Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Ingen åker längre till IS – men oron vilar över Göteborg

• I går berättade DN om den islamism som frodas i vissa kretsar i Örebro och Eskilstuna.

• Även i Göteborg varnar röster för en ökad spänning mellan olika muslimska grupper.

• DN:s Lasse Wierup och fotografen Magnus Hallgren har besökt staden som flest svensk IS-resenärer åkt från för att ta reda på vad som händer när de i stället stannar hemma.

Det vilar en oro över staden som har exporterat flest jihadkrigare i landet.

Någonstans finns de män som hade hoppats bli del av ett islamistiskt kalifat, eller att dö som martyrer, men som nu återvänt hem. En del för att de har behövt vård, andra för att drömmen om paradiset spruckit och ytterligare en del för att de gripits och blivit hemskickade.

Har de övergett sin extrema övertygelse? Eller kommer den att riktas mot andra mål?

– Vi kan inte ta några risker. Länge var vi helt fokuserade på dem som reste till Syrien och Irak, nu måste vi vara vaksamma på andra beteenden.

Det säger Zan Jankovski, en av Göteborgs stad två samordnare mot våldsbejakande extremism. Sedan han fick jobbet har hotbilden förändrats. Som DN berättade i förra veckan släpper Turkiet igenom allt färre europeiska IS-rekryter till Syrien och terrorsekten uppmanar nu sina anhängare att i stället agera på hemmaplan.

– Har radikaliseringen minskat? Nej, definitivt inte. Under de nästan tio månader som gått sedan Göteborg senast hade en bekräftad IS-resenär har inflödet av rapporter här hemma varit konstant, berättar Zan Jankovski och räknar till ett 90-tal personer som visat tecken på extremism.

– Elever slänger ur sig saker i skolkorridoren, någon klottrar någonting IS-vänligt. Det är vår uppgift att bedöma det. Men det kan också handla om organisationer där det finns sympatisörer.

Foto: Magnus HallgrenAhmadiyyamuslimerna och dess talesperson Amer Munir Chaudry i Nasirmoskén vill med sin kampanj ”Stoppa Krisen” motverka radikalisering bland skolelever. Men hittills har de fått nobben av både kommunala skolor och religiösa friskolor i Angered, trots att det är där IS rekryterat flest. Foto: Magnus Hallgren.

Ett av de fall som Zan Jankovski arbetar med just nu gäller en grupp IS-anhängare som nyligen blev deporterade från Turkiet utan att ha lyckats ta sig till Syrien.

Kan Zan Jankovski och hans kollegor nu få männen att tänka om? De måste försöka. Göteborgs stad är, tillsammans med Örebro, Borlänge och Stockholm, utsedd till pilotkommun av Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Zan Jankovski är dock öppen med att kontaktförsöken hittills gett klent resultat. Personer inom den radikala religiösa miljön är, enligt honom, också generellt svårare att nå än exempelvis medlemmar i kriminella gäng.

– Vi har börjat nosa på några som kan vara på väg att öppna upp. Men nej, hittills har vi inga avhoppare, säger Zan Jankovski, som själv har ett stort kontaktnät bland unga efter att ha jobbat som fältassistent och enhetschef i Angered, en stadsdel många av IS-resenärerna kommer ifrån.

Sedan en tid ser han en oroväckande trend i flödet av rapporter: ökad spänning mellan olika muslimska grupper. Tydligast är detta, enligt honom, mellan IS-anhängare och kurder.

– Vi känner till grannfamiljer där söner rest ner till Syrien för att strida för IS respektive kurdiska Peshmerga. Det är lätt att föreställa sig vilka känslor det väcker.

En som ser detta på nära håll är ungdomscoachen och Sveriges Radio-medarbetaren Karwan Faraj.

– Det här sekteristiska fanns inte innan. Vem som var shia eller sunni var över huvud taget inte en fråga. Nu förväntas man ta ställning och redovisa vad man är, säger Karwan Faraj när DN träffar honom på hans favoritkafé vid Olskroken.

Han har visserligen lämnat sina uppväxtkvarter i Angered för ett av Göteborgs gentrifierade bostadsområden. Men han står i ständig kontakt med människor i både Angered och i det krigsdrabbade Kurdistan, där två av hans kusiner dödats av IS.

– I takt med att Peshmerga-krigare nu pressar tillbaka IS får man här hemma höra att vi kurder är USA:s och Israels hundar. Fientligheten gör att kurder sluter sig samman, till exempel genom att byta till lägenheter i samma trappuppgångar.

Foto: Magnus Hallgren

Karwan Faraj, som tidigare fått pris av kungen för sina insatser, har inte längre något uppdrag för Göteborgs stad utan jobbar på sitt eget sätt. Genom samtal försöker han få unga från Sverige att inte ta till vapen mot hans folk.

