Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Anna Kinberg Batra: ”SD företräder en dålig politik”

03:04. Moderatledaren stänger dörren för samarbete med Sverigedemokraterna. ”Jag tycker att Jimmie Åkesson är ansvarslös”, säger hon i en stor intervju med DN.

• Moderatledaren Anna Kinberg Batra stänger dörren för Jimmie Åkesson och SD – ett parti hon beskriver som rasistiskt.

• Hon är inte beredd att förhandla med SD. Men hon utesluter inte att ta makten med SD:s passiva stöd.

• Moderatledaren ser ingen väg tillbaka till en mer generös asylpolitik, och hon uppmanar Löfven att lämna besked om regeringens linje. ”Man måste ju ha en ståndpunkt om man ska leda ett land”, säger hon i DN:s tredje stora partiledarintervju.

Det står oktober 2016 i kalendern när Anna Kinberg Batra tar emot DN på arbetsrummet vid Mynttorget. Men många av frågorna kretsar kring september 2018.

Statsminister Stefan Löfven kräver att Moderaterna ska tydliggöra om partiet kan tänka sig att styra Sverige med någon form av stöd från Sverigedemokraterna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson hävdar att han kommer att tvinga Kinberg Batra till samarbete efter nästa val.

– Han vill ju ha uppmärksamhet. Men för mig är det inte aktuellt att inleda samarbete med dem, svarar Anna Kinberg Batra.

Foto: Eva TedesjöModeratledaren ger inte klara svar på alla frågor om strategierna för valet 2018. Men på en punkt levereras svaren med ett lugnt eftertryck: Hon är inte beredd att förhandla med Jimmie Åkesson om stöd.

Han kan inte tvinga dig till samarbete?

– Nej, jag är inte intresserad.

Åkesson säger att du har blivit mer eller mindre tvingad att säga att hans parti är rasistiskt. Har han rätt i det?

– Nej. Jag tycker att det är ett rasistiskt parti i sina handlingar. Jag tror inte att alla deras väljare är det. Men röstar man på Sverigedemokraterna för att man är missnöjd med Stefan Löfven, då får man inga lösningar av Jimmie Åkesson. Jag tycker att han är ansvarslös.

Vad är rasistiskt med honom och hans parti?

– De skyller de flesta av Sveriges problem på invandring och har en nollvision om det ansvar som jag tycker att Sverige behöver ta. Men det stora problemet är att de exploaterar missnöje i stället för att göra något åt det. Det finns flera skäl till att vi inte vill regera tillsammans. Ett väldigt aktuellt skäl är det att de tillåter säkerhetsrisker på Sverigedemokraternas riksdagskansli i ett läge där det finns skäl att vara orolig över det som händer i vårt närområde.

Foto: Roger TuressonFoto: Roger Turesson

Det som hänt på deras riksdagskansli, påverkar det er relation till Sverigedemokraterna?

– Det gör det inte eftersom vi inte har någon. Det här är inte ett parti som vi samarbetar med.

För nästan exakt ett år sedan sprack decemberöverenskommelsen, med dess regler för minoritetsstyre. Sedan dess har Socialdemokraterna vägrat att ställa sig bakom principen att låta den statsminister som har det största underlaget i riksdagen regera. Moderatledaren Anna Kinberg Batra har i sin tur meddelat att hon vill fälla Stefan Löfven vid en statsministeromröstning i riksdagen.

Läs också: Borgerliga partierna splittrade om SD-stöd

Allianspartierna är överens om att försöka ta makten om de tillsammans blir större än de rödgröna. Den stora frågan är snarare hur Moderaterna ska agera om de rödgröna blir det största blocket i riksdagen, och om partiet kan ta makten med passivt stöd av Sverigedemokraterna.

– Jag söker ju väljarnas förtroende att leda en alliansregering. Och det bygger ju på att vi får det mandatet av väljarna. Nu har det varit väldigt mycket spel och spekulation. Men väljarna måste ju avgöra om vi får det här stödet, säger Kinberg Batra.

Vad är ett mandat?

– Att alliansen allra helst får egen majoritet. Jag tror att det är osannolikt att något underlag får egen majoritet. Men vi vill bli så stora som möjligt. Det är naturligtvis så att vi söker väljarnas mandat för att bli störst.

