Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Sverige kan köpa luftvärn från USA

Sverige ska köpa nytt luftvärn för miljardbelopp och det lutar åt att vinnaren blir Patriot från USA. Det fransk-italienska systemet SAMP/T är en hård konkurrent - men starka band till USA kan bli avgörande.

Artikeln är tillfogad en rättelse. 

Det är slutsatsen efter en rad samtal som DN haft med nyckelpersoner. Ett beslut förbereds nu i regeringskansliet utifrån underlag från myndigheterna. Men ärendet är känsligt, sekretessen hård och ingen av de regeringsföreträdare och militärer DN talat med vill intervjuas öppet.

Oavsett vilket val Sverige än träffar så kommer resultatet att kunna ifrågasättas. Såväl utifrån tidpunkten som militära, ekonomiska, utrikes- och försvarspolitiska utgångspunkter:

1. Tidpunkt.

Enligt riksdagens nu drygt två år gamla förvarsbeslut från 2015 ska ett nytt luftvärnsystem vara anskaffat senast 2020.

I den fyrpartiuppgörelse som slöts i den 16 augusti i år mellan S-MP-regeringen, Moderaterna och Centern slog de fast att anskaffningen ska inledas ”snarast”. Den ena av Sveriges två luftvärnsbataljoner ska få systemet först, och den andra bataljonen senast 2021-25.

Nu är det tidspress och politikerna underströk att ”omvärldsutvecklingen innebär att fortsatt tillgång till luftvärn med medellång räckvidd är väsentligt för Sveriges säkerhet”.

2. Militärt.

Dagens svenska markbaserade robotförsvar som kan skjuta långt är Hawk-systemet från 1960-talet. Det har modifierats men dess robotar är för långsamma för att träffa ballistiska robotar.

Sådana finns i Ryssland som har Iskander-systemet med ballistiska robotar monterade på terrängbilar. De finns i Luga och Kaliningrad och kan skjutas mot mål på marken. Robotarna flyger i femfaldig överljudsfart och med sin räckvidd på 500 kilometer kan de nå militära baser, viktiga anläggningar och städer från Mälardalen ner till Skåne.

Två konkurrerande system har valts ut av Försvarets Materielverk (FMV). Bägge deltog i den svenska storövningen Aurora i september. USA-systemet Patriot baserades på Öland. Konkurrenten SAMP/T från Frankrike och Italien sattes upp på Utö i Stockholms skärgård.

FMV väntas föredra SAMP/T som är modernare och mindre dyrt. Försvarsmaktens ledning förordar däremot Patriot som är beprövat i flera krig.

Samtidigt finns i försvarskretsar synpunkter på att hotet från ballistiska robotar övervärderas. Detta jämfört med de massanfall som kan ske med kryssningsrobotar, flygplan och attackhelikoptrar, vilka kräver ett annat mer yttäckande luftvärn. Dilemmat är att bägge typerna av luftvärn skulle behövas i Sveriges försvar.

3. Ekonomiskt.

Att utrusta den första luftvärnsbataljonen kostar minst 10-12 miljarder kronor. För bägge bataljonerna blir det alltså utgifter på 20-25 miljarder kronor. Då ingår inte själva robotarna. När Israel nyligen sköt ner en drönare över Syrien avlossades två Patriot-robotar som kostar 30 miljoner kronor styck.

• Läs ledare av Lars Calmfors: Upprepa inte 1930-talets försvarspolitiska misstag

Summorna kan jämföras med Sveriges order 2015 på två nya ubåtar för 8,6 miljarder kronor. Det är alltså stora belopp som Finansdepartementet och riksdagen ska godkänna innan FMV får i uppdrag att slutförhandla och köpa in. Till det kommer farhågor inom försvaret om att luftvärnet blir en gökunge som äter upp de pengar som avsatts för investeringar i arméns förband, flygbaser och marinen.

4. Utrikespolitiskt.

Inom EU diskuteras nu ökat försvarssamarbete, en paradfråga för nye franske presidenten Emmanuel Macron. De franska och italienska försvarsministrarna har skrivit till svenska kollegan Peter Hultqvist (S) och lockat med försvarsindustrisamarbetet. Även Utrikesdepartementet deltar i beredningen och favoriserar ett europeiskt val.

Väljer Sverige att rata systemet från Frankrike-Italien gäller det att ha torrt på fötterna med bra argument. En vanlig diplomatisk utväg är att skjuta på känsliga beslut, men Försvarsdepartementet driver på för ett avgörande, erfar DN.

• Läs även: Kritiken mot övningen Aurora – angriparen har stora likheter med Ryssland

5. Försvarspolitiskt.

Den så kallade Hultqvist-doktrinen innebär bland annat att Sverige inte ska gå med i Nato utan bland annat intensifiera samarbetet med USA. För det talar också dyrköpta erfarenheter.

Sveriges val 2001 av den europeiska militärhelikoptern NH 90, Helikopter 14, drabbades av svåra förseningar. Problemen tvingade Sverige att 2010 vända sig till USA som på rekordtid levererade Black Hawk, Helikopter 16, hit. Först i år levererades det sista exemplaret av den europeiska helikoptern.

USA har genom försvarsminister James Mattis uttalanden, och praktiskt i övningar, visat att det ser Sverige närmast som allierat. Vid en kris i Östersjöområdet bedöms USA ha både strategiskt intresse och kapacitet att snabbt förse Sverige med fler Patriotrobotar. Systemet finns sedan länge i grannlandet Tyskland och Polen beslutade i år att köpa in det.

Patriot blir därmed det system som försvarsminister Peter Hultqvist (s) föredrar, erfar DN. Men som alltid i politik och internationella storaffärer - osvuret är bäst.

Fakta. Luftvärnssystem

Patriot

Medellång räckvidd, räckvidd 160 km, höjd 24 km

Hastighet 5.000 km/tim

Tillverkare Raytheon USA

+ använt i flera krig, Sverige knyts närmare USA

- äldre system, troligen dyrare

SAMP/T

Medellång räckvidd, räckvidd 120 km, höjd 20 km

hastighet 5.500 km/tim

Tillverkare Eurosam (MBDA Frankrike, Italien och Thales Frankrike)

+ modernare, troligen billigare, Sverige knyts närmare EU:s försvarssamarbete

- ej lika beprövat, utveckling pågår

Rättelse 2017-11-06 13:33
I en tidigare version angavs en felaktig hastighet för Rysslands ballistiska robotar.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.