– Killar, och även tjejer, som jag pratat med har radikaliserats av många olika skäl. För den som lever ett kriminellt liv kan brotten få en större mening om de begås i religionens namn. Andra vill mest revoltera mot sina föräldrar och radikaliseringen kan då ha gått jättesnabbt, ibland på två veckor.

Karwan Faraj har enligt egen uppgift i lyckats i två fall.

– En av dem var på väg att åka, den andra var redan där. Men i de flesta fall är det jättesvårt, man når inte fram. Herregud, vi har gratis skola, gratis bibliotek, det är bara att suga i sig kunskapen. Ändå är det den här extrema skiten som fastnar…

Vad som händer när IS-rekryteringen minskar är en aktuell fråga för många länder. Enligt amerikanska New York Times utgör imamer i väst som står upp mot IS en ny potentiell måltavla. Terrororganisationen har i sitt propagandaorgan Dabiq uppmanat till våld mot namngivna imamer i Kanada, USA, Storbritannien och Australien och polisen uppges ha vidtagit säkerhetsåtgärder.

Foto:

Som DN berättade i går syns liknande tecken i Sverige. IS-kritiska imamer i Eskilstuna har blivit ansatta och i Norrköping polisanmälde en imam i mars att han blivit hotad till livet. Karwan Faraj berättar att han nyligen med egna ögon sett IS-anhängare agera öppet aggressivt mot en religiös ledare också här i Göteborg.

– Det var för några veckor sedan, under fredagsbönen. Två killar ställde sig upp och började skrika på imamen när han fördömde extremisterna i sin predikan. Imamen höjde rösten, men killarna gav sig inte utan fortsatte käfta. Till slut blev folk tvungna att lyfta ut dem.

DN följer med honom till moskén, som ligger i Angered. Kanske kan vi prata med imamen?

– Nej, de måste kolla med styrelsen först, meddelar Karwan Faraj när han kommer tillbaka ut ur den industribyggnad som rymmer moskén.

Foto: Magnus Hallgren

Tack vare polismannen Ulf Boström i Angered får vi några dagar senare träffa moskéns ordförande Abdullah al-Masri. Frågan är känslig, egentligen vill han inte uttala sig utan hela styrelsens godkännande.

– Vi vet faktiskt inte vilka de var eller varför de kommit hit. Men sådana tankar och idéer hör självklart inte hemma här, svarar Abdullah al-Masri.

Gång på gång återkommer han till att det nu behövs dialog och samtal mellan så många parter som möjligt.

– Annars kan det bli en krock, säger han och för ihop sina knutna nävar. Det som händer i Syrien påverkar på många sätt oss mer än vad som händer inne i Göteborg.

Ulf Boström, som alltså har goda kontakter i moskén, är Göteborgs enda kvarvarande integrationspolis och tillbringar arbetsdagarna bland de mansdominerade församlingar, kulturföreningar och fraktioner som utgör en del av vad som brukar kallas civilsamhället.

För att visa skiljelinjer och motstående intressen inom Göteborgs muslimska befolkning erbjuder han DN att följa med på en resa. Vi tackar ja och kliver in i hans slitna Saab-kombi.

– Nu är vi på väg till dem som ser sig som det yttersta motståndet mot al-Shabaab, säger Ulf Boström och styr in i bostadsområdet Bergsjön.

En cementramp leder ner till en ombyggd tvättstuga. Herrskor på hyllor innanför dörren och en samling män stående på tjocka mattor i ett rum längre in vittnar om att vi befinner oss i en källarmoské.

– Vi fick kämpa i tio år för att få den här lokalen, berättar Abdirahman Sheik Muhadin, som tar oss i hand och leder oss vidare in i källaren, förbi några kvinnor som står i ett litet kök och lagar kyckling med ris.

Ahlu Sunnah Wal-jama’ah är en sufisk somalisk församling och Abdirahman Sheik Muhadin dess grundare. I Somalia finns en paramilitär grupp med samma namn som bildats efter att den wahhabistiska terrorgruppen al-Shabaab angripit sufier i landet på grund av deras mer andliga tolkning av islam. Abdirahman Sheik Muhadin berättar att de begravda kvarlevorna efter hans far – en känd sufisk ledare – skändats av motståndarna. Och trots att Sverige, som sedan 1995 är Abdirahman Sheik Muhadins hemland, ligger mer än 600 mil från Somalia är konflikten, enligt honom, närvarande även här.

– Det går tyvärr inte att samexistera med wahhabister. Och vad få människor i Sverige vet är att al-Shabaab är nästan lika aktivt här som i Somalia.

