Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-27 13:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/makrillen-far-rott-ljus-i-arets-upplaga-av-fiskguiden/

Nyheter

Makrillen får rött ljus i årets upplaga av Fiskguiden

01:29. Makrill får rött ljus och bör väljas bort enligt årets upplaga av Fiskguiden – här är de rödlistade fiskarna.

Makrill får rött ljus och bör väljas bort enligt årets upplaga av Fiskguiden. Den är en av de arter som visar att trenden pekar nedåt för våra vanligaste matfiskar. Även Nordhavsräka från södra Norge får rött ljus, där överfiskas bestånden och större andel dumpas än vad forskarna tidigare har känt till.

Rätta artikel

Utvecklingen för fiskbestånden går generellt åt fel håll. Sedan förra året har trenden gått nedåt för fyra av de tio vanligaste matfiskarna enligt Fiskguiden, som Världsnaturfonden (WWF) varje år sammanställer för att hjälpa konsumenter att välja fisk som är hållbart fiskad eller odlad.

Nyfångad makrill. Foto: Joakim Roos

I år har makrill från Nordostatlanten hamnat bland fiskar som får rött ljus, det vill säga ”låt bli”.

– Man har fiskat för hårt på makrillbestånden i Nordostatlanten och generellt ser vi att bestånden går ned. Metoden som får rött ljus är garnfiske och där finns även problematik med marina däggdjur och sjöfåglar som bifångst, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.

Tidigare i år drogs MSC-certifieringen tillbaka från makrillfisket. Beståndens nivå levde inte längre upp till kraven på hållbart fiske, dessutom har fångstkvoterna varit mycket högre än vad forskare har rekommenderat. Nästan hela svenska fisket av makrill, 95 procent, har varit MSC-certifierat. 

– Det har funnits hållbara alternativ av makrill väldigt länge. Generellt gäller att stimfiskar som makrill, sill och strömming är ett klimatvänligt fiske eftersom man får stor fångst och inte behöver göra av med så mycket bränsle, säger Karin Glaumann.

Överfiske är även en av orsakerna till att Nordhavsräkan från södra Norge i år får rött ljus, det innebär att räkan har rött ljus överallt utom i Barents hav och vid Island. 

– När det gäller räkfisket har vi har även ett problem med utkast av räkor, att man kastar tillbaka små räkor vilket är olagligt. Det här måste man få bukt med, kontrollen måste stärkas, säger Karin Glaumann.

Nordhavsräkan som fiskas i vatten utanför södra Norge får rött ljus. Foto: Julia Mård

EU:s mål är att fiskbestånden ska vara hållbara nästa år, 2020. Men i dagsläget är målen långt ifrån att nås. Enligt WWF är till exempel överfisket fortfarande väldigt stort; 40 procents överfiske i Nordatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet. 

– Vi har ett år kvar till att målen ska nås, med det i åtanke hade man önskat att allt i guiden var på grönt ljus men så är det inte. Tvärtom ser vi en försämring för vissa bestånd, och många arter ligger kvar på rött som gädda, gös och sik.

Det har varit bristande politisk vilja

– Det har varit bristande politisk vilja. Vi har gjort en granskning som visade att av 46 beslutade åtgärder i den internationella fiskeripolitiken är det bara en som har implementerats, och det är en administrativ åtgärd. Här måste man verkligen växla upp arbetet om man ska nå målsättningen som vi har satt upp, säger Karin Glaumann.

En av orsakerna till att fiskbestånden är hotade beror på att de kvoter som bestäms är större än vad forskarna rekommenderar, men det finns fler bidragande orsaker.

– Det pågår även en hel del tjuvfiske. Det är väldigt viktigt att man har en effektiv kontroll på att det regelverk som finns följs. Där kan man ta ålen som exempel, där finns det fortfarande omfattande tjuvfiske. Förra året beslagtog Havs- och vattenmyndigheten över 200 redskap som använts olagligt.

Torsk som fiskats i Norska havet och Barents hav har tidigare haft grönt ljus, ”bästa val”, men i årets guide blir det gult ljus, ”var försiktig”. Här gäller det inte så mycket själva beståndet som att det brister i förvaltning och att kvoterna ligger över forskarnas råd, dessutom finns brister om bifångster och hur mycket ung fisk som tas upp.

– Situationen för torsken är bekymmersam, det gäller även för Östersjön, förra året blev det rött ljus. Nu pratar vi om kollaps.

Den som vill äta torsk eller annan fisk med gott samvete ska, enligt guiden, välja sådan som är certifierad i någon form MSC, ASC eller Krav. 

För några arter finns inga hållbara alternativ, det gäller ål, haj (pigghaj), rocka och röd snapper och för dem gäller att de bör undvikas helt.

Men allt är inte nattsvart. Det finns fiskar som visar på en positiv utveckling, till exempel rödspätta, rödtunga, och piggvar i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Däremot får trålad rödspätta från Östersjön rött ljus.

Hälften av den fisk som äts globalt kommer från fiskodlingar, i Sverige är 60 procent vildfångad och 40 procent odlad. Några nyheter i år är chilensk hoki och stillahavskummel som får grönt ljus i guiden, liksom även hjärt- och venusmusslor.

Fisknät. Foto: Karl Nilsson

WWF trycker starkt på att politikerna måste agera om fisket ska bli hållbart och målen om hållbarhet nås. Sedan i januari är det förbjudet att dumpa fisk, kasta fångst som man inte vill ha överbord. Men om förbudet efterlevs är oklart eftersom allt inte kontrolleras.

– I Sverige görs cirka trettiotusen fisketurer per år, mindre än en procent kontrolleras av kustbevakningen. Det är väldigt lite. Det måste förbättras, kustbevakningen måste få resurser att göra mer. Vi har lyft den tekniska utvecklingen som bland annat ger möjlighet att ha kamera ombord så att man kan se fångstsammansättningen. Då får man bättre koll än i dag.

Fiskguiden 2018 – all Östersjötorsk får rött ljus