Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

ÖB: Riskabelt att inte köpa luftvärn från USA

Arbetet med att höja Sveriges försvarsförmåga hotas utan extra pengar till försvaret. 

Vi har ett hål i luftförsvaret och därför är det riskabelt att i sista stund skjuta upp köpet av nytt luftvärn från USA. 

De beskeden ger ÖB Micael Bydén i en DN-intervju. 

– Över tiden så är säkerhetsläget sämre. Samtidigt som vi bygger upp vår förmåga så bygger också Ryssland upp sin. Så vi gör vad vi kan, men läget är bekymmersamt, säger Micael Bydén.

Det är nya tongångar från överbefälhavaren. När han för knappa tre år sedan utsågs till ÖB fick han en kanonstart. Micael Bydén blev den förste ÖB på över 50 år med ökande försvarsanslag. Bydén väckte entusiasm och förväntningar med sin vision om ”ett starkare försvar som möter varje hot och klarar varje utmaning”.

Men hotbilden runt Sverige blir allt större och den största utmaningen är en akut kris för försvarets ekonomi. Riksdagens försvarsbeslut 2015 slog fast att de ökade anslagen skulle höja försvarets förmåga åren 2016-2020.

– Vi har hela tiden gått mot en slutpunkt där borta. Ni ser vi att vi inte når dit. Hur vi än gör så viker det tidigare, det avstannar tidigare, säger ÖB.

Som DN avslöjade förra veckan räcker inte pengarna till riksdagens beslut att alla förband ska ha genomfört krigsförbandsövningar 2020. ÖB förklarar att skarp verksamhet som incidentberedskap, säkerhets- och underrättelseuppdrag måste gå före. Det går heller inte att spara på grundutbildning av soldater, sjömän och de nu allt fler värnpliktiga. 

Det som drabbas är de träningspass och övningar som höjer försvarsförmågan - riksdagens viktigaste beställning.

– Vi har begärt tre miljarder nästa år, ytterligare två 2020 och fem miljarder 2021. Jag har ingen anledning att vika från det, varken plus eller minus, säger ÖB.

ÖB:s krav innebär totalt 18 miljarder i ökade anslag till och med 2021. Trots att beloppet varit känt sedan i februari vill försvarsminister Peter Hultqvist (S) inte ge besked utan säger till DN att han ”vill gå till botten med siffrorna”. 

Främst SD och L, men även M, vill ge ÖB de belopp han begär. C och KD har ännu inte gett klara besked. Det andra regeringspartiet, MP, samt V har andra prioriteringar.

Det finns ett ifrågasättande från politikerna att försvaret inte kan räkna och alltid vill ha mer pengar?

– Om man tittar på våra bokslut och hur vi skött den löpande ekonomin under senare år så har vi koll på ekonomin. Vi får inga synpunkter från vare sig Statskontoret, Riksrevisionen eller Ekonomistyrningsverket - utan de förstår oss. Att vi behöver mer beror på ekonomiska effekter som urholkning, valutor och fördyringar i avtal.

– Vi har svårt att få acceptans. Från politisk nivå vill man ju se att en ekonomisk satsning ger en effekt - och jag förstår det. Men det här är fakta, det är här vi står, svarar ÖB.

Riksdagen beslutade 2015 om att investera i luftvärn med medellång räckvidd. Det ska ersätta föråldrade Robot 97 Hawk som köptes på 1960-talet. Patriot valdes före det europeiska Samp/T

Senast om en månad, den 10 augusti, måste Sverige ge besked till USA om köpet. Notan blir minst 10-12 miljarder kronor för en bataljon Patriot och på 2020-talet den dubbla summan när en andra bataljon ska utrustas. 

ÖB säger till DN att Patriot ryms i försvarets investeringsplan. Men regeringens materielutredare Ingmar Wahlberg föreslog i februari att köpet skjuts upp eftersom det tränger undan andra inköp och underhåll av materiel.

Liberalerna var de som första talade om att köpa Patriot, men nu vacklar de. SD är emot och Mikael Oscarsson (KD) varnar för att det ”bara finns pengar kvar till skosnören i armén". C och M stöder ett inköp även om förre utrikesministern Carl Bildt (M) sagt att Patriot är föråldrat

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) som ska meddela regeringens - och inte minst Finansdepartementets -  klartecken vill inte uttala sig eftersom förhandlingarna pågår.

