Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

I skånska Simris kopplas hela byn ur elnätet

I ett unikt projekt testar nu byn Simris på Österlen att vara självförsörjande på energi. Var femte vecka ska de 150 hushållen klara sig helt och hållet på närproducerad el från sol och vind. Modellen kan vara en del av framtidens energisystem. 

Bland åkrarna några kilometer väster om Simrishamn skördas energi för fullt. Ett vindkraftverks vingar svischar ljudligt i den friska ostliga vinden, vid dess fot finns ett inhägnat fält med en mängd solpaneler vända mot söder, mot solen och ett glittrande hav.

Anläggningen är privatägd men används av energibolaget Eon i en test där samhället Simris ska klara sin energiförsörjning med ett lokalt system med enbart förnybar energi. Projektet är unikt för Sverige och en test på hur framtida hållbara energilösningar skulle kunna se ut.

Intresset bland de boende var stort för att producera egen el på ett hållbart sätt. 

– Jag var den första som anmälde mig. Det känns fantastiskt att få sin el från förnybara källor. Jag hade länge funderat på att skaffa solceller och nu fick jag en spark i baken för att komma igång, säger Helen Törnblom.

Hon bor i gamla skolan, ett stort stenhus där det drar genom otäta fönster och det är svårt att hålla kvar värmen.

Helen Törnblom har installerat solpaneler.
Helen Törnblom har installerat solpaneler. Foto: Anders Hansson

Var femte vecka stängs kontakten med det stora elnätet, och byns cirka 150 hushåll och en handfull företag ska klara sig på den närproducerade elen.

Förutom sol- och vindkraft med tillhörande stort batteri på fältet finns en reservgenerator som går på förnybart bränsle, HVO. Ett dussintal hushåll har också hoppat på erbjudandet att sätta upp egna solceller på taken. 

Helen Törnblom är en av dem och hon ville ha så många solceller som möjligt. Nu är den del av taket som vetter mot söder helt täckt av solceller, det ska täcka ungefär hälften av årsförbrukningen.

– Jag tycker det är tufft, och det tycker också mina söner som är 16 och 18 år. Vi är lite stolta över att vi har fått det här i Simris, de som bor inne i Simrishamn är lite avundsjuka.

Solcellerna är nymonterade, ännu är inte batteri och annat på plats så de är inte i drift än. Helen nästan hoppar av otålighet och vill komma igång med att producera sin egen el.

– När jag startar mina solceller kommer det direkt att synas på mätarna hur jag levererar till nätet, säger hon.

Projektet är lite försenat på grund av vissa inkörningsproblem. Bland annat lyckades möss ta sig in i det stora centrala batteriet och knaprade i sig lite sladdar. 

När DN är i Simris är det den första veckan som försöket testas fullt ut dygnet runt. Allt fungerar som det ska och de boende märker ingen skillnad. Men det är tydligt att de är nöjda över att få vara med i projektet.

– Vi är väldigt positiva. Vår uppvärmning är direktverkande el och när vi flyttade hit funderade vi på att försöka byta till ett annat system. Men det blev ett för stort och dyrt jobb så det här känns som ett väldigt bra komplement, säger Karin Lefvert och får medhåll av sin make Lars:

– Man vill gärna ligga lite i framkant och försöka leva hållbart. Jag tror att det här med solenergi kommer starkt, jag tycker att man ser det på allt fler tak, säger han.

Deras solceller har varit igång ett par veckor. Dagar som den här, när solen lyser från molnfri blå himmel producerar de el så att det räcker både för de egna behoven, plus att ladda batteriet och även leverera överskott ut på nätet som de får betalt för.

– Hittills har vi sålt för 23 kronor, säger Karin och visar på sin Ipad där en app visar exakt var elen kommer ifrån, hur mycket som produceras och hur mycket som förbrukas.

Lite mer pengar från försäljning lär det bli så småningom. Men den stora vinsten är inte att sälja sin el till nätet, mest lönsamt är det att använda den själv. Ungefär en tredjedel av årsbehovet räknar Karin och Lars med att få från solcellerna, det skulle innebära en nettovinst på cirka 6.000 kronor per år.

Elektronik styr solceller varmvattenberedare och värmepumpar för att utjämna effekttoppar.
Elektronik styr solceller varmvattenberedare och värmepumpar för att utjämna effekttoppar. Foto: Anders Hansson

Projektet i Simris är mer än bara sol- och vindkraft. Det som kan göra det riktigt intressant som test och modell för framtida lokala nätverk är de tekniska nyheter som finns i små dosor med elektronik som Lars, Karin och flera andra hushåll ska få inmonterade. 

Via dosorna kan Eon bland annat styra värmepumpar och varmvattenberedare. Det innebär att de fungerar som buffertar för att jämna ut toppar i förbrukningen, i princip blir de som batterier som antingen kan lagra eller leverera energi. 

– I vårt nät beräknas kontinuerligt styrsignaler som med täta intervall skickas till de dosor vi placerat hemma hos kunderna, säger Jörgen Rosvall, teknisk specialist på Eon.

Signalerna kan avgöra om det går att vänta med att exempelvis värma vatten i ett hushåll om det är låg energinivå i nätet. De boende märker inget och kommer att ha samma komfort som tidigare, men energin används smartare och effektivare genom att olika hushåll kopplas ihop.

Alla tror att elnäten i Sverige är jättebra, men så är det inte. Produktionen finns, men elnäten klarar inte nya större uttag.

System med närproducerad el kan vara en del av hur de framtida elsystemen kan komma att se ut.

– Alla tror att elnäten i Sverige är jättebra, men så är det inte. Produktionen finns, men elnäten klarar inte nya större uttag. Enköpings kommun ville till exempel installera snabbladdare men det gick inte för det fanns inte tillräckligt med kapacitet i näten, berättar Johan Aspegren, presschef på Eon.

Lokala energisystem kan frigöra kapacitet i de stora näten och de kan också vara praktiska i glesbygd. Byar som får el via ledningar som är många mil långa och dyra att underhålla skulle kunna ha lokala system med en generator, vattenkraft och biogas. De skulle även vara mer driftsäkra.

Och efterfrågan på lokalproducerad hållbar el kan komma att öka.

– Ungefär som det finns avgränsade boendeformer som gated communities i dag, tror vi att det i framtiden kan komma att finnas önskemål om särskilda miljöboenden med egen närproducerad energi.

Projektet i Simris ska pågå under två år, men de boende skulle gärna fortsätta och helst varje dag, inte bara var femte vecka.

– Det här är häftigt, vi hade gärna sett att det är kvar i framtiden, säger Helen Törnblom.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.