Men om ni inte blir störst, kan man då säga att ni har ett mandat av väljarna?

– Jag spekulerar inte i vad som händer om vi förlorar valet. Jag vill ju vinna valet med alliansen.

Kommer du att hålla ihop alliansen till varje pris efter valet 2018?

– Jag vill vinna valet med alliansen och jag tänker inte så mycket på vad som händer om vi inte vinner tillsammans. Vi söker större förtroende för en alliansregering och kommer att visa allt fler politiska besked, när det närmar sig.

Är du beredd att regera med passivt stöd av Sverigedemokraterna?

– Hur de röstar och agerar i riksdagen måste de svara på själva. Det gällde i går, det gäller i dag och det gäller i morgon. Och det är en uppfattning som jag delar med Stefan Löfven. Det är precis så han också inser att det parlamentariska läget ser ut.

Annie Lööf och Jan Björklund har ju gjort klart att de inte kan tänka sig att sitta i en regering som på något sätt är beroende av Sverigedemokraterna. Är du beredd att gå lika långt?

– Vi vill ju inte inleda samarbete med Sverigedemokraterna. Vi har inget i dag och det vill vi inte börja med i morgon. Och skälet till det är ju både deras historia och åsikter om invandring, men också hur de agerar i en del andra frågor. De vill ju ha mer bidrag till dem som inte jobbar, de tar avstånd från Nato och EU i en värld där vi behöver mer internationellt samarbete och det är några av skälen som gör att det inte är aktuellt att inleda ett samarbete.

Det låter när jag lyssnar på dig som att du säger nej till en dansk modell där Sverigedemokraterna är ett stödparti utanför regeringen.

– Ja, jag vill ju leda en alliansregering. Det skulle ge Sverige bästa möjliga regering.

Man kan inte ha ett stödparti som man inte förhandlar med. Då kan SD inte vara stödparti?

– Då blir det ett beroende och ett politiskt inflytande. Och jag är inte beredd att inleda samarbete med Sverigedemokraterna.

Foto: Lotta HärdelinFoto: Lotta Härdelin

Stefan Löfven har anklagat Anna Kinberg Batra för att vara otydlig, och hon returnerar med att anklaga statsministern för att försöka få ett frikort till regeringsmakten.

– Han försöker med olika tricks få besked om att han ska sitta kvar oavsett hur det går. Det tycker jag att väljarna ska bestämma om han får, säger hon.

Hon står fast vid beskedet att hon vill försöka fälla Stefan Löfven efter nästa val.

– Sedan får talmannen sondera i den nya riksdagen hur förutsättningarna för nästa statsminister ser ut. Min grund för att leda nästa regering vill jag ska vara att alliansen är störst.

Men betyder det att du kan tänka dig att regera i ett läge där alliansen inte är störst?

– Det betyder att jag vill vinna valet med alliansen och att jag vill ha respekt för det. Det är det som jag jobbar dag och natt för.

Liberalernas ledare Jan Björklund föreslår en radikal lösning om de rödgröna blir större än alliansen efter nästa val: Han vill se en regering mellan alliansen och Socialdemokraterna, eller mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

Anna Kinberg Batra undviker att svara på om en sådan koalition är fullständigt utesluten, men hon tycker att det är ett dåligt alternativ.

– Det ger sämre reforminnehåll. Jag tror också att det är nyttigt att det blir maktskiften ibland. Att redan två år före valet avgöra att hur man än röstar i valet så blir det på det ena eller andra sättet, det är att inte ta väljarnas beslut på tillräckligt allvar, säger hon.

Många i Moderaterna och många i alliansen kan ju vittna om att det var svårt när ni förlorade majoriteten efter valet 2010. Hur ska ni kunna säkra stöd för en kraftfull regering?

– Jag var gruppledare i riksdagen då och jobbade dag och natt med att se till att regeringens förslag gick igenom i riksdagen. Och det gjorde de med något enstaka undantag. Att alliansen tappade tempo halvvägs in i förra mandatperioden, det berodde ju inte på hur det parlamentariska läget såg ut, utan på att det kom för få och inte tillräckligt bra förslag.

