Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 06:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/klimatet-oroar-svenskar-mest/

Nyheter

WWF-undersökning: Klimatet oroar svenskar mest

Klimatstrejk i Stockholm.
Klimatstrejk i Stockholm. Foto: Mickan Palmqvist

Klimatförändring är det som oroar svenskar mest. Var tredje kvinna tänker dagligen på klimatet, visar en undersökning från Världsnaturfonden, WWF. En majoritet vill att politiker ska göra mer, samtidigt ändrar många sina vanor och drar ner på sin konsumtion för att minska sin egen klimatpåverkan.

Nästan varannan svensk, 45 procent, säger att klimatförändringar är den samhällsföreteelse som oroar dem mest. Därefter kommer politisk extremism följt av miljöförstöring och terrorism. Det visar WWF:s årliga undersökning Klimatbarometern. Tidigare låg militära konflikter, krig och terrorism i topp för oron, men sedan 2019 toppas listan av klimatförändringar och miljöförstöringar. 

– Det är troligt att de svåra bränderna i såväl Amazonas som Australien förra året gör att fler oroar sig för klimatet och den biologiska mångfalden. De senaste veckornas globala coronapandemi kan också bidra till att allt fler oroar sig över framtiden. Men när myndigheterna väl fått kontroll över coronautbrottet är det viktigt att politikerna återigen agerar på Parisavtalet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare i WWF, i ett pressmeddelande.

Enligt undersökningen är kvinnor överlag mer oroade för klimatet än män. Närmare var tredje kvinna, 30 procent, uppger att hon tänker på klimatet varje dag, motsvarande för män är var femte man, 20 procent. Enligt undersökningen har antalet personer som tänker på klimatförändringarna en gång i veckan eller mer har de senaste tre åren ökat från 49 procent till 60 procent.

Varannan kvinna, 52 procent, har dragit ner på inköp av nya saker medan sju av tio har skänkt bort eller sålt vidare prylar för att minska sin klimatpåverkan. Närmare hälften av ungdomar mellan 18 och 20 år har handlat begagnat under det senaste året. 

Var femte person uppger att de äter mindre kött för att minska klimatpåverkan och var tredje tror att de kommer att äta mindre kött framöver. Men nära hälften 44 procent uppger att de inte kommer att äta mindre kött framöver.  Framförallt är det unga mellan 18 och 29 år som äter mindre kött. 

Flygskammen visar sig också i undersökningen. En femtedel, 21 procent, säger att de har slutat flyga inrikes medan 15 procent säger att de har slutat flyga utrikes. Ungefär hälften säger att de kommer att flyga ungefär lika mycket som tidigare. Och 8 procent tror att de kommer att flyga mer utrikes i år.

18 procent säger att de valt tåg framför flyg det senaste året medan fyra av tio, 42 procent, uppger att de inte har gjort det.

De flesta, två av tre svenskar, 66 procent, tycker att politiker ska agera kraftfullt för klimatet.

Den biologiska mångfalden oroar också. Sex av tio, 59 procent är oroliga för att ett förändrat klimat ska leda till att djurarter utrotas. Var fjärde uppger att de har planterat växter som bin gillar. En av tio har låtit bli att klippa gräsmattan för växter och binas skull, lika många har byggt bihotell för vilda bin

– I år, under det så kallade Supermiljöåret, skulle många viktiga politiska beslut tas. Några av dom blir troligen uppskjutna nu på grund av Covid 19. Men det är viktigt att komma ihåg att vi befinner oss i en klimat- och artutrotningskris och världens ledare behöver agera kraftfullt, säger Ola Hansén, senior klimatexpert WWF.

Som DN har skrivit är året avgörande för stora klimat- och miljöfrågor. FN:s stora årliga klimatmöte, COP26, ska hållas i Glasgow i november. Mötet är det viktigaste sedan det i Paris 2015. I år ska länderna redogöra för hur de ska höja sina ambitioner i klimatarbetet vilket ingår i Parisavtalet och är nödvändigt om klimatmålen ska nås.

I oktober ska ett internationellt möte för den biologiska mångfalden hållas i Kina. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt regelverk för att hur den biologiska mångfalden ska skyddas framöver. Coronakrisen gör att det finns farhågor att mötena ställs in, eller att förarbetet som ger grunden till de stora mötena inte kan bedrivas i samma takt.