Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Plasten gör havet till soptipp

Plast och engångsförpackningar har ­bidragit till att göra haven till gigantiska sophinkar. Vattenströmmar gör Bohusläns kust till en av de skräpigaste i norra Europa. Men det mesta skräpet blir kvar i havet.

På flera håll i världshaven snurrar enorma skräpansamlingar. Utanför svenska kusten i Skagerack finns en zon för marint skräp. Där möts Jutska strömmen, som sveper längs danska västkusten, och Baltiska strömmen från Östersjön. Där strömmarna möts snurrar skräp från hela Nordostatlanten.

En del av skräpet, ungefär 8 000 kubikmeter, landar varje år på Bohuskustens klippiga kustlinje. Det motsvarar ungefär innehållet i fem badkar i timmen, varje dygn, varje vecka året runt. Hela 75 procent består av engångsprodukter, främst i plast, visar en analys som stiftelsen Håll Sverige rent har gjort.

– Plast är ett fantastiskt material men det är helt absurt att förpackningar som ska användas en enda gång görs av ett material som har en livslängd på över 100 år, säger Eva Blidberg, doktor i marin ekotoxikologi.

Bohuskusten är en av de mest nedskräpade kusterna i Nordsjön, enligt mätningarna som Ospar, den regionala havskonventionen för Nordostatlanten, har gjort. Där finns i genomsnitt 1 200 skräpföremål per 100 meter, för hela Ospar-området är medelvärdet 542 skräpföremål per 100 meter.

Då är det ändå bara en bråkdel som når kusterna, hela 85 procent beräknas bli kvar i havet.

– Skräpet som spolas upp på stränderna är ju det som flyter, hur mycket som finns på bottnarna känner vi inte till, säger Martin Hassellöv, professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet.


Foto: Peter Claesson

Plastprodukter är ett av de stora problemen i haven. Plast har väldigt lång nedbrytningstid, däremot bryts den sönder i allt mindre bitar.

Forskarna skiljer mellan stort skräp, mellanstort och mikroplaster.

– Stort skräp är till exempel engångsförpackningar. Att vi äter mer take away behöver man inte vara forskare för att se i havet, det kan alla se. Samma muggar och frigolitförpackningar som finns på gatorna driver sedan ut till havs, säger Fredrik Norén, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet.

Det mellanstora skräpet, mellan en halv och 5 centimeter, kan vara delar av engångsbestick, förpackningar, fimpar och kapsyler. Det skadar fåglar som tror det är mat, plasten fastnar i magarna och kan göra så att fåglarna svälter ihjäl.

– Det mest kända exemplet är stormfågel i Nordsjön där över 90 procent har plast i magarna. Det andra kända exemplet är albatrosser längst ute i Stilla havet, en tredjedel av alla albatrossungar uppges ha dött av svält för att magarna är fyllda av plast, säger Fredrik Norén.

Mikroplaster är mindre än en halv centimeter. De är så små att de fastnar i fiskars gälar och äts även av de små djuren i havet, dessutom kan de vara bärare av miljögifter.

Mycket av mikroplasterna kommer från dagvatten och avlopp. De minsta partiklarna kan handla om textilfibrer, fleecetröjor som tvättats och plastpartiklar som är tillsatta i skönhetsmedel.

– Bättre rening av avloppsvatten och att hindra att VA-nätet översvämmas vid skyfall skulle ge en stor miljöförbättring, säger Fredrik Norén.

Bohuslän har Nordsjöns skräpigaste kustremsa

Lysekil. Över tvåhundra säckar med skräp på några timmar blev resultatet när Håll Sverige rent och försvaret städade stränder utanför Lysekil.

I en vik på Kornö strax utanför Lysekil syns nedskräpningen. Dagen innan har det blåst västlig kuling och stora vallar av brun tång har spolats en bra bit upp på land. Vid en första anblick ser det mest ut som just tång men vid en närmare studie syns gröna och blåa rep invävda i det bruna. I skrevor mellan stenarna gömmer sig ett imponerande antal petflaskor.

– Man ser inte allt. Det sitter fast och gömmer sig, säger Ulrika Marklund, miljöstrateg på Ren kust.

Efter en stunds slitande och rivande lyckas hon få loss ett rejält nystan av rep och grenar.

Hennes jobb är att samordna kustkommunernas strandstädning.

– Västkusten har sin egen lilla skräpvirvel här ute i havet så vi har Nordsjöns mest nedskitade stränder, säger Ulrika Marklund.

Så sent som i juni lanserades en interaktiv strandstädningskarta. Där kan allmänheten gå in och markera att de antingen har städat en strand och att det finns skräp att hämta eller att det behövs städning.