Varför är det viktigt att köpa Patriot?

– Därför att luftförsvarsförmågan är inte bara stridsflygplan, utan det är också stridsledning och luftvärn. Nu leveras ett system i luftvärnet med kort räckvidd, men sedan har vi ett gap som vi ska täcka med ett nytt system. Det system som når kraven, som är prövat, som med stor sannolikhet kan levereras i tid - det är Patriot. Där står jag stadigt, svarar ÖB.

Patriot ska kunna skjuta ner ballistiska robotar. Sådana finns i den ryska enklaven Kaliningrad och kan nå mål från Skåne till Mälardalen. Inom Försvarsmakten finns en tyst opinion för att i första hand satsa på ett mer utspritt luftvärn mot kryssningsrobotar och attackflyg. Men ÖB anser att Patriot ändå är bäst: ”Det här systemet klarar ju allt”.

– Vi har i dag en brist, ett hål i luftförsvarssystemet. Ska vi ta risken att anskaffa systemet senare? Hur mycket senare? Att det då skulle bli mindre kostnader, det har jag svårt att tro. 

Även om det bara räcker till att försvara två flygbaser?

– Ja, precis - eller man kan ju då välja områden. Om det sedan är en storstad, Gotland eller en flygbas eller marinbas. Det får man ju se.

Finns det risk att vi köper Patriot, men inte får råd med tillräckligt många robotar?

– Jag har svårt att se att vi skulle köpa ett system helt utan robotar. Sedan är det ju en balans: hur många robotar ska ingå för att det ska vara en relevant förmåga? Men den bedömningen ligger också inom ramen för det vi gör, svarar ÖB.

Köpet handlar också om säkerhetspolitik. Patriot kommer från USA som Sverige har ett allt tätare samarbete med. Patriot används i Tyskland och ska levereras till Polen: Därmed skulle det gå att organisera ett samordnat luftförsvar i Östersjöområdet.

– Systemet är beprövat, det nyttjas av länder i vårt närområde: Så det är klart att det är en fördel, även om det inte varit avgörande i vår kravställning. Men det finns där på plus-sidan - absolut, säger ÖB.

Micael Bydén besökte för två veckor sedan Mali där Sverige har sin största utlandsstyrka  med 330 militärer. Det är FN:s farligaste fredsinsats. Styrkan Mali 08 kommer från Amfibieregementet i Haninge och är förlagd på en bas som allt oftare angrips av terrorister  - dock utan allvarligt skadade svenskar hittills.

– Säkerhetsläget där går i fel riktning med fler attacker, och när man kommer dit känns allvaret. Det bekymrar mig.

Är du oroad för förluster?

– När jag hör om attacker är det ingen bekväm känsla i magen. Vi har redan haft tillfällen då det lika gärna kunde gällt våra soldater - när de varit mitt i eller väldigt nära. Vi är väl utbildade, väl utrustade och är vana att göra riskbedömningar så vi gör väldigt mycket rätt. Men det är tillfälligheter som gör om man är på rätt eller fel ställe.

Försvarets akuta problem

Pengar. Försvarsbeslutet 2015 har visat sig vara underfinansierat. I år kostar Försvarsmakten 48 miljarder kronor. 2017 slöts en uppgörelse mellan (S-MP) och (M-C) om 6 miljarder extra. Men ÖB har 2018 begärt ytterligare extra anslag på 3 miljarder kr för 2019, 5 miljarder 2020 och 10 miljarder 2021, totalt 18 miljarder kr.

Patriot. Riksdagen beslutade 2015 att Sverige ska köpa luftvärn med medellång räckvidd. Patriot från USA valdes framför det modernare men billigare europeiska Samp/T därför att detta inte är färdigutvecklat och lika beprövat som Patriot. Kostnad 10-12 miljarder nu, nytt köp efter 2020.

Mali. Svenskt underrättelsekompani är på plats sedan 2014 i FN:s nu största och farligaste fredsinsats Minusma där 170 FN-soldater hittills stupat. FN ska stabilisera landet och det stora hotet är terroristgrupper som inspirerade av al-Qaida och IS genomfört allt mer avancerade angrepp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.