Jan Björklund har också öppnat för att bjuda in Sverigedemokraterna när regeringen har bredare överläggningar över blockgränsen. Anna Kinberg Batra säger att hon vill ha en öppen och lika behandling av alla riksdagspartier om hon blir statsminister. Det innebär att Sverigedemokraterna skulle bjudas in när statsministern vill informera. Däremot är hon inte intresserad av att bjuda in Sverigedemokraterna, eller Vänsterpartiet, till regelrätta förhandlingar.

– Demoniseringen av Sverigedemokraterna i den meningen att de särbehandlas extremt, den tycker jag att vi ska lägga bakom oss. Hur de röstar i riksdagen måste de ansvara för själva. De företräder en dålig politik som bygger på dåliga värderingar som jag inte ställer upp på, det är därför jag inte vill samarbeta. Det gäller ju även mot Vänsterpartiet, säger Anna Kinberg Batra.

Ser du någon skillnad på Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ur en demokratisk aspekt?

– Tid i så fall. Vänsterpartiet har ju en längre resa i tid med att göra upp med sitt extrema förflutna och det har Sverigedemokraterna bevisligen inte gjort på samma sätt. Men skälet till att jag inte vill regera med någon av dem är ju det politiska innehållet.

I bokhyllan i hennes ljusa hörnrum står ett foto från Almedalen. Där poserar hon tillsammans med fyra av sina företrädare: Fredrik Reinfeldt, Bo Lundgren, Carl Bildt och Ulf Adelsohn. Det är 25 år av moderat historia på en enda bild. 25 år där partiet prövat olika riktningar och budskap. Det är inte alltid partiledarna som satt tonen.

Många uppfattar att Moderaterna har slagit in på en mer konservativ linje sedan den utpräglade liberalen Anna Kinberg Batra tog över ledarskapet i januari förra året. Migrationspolitiken är det främsta exemplet.

– Jag tycker att det är både konservativt och liberalt, egentligen. Konservativt är ordning och reda och att det måste funka. Att ja är ja och att nej är nej och att systemen upprätthålls. Det är också liberalt att ge människor möjligheter och chanser och utgå från människan. Om människor måste sova ute eller om barn försvinner, då är det inte något särskilt liberalt system man har, eftersom det då inte fungerar, säger hon.

Foto: Eva TedesjöAnna Kinberg Batra inspireras av kvinnliga internationella ledare. ”Det är ju ingen hemlighet att jag skulle föredra om det blev Hillary Clinton”, säger hon om den högaktuella striden om presidentposten i USA. Foto: Eva Tedesjö

I antologin ”Med blicken mot framtiden” som kom 2010 skrev du att ”vårt mål måste vara att alla som vill röra sig i världen ska kunna göra det utan att behöva särskilda tillstånd eller särskild prövning”. Du skrev också att ”rörlighet i form av migration ska uppmuntras”. Är det ståndpunkter som du omprövat?

– Ja, det är ju svårt att genomföra så som världen ser ut i dag. Det måste man ju slå fast. Jag var inte partiledare då. Tycker jag i grund och botten att rörlighet är något positivt? Ja, det tycker jag. Men det kräver ordnade system. Det är lättare att skriva i en bok, långt innan man blev partiledare, om principer som på mycket, mycket lång sikt skulle kunna gå åt ena hållet, och en annan sak att som partiledare och statsministerkandidat se till att samhället så som det ser ut i dag funkar. Då måste man ha reglerad invandring.

Du skrev också att ”friheten vinner på en så öppen migrationspolitik som möjligt”. Då undrar jag om friheten blivit en förlorare på flyktingkrisen?

– När 65 miljoner människor är på flykt och vi har krigszoner som Aleppo, då är det inget tvivel över huvud taget om att friheten har minskat. När vi har terrorism på internationell och global nivå hotas friheten för många. Den tas ifrån dem som blir offer. Hur ska man se till att samhället är öppet och fritt då? Då kommer jag tillbaka till ordnade och hållbara system, en hållbar migrationspolitik och ett samhälle som inte tillåter att människor hamnar utanför, för då minskar ju friheten även när man är här.

