Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-10 02:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/krisforskaren-de-allra-flesta-agerar-precis-som-de-ska/

Nyheter

Krisforskaren: ”De allra flesta agerar precis som de ska”

Misse Wester är professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet.
Misse Wester är professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet. Foto: Magnus Hallgren

Stanna hemma om du är sjuk, visa sunt förnuft och dra inte förhastade slutsatser om panikbunkring. 

De råden ger Misse Wester, professor och expert på mänskliga relationer i kris, som tror att de allra flesta människor agerar rationellt i den rådande situationen. 

– Det går inte att förhindra att systemet blir överansträngt, säger hon.

I över tjugo års tid har Misse Wester, som är knuten till Lunds universitet, forskat om människors agerande i när samhället befinner sig i kris. Men något liknande det som nu sker, på grund av den pandemi som orsakats av spridningen av det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19, har hon aldrig upplevt själv.

– Det är först i efterhand vi kan förstå hur människor har agerat. Men jag tror att de allra flesta människor just nu agerar precis som de ska. Ganska rationellt och logiskt, säger Misse Wester.

Senaste veckan har det kommit flera rapporter om att svenskarna bunkrar livsmedel, något som fick landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att häromdagen mana till lugn och ro. ”Vårt samhälle är rustat för att klara svåra situationer och kriser”, sa Nilsson till Aftonbladet. 

– Väldigt få människor tänker nog själva att de panikbunkrar. Vi bör passa oss för att dra slutsatser om att det sker. De flesta tänker nog bara: ”Jag passar på när jag ändå handlar, och myndigheterna har sagt att man ska ha hemberedskap i en vecka, vare sig det kommer en pandemi, ett väpnat angrepp eller ett långvarigt elavbrott”, säger Misse Wester.

Hon är kritisk till delar av den offentliga debatten kring hur smittspridningen, och de påfrestningar det får för samhället, ska motverkas.

– Tonläget är väldigt högt och mycket av diskussionen bygger inte på evidens. Det är klart att man kan ha åsikter om hur resurserna ska fördelas men det här går inte att göra mycket åt det nu när vi är mitt i språnget. De politiska beslut som påverkar vår beredskap i dag, bland annat gällande lagerhållningen, togs för många år sedan.

Det har ifrågasatts om svenska myndigheterna agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt. Hur ser du på det?

– Det är ganska enkelt att ha åsikter om vi själva inte måste stå för konsekvenserna. Jag vill gärna att besluten fattas på den bästa vetenskapliga evidensen, alltså medicinsk vetenskap. Om vi ska få smittspridningen att lugna ned sig, då säger vetenskapen att stänga landet inte är det bästa sättet. Då får man vara ödmjuk inför det, säger Misse Wester och fortsätter:

– Sedan kan man tycka att ledare ska visa handlingskraft, men det är en annan diskussion. Jag har svårt att se att Folkhälsomyndigheten skulle ha gjort på något annat sätt. Det är inte de som sprider smittan, det är vi medborgare som gör det. Då kan väl vi ta vårt ansvar: stanna hemma, tvätta händerna, inte resa och visa sunt förnuft.

Det kommer varningar om att sjukvården kan bli överansträngd när allt för många människor blir allvarligt sjuka samtidigt. Hur klarar samhället en sådan situation? 

– En kris innebär en påfrestning och ett avbrott från det normala. Det här är själva definitionen av en kris. Vissa använder en retorik och säger: ”Vi kan vinna det här”. Men det går inte. Det går inte att förhindra att systemet blir överansträngt. Det vi kan göra är alla vanliga vettiga saker för att avlasta sjukvården. Smittan kommer drabba hela Sverige, vi har inte sett kulmen än. Men jag tror inte någon får panik.

I flera länder kommer ges råd om att hålla social distans, i exempelvis Österrike förbjöds på söndagen folksamlingar om fler än fem personer. Kommer människor att förhålla sig till det här?

– Det finns ingen forskning som ger svar på det. Men vi vet att människor är snabba att döma andra människor som inte följer reglerna. Det man borde göra är att fråga varför de agerar som de gör. De kanske är sju personer i en familj? 

Hur länge är det effektivt med den här typen av begränsningar, och hur länge följer människor råd om exempelvis isolering?

– Så långt det är möjligt tror jag att de flesta människor kommer att göra det. En kris blir till slut ett normaltillstånd. Vi orkar inte gå omkring och känna att det är en kris. Vi anpassar oss ganska snabbt till en ny situation, även om det är svårt att ändra beteenden som vi har hållit på med hela livet. Att tvätta händerna i 30 sekunder till exempel, det känns som väldigt lång tid för de allra flesta människor. 

Vad är det viktigaste människor kan göra för att klara av den här situationen?

– Man måste inte göra så mycket för att klara av det. I vår vardag är det inte jättesvårt att låta bli att krama andra, att tvätta händerna och stanna hemma om man är sjuk. Det blir stökigt om skolorna ska stänga. Jag skulle inte lyckas hålla barnen hemma, utan de skulle ges sig ut och träffa andra på stan. Många riskerar så klart att förlora jobbet. Men förutom det kommer det inte bli en jättestor omställning för de människor som inte tillhör en riskgrupp eller är beroende av sjukvården.

Förra statsepidemiologen: ”Långsam spridning kan bygga upp immunitet”