärnsjö.

I mitten av oktober bjöd de tre lokala kyrkorna och alla partier utom Sverigedemokraterna in till en träff i byn.

Fika, sojakorvgrillning och ansiktsmålning för barnen.

– Det var väl inte så planerat men det blev en stark manifestation. Vi tolererar inte att människor blir jagade och utsatta för både det ena och det andra bara för att de är främlingar. Det går inte att skylla på pojkstreck, även vuxna är inblandade. Det måste vi säga nej till, säger Carina Schön, socialdemokratiskt oppositionsråd som drog i gång initiativet.

Samtidigt har en grupp privatpersoner tagit på sig gula reflexvästar och gett sig ut på långa kvällspromenader. Det ska inte längre gå att osedd slå sönder bilar eller kasta sten genom sovrumsfönster.

– Nu skyller folk på att det blivit oroligt för att invandrare har flyttat hit. Har de glömt allt som hände förut då? Det känns som att vissa bara tar chansen, säger Kersti Andersson, pensionär som är en av nattvandrarna.

Gruppen tycker att de har fått stöd och många goda råd från polisen. Gå i grupp, ingrip inte vid våldsamheter.


 Kersti Andersson och vännen Christer Meijer. Foto: Paul Hansen

Vi träffar Kersti Andersson och vännen Christer Meijer som båda bor i Tärnsjö. På grund av en trafikskada är han inte med och nattvandrar, men han är engagerad i verksamheten.

– Det som skulle behövas är att vi får folk att träffas och prata. I dagsläget tror jag att det är omöjligt. Men det är viktigt och bra att så många nu börjar säga ifrån. Vi kan aldrig acceptera våld, oavsett vem som utför det eller vem som är offret, säger Christer Meijer.

På lyktstolpen utanför huset sitter klistermärken från den högerextrema organisationen Nordisk ungdom. Artiklar på en högerextrem sajt visar att ytterligare en grupp utfört kampanjer i Tärnsjö redan under 2013 och 2014, bland annat genom att hissa en nynazistisk flagga på silon i utkanten av byn.

Kersti Andersson upplever att de högerextrema grupperna blivit mer aktiva i samband med konflikten i Tärnsjö. Vissa dagar ligger deras flygblad i brevlådan.

– De spär på en redan otäck situation, säger hon.

Vi lämnar Tärnsjö. På förmiddagen dagen efter plingar telefonen till med en nyhet om en misstänkt knivattack på en skola i Trollhättan. Under de följande dagarna blir allt mer känt om Anton Lundin Pettersson och hans motiv.

På samma sajter som skrivit om främlingsfientliga aktioner i Tärnsjö hyllas nu skolmördaren.

”Två rasfrämlingar borta, det är mer än vad vi andra lyckats med…”, skriver en person.

Samtidigt brinner det återigen på flera håll i landet. Asylboenden, planerade asylboenden och hem för ensamkommande utsätts för misstänkta mordbränder. Migrationsverket går i DN ut med att man tänker hemlighålla adresserna till alla asylboenden.

En vecka efter besöket i Tärnsjö ringer jag kommunpolitikern Carina Schön igen. Hur påverkar den senaste tidens händelser hennes syn på vad som händer i byn?

– Det finns alltid en oro för att hatet ska sprida sig, och det måste man vara öppen för. Nu har det öppnat ett nytt boende för ensamkommande ungdomar i kommunen och det är klart att folk undrar om även det ska brännas ned. Men det känns som att de goda krafterna utgörs av så många fler än de som tänder eldar. I dag åker det folk till Tärnsjö som inte ens är därifrån, men som vill hjälpa till, säger hon.

Efter dådet i Trollhättan har nattvandraren Kersti Andersson märkt av en annan förändring.

– Det första jag tänkte på var hur de främlingsfientliga plötsligt blev så vansinnigt tysta. De som alltid är så snabba att lägga ut bilder på våldtäktsmän och mördare med utländsk bakgrund. Men nu är de tysta.

Text: Mikael Delin

Foto i text: Paul Hansen


Fakta.Tärnsjö

  • Tärnsjö är en by i Heby kommun i Uppsala län.
  • Byn har drygt 1 200 invånare, flera kyrkor, en grundskola och ett berömt garveri. Här bildades Sveriges först hemvärn i januari 1940. Under 1900-talet gick en järnvägslinje genom Tärnsjö, på väg mellan Sala och Gävle. Den är nu nedlagd och stationshuset har gjorts om till museum.
  • Heby kommun har avtalat med Migrationsverket om att ta emot 49 nyanlända flyktingar per år.
  • I kommunen finns även flera boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Enligt Migrationsverkets statistik har 19 ensamkommande hänvisats till kommunen i år. Totalt har 46 flyktingar med uppehållstillstånd skrivits in i kommunens mottagningssystem i år.
Förtydligande 2015-11-01 20:51
​Nordisk Ungdom definieras av Stiftelsen Expo som en högerextrem, nyfascistisk organisation med tillhörighet i den rasideologiska miljön.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.