Menar Abdirahman Sheik Muhadin verkligen allvar?

– Ja. De är så radikala, så envisa i sin sak och vill dominera både här och i världen, svarar han. Och många av dem som åkt till Daesh i Syrien och Irak kommer från al-Shabaabs fäste här i Göteborg.

Ulf Boström bekräftar att det är ett faktum att somaliska unga män utgör en relativt stor del av dem som sedan 2012 lämnat Göteborg för att ansluta sig till IS eller Daesh, som Abdirahman Sheik Muhadin kallar terrorsekten. IS-rekryteringen ser Ulf Boström delvis som en fortsättning på det tidigare, mer begränsade, resandet från Göteborg till al-Shabaab i Somalia.

Dessa vilsna ungdomar ... vi kan inte vara säkra på att de inte gör något här i Sverige.

Vad händer i så fall nu, när vågen av IS-krigare ebbat ut? Abdirahman Sheik Muhadin tittar på oss och höjer sitt ena pekfinger.

– Vi ser hotet som överhängande. Dessa vilsna ungdomar ... vi kan inte vara säkra på att de inte gör något här i Sverige.

Tillbaka i bilen betonar Ulf Boström att långt ifrån alla wahhabister och andra fundamentalistiska muslimer, såsom salafister, ska betecknas som militanta.

– Men tankegodset och den stränga synen på religionen förenar de fredliga med dem som är beredda att ta till vapen. Bara en liten del av alla wahhabister är IS-sympatisörer, men IS-sympatisörerna är oftast wahhabister.

Församlingen i Bergsjön är inte den enda av Göteborgs nästan trettio muslimska samfund som räds en ökad radikalisering. På andra sidan staden, i Högsbo, ligger Nasirmoskén som är Sveriges äldsta och drivs av de så kallade ahmadiyya-muslimerna, vars motto lyder ”Kärlek till alla – hat mot ingen”.

– Jag vågar påstå att inte en enda av våra tusen medlemmar har radikaliserats. Däremot ser vi med oro på vad som händer på andra håll, inleder Amer Munir Chaudry, som presenterar sig som pr-ansvarig.

Förra året tog Ahmadiyya Muslimska Samfund strid mot IS genom en kampanj döpt till ”Stoppa Krisen”, där bokstäverna ”i” och ”s” är rödmarkerade. Sedan dess har de arrangerat uppmärksammade träffar med rikspolischefen Dan Eliasson, den före detta nationella samordnaren Mona Sahlin och diverse politiker.

Kampanjens huvudnummer – skolföreläsningar om islams fredliga budskap – har däremot gått trögt att sälja in. I stadsdelen Angered har inte en enda skola varit intresserad, enligt honom.

– Jag vet faktiskt inte varför, säger Amer Munir Chaudry.

Foto: Magnus Hallgren

I Göteborgs mest påkostade moské, som finansierats av Saudiarabien och kort och gott heter Göteborgs moské, träffar vi vd Ahmed Ghanem. Han tar emot med ett milt leende och lite trötta ögon.

Ahmed Ghanem är mycket riktigt ganska trött. Trött på att islam jämt förknippas med terrorism. Trött på att massmedier alltid, som han uttrycker det, fokuserar på dåliga saker. Trött på att ”man” kastar smuts på moskén.

– Ingen är född kriminell, alla är födda goda. Problemet är att många unga känner sig utanför, inte minst muslimer. Kommunen satsar i rika områden som Torslanda men inte i Biskopsgården, trots att det är ett centrum för kriminalitet.

– Extremisterna har inget här att hämta. Deras idéer är självklart totalt främmande för oss, säger Ahmed Ghanem.

Ansvaret för de ökade spänningarna vilar, enligt honom, på samhället som inte satsar på skolor och fattigdomsbekämpning. Men hade moskén bara fått ekonomiska bidrag skulle den säkert ha kunnat hjälpa till att försöka påverka människor, lägger han till.

– Men som det är nu har vi inga resurser.

Något hot mot Sverige ser Ahmed Ghanem ändå inte.

– Sverige är speciellt med sin acceptans för alla olika människor, det tror jag har en bra effekt mot minoriteten extremister. Nej, de kommer inte att göra något här.

Foto: Magnus HallgrenEn av Bellevuemoskéns företrädare visar reglerna som sedan i fjol förbjuder politiska diskussioner i moskén: ”Bryter man mot dem slängs man ut.” Foto: Magnus Hallgren.