 

Västkusten har sin egen lilla skräp­virvel här ute i havet.

 

På Kornö skiner septembersolen över en grupp människor som samlar skräp i stora gula soppåsar. En stor rostig metallboj, ett avslitet roder och en gasolflaska ligger med annat skräp i en hög och väntar på att bli hämtade av en av försvarets båtar.

Just den här helgen gör Försvarsmakten och Håll Sverige rent en gemensam insats mot strandskräpet. Försvaret ställer bland annat upp med tre Stridsbåt 90, en färja och mat för att de yttre öarna utanför Lysekil ska kunna städas.

– En av våra uppgifter är att se till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Och där vi har kompetens vill vi stötta olika projekt, säger Arne Wessner, miljöchef hos försvarsmakten.

Foto: Peter Claesson

Förra året var den gemensamma satsningen att städa Kebnekajse.

Strandstädningen är kombinerad med en hemvärnsövning, så samtidigt som kusten blir av med skräp får båtförarna navigeringsträning.

– Vi är glada över att vi får hjälp att komma ut till de yttre öarna, det är inget vi kan bekosta själva, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent.

Ett femtiotal personer är med och städar. Här finns studenter från Campus väst, experter på marin nedskräpning, privatpersoner och andra. Anna-Karin Öjerskog, tidigare världsmästare i kappsegling, är skräp­ambassadör för Håll Sverige rent.

– Det har skett en otrolig attitydförändring till skräp. När jag kappseglade på 80-talet slängdes skräpet överbord, det sker inte i dag, säger hon.

Men hon tycker också att det finns mycket att göra både i hamnar och ombord på båtar.

– Man måste underlätta för att göra rätt val. Båtar borde exempelvis designas för sopsortering ombord, säger Anna-Karin Öjerskog.

Säck efter säck fylls med skräp, det går fort och det finns mycket att plocka. ”Det är nästan som när man hittar mycket svamp, man kan inte sluta, man vill bara plocka mer”, säger någon, andra instämmer.

Även om det är många fiskbackar och mycket rep är överraskande mycket av skräpet så långt ute vid kusten hushållsvaror som plastkorkar, topspinnar, snusdosor, ballonger.

– Mycket är förpackningar till mat eller annan konsumtion, och vi skulle behöva ändra beteenden. Vi kan inte hålla på att städa i efterhand, man måste komma åt källorna, säger Johanna Ragnartz.

Efter några timmars plockning staplas ett par hundra gula sopsäckar, lådor med miljöfarligt gods, däribland ett par dunkar med fosforsyra, och skrymmande skräp upp på kajen i Lysekil.

Fakta. Regional havskonvention har mätt skräpet i 14 år

Längs Bohuskusten har skräpet mätts sedan 2001 genom Ospar, den regionala havskonventionen för Nordostatlanten.

Mätningarnas resultat:

• Skräpmängden har varit konstant under åren men gummiskräp och sanitärt skräp har ökat. Främst ballonger och bomullspinnar står för ökningen.

• Skräpet är olika beroende på årstid. Under vinterhalvåret hittas 25–30 procent mer plastskräp än under sommarhalvåret. Plastleksaker och fiskelinor tillhör det som ökar.

• Kraftig vind ökar nedskräpningen vid kusten med 37 procent, blåsigast är det under höst och vinter.

• Antal skräpföremål per 100 meter varierar från 211 till 2 171. För hela Ospar-området är medelvärdet 542 skräp per 100 meter. Det gör Bohuskusten till en av de mest nedskräpade kusterna i Nordsjön.

Källa: Ospar, Håll Sverige rent

Fakta. Vanligaste skräpet på ­Bohuskusten

  • Plastbitar.
  • Plastförpackningar.
  • Bomullspinnar.
  • Förpackningar av kartong.
  • Rep, snören och nät.
  • Kapsyler och lock av plast.
  • Plastflaskor.
  • Engångsmuggar, glas.

Djur som drabbas:

663 marina arter har hittats skadade på grund av marint skräp, en ökning med 40 procent sedan 90-talet, visar internationella studier. Bland annat sköldpaddor, hälften av alla marina däggdjur och en femtedel av alla sjöfåglar.

11 procent av de undersökta sälarna hade plast i magen.

48 arter av val har påträffats med marint skräp i magen.

Sill, vitling, kolja och torsk har hittats med plastskräp i magen.

83 procent av trålfångade musslor i Skottland har fått i sig plast.

Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem.

Källa: Ospar, Håll Sverige rent

Läs mer. Miljöfrågor
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.