Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Kraftig ökning av klagomål om störande grannar

Dorota Szczukowska får hjälp av Stefan och Ricardo på Störningsjouren.
Dorota Szczukowska får hjälp av Stefan och Ricardo på Störningsjouren. Foto: Lars Epstein
Hög musik mitt i natten, cigarrettrök i trapphuset och möbler som skrapas mot golvet. Många störs av sina grannar, och antalet störningsfall hos Hyresgästföreningen ökar nu kraftigt.

Första halvåret öppnades lika många ärenden som under 2005.

- Medlemmarna vill ha vår hjälp för att hyresvärdarna inte lyssnat på dem, säger Susanne Wikström, chefsjurist på Hyresgästföreningen.

Också till Stockholms tre kommunala bostadsbolags störningsjour ökar anmälningarna, enligt störningsman Jörgen Södergren.

- På senare år har vi fått mer att göra. Nu tar vi emot cirka 10.000 samtal om året, nästan 6.000 resulterar i akuta utryckningar, säger han.


Den här fredagskvällen
är det Jörgen Södergrens tur att svara i telefon. Klockan är 23.30 och passet, som slutar klockan 04, har börjat lugnt. Men så börjar det ringa.

- De ovanpå verkar ha fest, säger en man på högtalartelefonen. Jag har ringt på men ingen öppnar. Det bankar jättemycket i golvet.

En stund senare möter DN upp de utryckande störningsmännen Riccardo och Stefan utanför den klagande mannens port.

- Nu verkar det ha slutat, men det här händer jätteofta, säger han.

Riccardo och Stefan vidtar ingen åtgärd utan kör vidare mot nästa adress, där den störande förfesten just avslutats. Utanför porten står en stortaxi med uppklädda tjejer.

Jouren tar bara emot akuta klagomål.


Störningar som pågår
dagtid får värdarna ta hand om. När en besvärad hyresgäst inte fått hjälp av sin värd hamnar ärendena ofta hos Hyresgästföreningen. Där ökar antalet störnings­ärenden stadigt, mellan 2005 och 2006 med 50 procent. Om utvecklingen första halvåret fortsätter kommer det att innebära en dubblering på två år.

- Det handlar inte bara om att störningarna är fler. Människor är känsligare, många är stressade och vill att hemmet ska vara en fredad plats. Men det kan också bero på att värdarna är sämre på att ta sitt ansvar. Och när inte fastighets­ägaren agerar kan det ta hus i helvete. Det blir en personlig konflikt mellan grannarna, säger Susanne Wikström.

Störningarna handlar exempelvis om cigarrettrök, hundar och buller från möbler. Det händer att människor stör sig på sina grannar snarare än att de blir störda.

- Det som är fullt normalt beteende kan störa vissa oerhört mycket. Ofta kan det bero på att ljudisoleringen kapsejsat, säger Susanne Wikström.

Vanligast är hög musik, fester och mycket folk som kommer och går. Runt klockan 01 stannar störningsjouren utanför Dorota Szczukowskas port. Bandet Nordmans "Vandraren" skriks ut i förortskvarteret. I hallen hos Dorota Szczukowskas får man intrycket att det är hon som spelar musik.

- Ibland kommer grannen under som också störs och skäller ut mig, men det är ju inte jag som stör! säger hon till Riccardo och Stefan som går upp till festen.

En kort stund senare blir allt lugnt.

- Gud, efter fem timmar är det äntligen tyst. Jag måste gå upp sju, jag har eget företag och jobbar jämt. Jag kommer nog att flytta snart, säger Dorota Szczukowska.

Informationen om störningarna ger jouren till värden, som har en lagstadgad skyldighet att lyssna på hyresgästerna och åtgärda det som är ett problem. Ett första steg är att skicka ett varningsbrev, där hyresgästen ges möjlighet till rättelse. Men om det inte sker kan ärendet hamna hos Hyresnämnden, där den boende kan mista sin lägenhet.

- Vi har hundratals liknande ärenden varje år. Ofta handlar det om människor med missbruksproblem, säger Kristian Eriksson, hyresråd i Hyresnämnden.

Det räcker med att en boende känner sig störd för att en uppsägning kan bli aktuell. Vittnen kallas alltid, och den som anklagas för att vara störande får ofta rättshjälp och kan kalla egna vittnen. I enstaka, mycket allvarliga fall, kan en enda störning räcka för att man ska bli av med lägenheten.

Enligt hyreslagen får boende inte

Enligt hyreslagen får boende inte utsätta omgivningen för allvarliga störningar. Värden ska ge möjlighet till rättelse. Bostadsrättsinnehavare får inte heller störa sina grannar.

Ordningsregler finns i hyreskontraktet eller i bostadsrättsföreningens stadgar. Ofta anges att hög musik inte får spelas efter 22. Det innebär dock inte att hur hög musik som helst får spelas tidigare.

Känner man sig störd ska man vända sig till värden. Att ofta ringa på och skriva arga lappar till sin granne kan resultera i att man själv anses störande.

Antal störningsärenden hos Hyresgästföreningen:
2005: 451, 2006: 688 och första halvåret 2007: 454

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.