Det går inte att beröra ämnet Göteborg och religiös radikalisering utan att nämna Bellevue- moskén, som är stadens största med plats för 4 000 människor. En rad anhängare till IS och al-Shabaab har tillhört moskéns besökare, däribland den omskrivne al-Shabaab-ledaren Abdulkadir Mumin i Somalia som nyligen svor trohet till IS. Även predikanter som uppmanat till väpnad kamp har varit verksamma i moskén, däribland Michael Skråmo som i fjol postade den här Facebook-hälsningen från Mellanöstern:

”Om du är stoppad från att komma hit börja jobba i Sverige /…/ börja göra bomber från simpla grejer från Ica eller Coop.”

Bellevuemoskén uppläts i våras till den årliga konferensen ”Jag är muslim” som arrangeras av Sveriges Förenade Muslimer, SMF. Dessförinnan hade Göteborgs stad nekat SMF att hyra en kommunal idrottshall med hänvisning till att Säpo utredde en person i arrangörsgruppen för misstänkt koppling till våldsbejakande islamism.

På konferensen föreläste den brittiske shejken Wasim Kempson. Under rubriken ”Kriminalitet bland muslimsk ungdom” pratade han i 43 minuter om hur viktigt det är att Europas unga muslimer säger nej till droger, gangsterromantik och snabba pengar.

När Kempson framträder i moskén har det gått fyra dagar sedan terrordåden i Bryssel men varken händelsen eller IS omnämns med ett ord, i den inspelning som finns tillgänglig på Youtube.

Vi vet inte vilka terroristerna är, det kommer tusentals människor hit.

En möjlig förklaring hittar vi när vi besöker Bellevuemoskén. Enligt de skriftliga reglerna är det inte tillåtet att prata politik i moskén. Och IS och terrorrekrytering ses som politik – inte kriminalitet.

– Ingen kan prata om daesh, politik eller någonting. Det är strikt förbjudet enligt styrelsen, säger Mohammed som vi träffar inne i moskéns reception.

Men skulle inte moskén, med dess starka religiösa ställning, kunna ta ställning och motverka radikalisering om man ville? Mohammed ser oförstående ut.

– Vi vet inte vilka terroristerna är, det kommer tusentals människor hit.

Mohammed tar upp en mobil, knappar in ett nummer och lämnar över luren. Vi får prata med en medlem i moskéns styrelse.

– Tyvärr, vår presstalesman finns inte i Göteborg. Men ni är välkomna att mejla frågor, säger mannen.

Så gör vi. I svarsmejlet hävdar styrelsen att man visst har fördömt Brysseldåden:

”Vi har tagit upp det med våra besökare som är flera tusen.”

Alla påstådda kopplingar mellan aktiva inom moskén och extremism, som den som riktades från Säpo, är enligt styrelsen felaktiga.

”Det finns krafter med syfte att skada vår verksamhets rykte genom att hitta på falska anklagelser”, skriver styrelsen och lovar att agera aktivt för att bekämpa terrorism.

”Vi ser allvarligt på alla hot riktade mot Sverige. Därför kommer vi att samarbeta med alla berörda myndigheter för att förebygga och förhindra eventuella dåd. Vi ber till Gud att Sverige förblir fredligt och stabilt.

Foto: Magnus HallgrenGöteborg är den stad i Sverige där terrorsekten IS rekryterat flest stridande till Syrien och Irak. Fram till i höstas, då rekryteringen upphörde, hade nästan hälften av de 299 svenska IS-resenärerna kommit härifrån. Foto: Magnus Hallgren.

Foto i text: Magnus Hallgren.

Fakta. Olika riktingar inom islam

Wahhabism
• Sträng fundamentalistisk riktning inom sunniislam som uppstod på 1700-talet. Genomsyrar samhällslivet i bland annat Saudiarabien och Qatar. Styrande ideologin inom terrorsekterna al-Qaida, al-Shabaab, Boko Haram och IS. 

Sufism
• En andlig tolkning av islam som eftersträvar inre avskilldhet från världen. Uppstod på 800-talet. Stark ställning i bland annat Egypten. Har inspirerat svenska författare som Torbjörn Säfve, Hjalmar Gullberg och Gunnar Ekelöf.

Ahmadiyya
• En gren inom islam som uppstod i Indien i slutet av 1800-talet. Grundaren Mizra Ghularn Ahman gjorde anspråk på att vara den Messias som förutspåtts även inom islam. Anhängarna är illa sedda i många muslimska länder, bland annat i Pakistan där ett 70-tal människor 2010 mördades av militanta islamister. 

Läs mer. Radikala islamismen i Sverige
Rättelse 2016-05-30 14:00
I en tidigare textversion påstods felaktigt att Bellevuemoskén är arrangör av den årliga konferensen ”Jag är muslim”. Den verkliga arrangören är Sveriges Förenade Muslimer, som i år fått disponera Bellevuemoskéns lokaler.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.