För ett år sedan tog Sverige ett första steg mot en stramare migrationspolitik med sexpartiuppgörelsen om migration mellan regeringen och alliansen. Sedan gick regeringen vidare och föreslog ytterligare skärpningar av flyktingpolitiken.

I juli i år trädde de nya asylreglerna i kraft. Lagstiftningen är tillfällig och ska gälla i maximalt tre år. Men Anna Kinberg Batra ser ingen väg tillbaka till mer generösa regler. Framför allt vill hon behålla tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

– Jag vill inte tillbaka till den ohållbara situation som vi hade tidigare. Vi hade en lagstiftning i Sverige som skiljde sig för mycket från andra europeiska länder. Det var också det som låg till grund för att det blev ohållbart i Sverige när krisen väl slog till. Ska man då kunna ha en rättssäker asylpolitik som också fungerar, som det blir ordning och reda i, då måste vi ha tillfälliga uppehållstillstånd i botten och inte för stor skillnad mellan oss och andra EU-länder.

Om man frågar Stefan Löfven vad som ska hända med den tillfälliga lagstiftningen, blir svaret att regeringen vill avvakta diskussionerna som pågår i EU och FN. Vad tycker du om det beskedet?

– Det är ju inget besked. Det är viktigt att vi når framgångar i både EU och FN. Det är en global flyktingkris som inte på långa vägar är över. Nu är det ju 65 miljoner på flykt i världen. Men man måste ju ha en ståndpunkt om man ska leda ett land. Och den svenske statsministern borde ju ha en åsikt om vad Sverige ska göra.

Vad borde vara den svenska regeringens linje?

– Jag tycker att vi ska behålla det som är tillfälligt nu. Nämligen att man får tillfälligt uppehållstillstånd om man behöver och att man kan få permanent om man har skyddsskäl för det eller arbetar sig in eller deltar i etableringsinsatser. Ungefär det som är tillfälligt nu behöver vi permanenta. Sedan behöver vi dessutom få fram regler som gör att man faktiskt söker asyl i det första säkra EU-land man kom till. Det fungerar inte i dag.

Sverigedemokraterna är det parti som går längst i migrationspolitiken med en nollvision för asylinvandring. Partiet vill att allt flyktingmottagande ska gå via FN:s kvotsystem.

Så långt är Anna Kinberg Batra inte beredd att gå.

– Då kan man inte ta ansvar för när människor måste fly ifrån krig och förtryck. Det ska Sverige kunna göra. Jag tycker att det är bra att vi också har utökat vår andel kvotflyktingar för vi behöver arbeta på internationell nivå. Men Sverige måste ha en ordning där vi kan ge skydd i ordnade former till dem som måste fly för sitt liv, säger hon.

Hur ofta kommer Sverige som ligger långt upp i Norden att vara första säkra land?

– Det beror på hur man har rest. Det finns olika rutter. Det behövs ju också att vi fördelar ordentligt mellan EU-länderna. Men det som inte är acceptabelt, för det här pågår ju fortfarande, det är ju att man kommer till ett land från början och inte ger sig tillkänna där och sedan går på olika vägar utanför systemet hit och passerar andra säkra länder på vägen.

När de nya tillfälliga asylreglerna klubbades i riksdagen före sommaruppehållet var Moderaterna det enda borgerliga partiet som röstade ja. Centerpartiet sa nej. Kristdemokraterna och Liberalerna lade ned rösterna. Det finns en tydlig spricka i alliansen i synen på familjeåterförening.

– Vi är ju fyra olika partier och det ska synas. Det är självklart så att vår gemensamma migrations- och integrationspolitik skulle vara en kompromiss och den får man göra utifrån styrkeförhållanden och utifrån valresultat, säger Anna Kinberg Batra.

Men behöver ni lämna besked om hur ni ska göra med migrationspolitiken före valet 2018?

– Vi kommer att behöva hantera utmaningar som Sverige har och då kommer vi att behöva lämna gemensamma besked om hur det ska gå till. Exakt vad vi talar om före valet och exakt hur ett valmanifest ska se ut, det kommer vi att återkomma om.

Du och många andra moderater säger att ni har drivit regeringen framför er i de här frågorna. Sverigedemokraterna hävdar att de drivit kraven på en skärpt migrationspolitik långt, långt före er. Har de inte rätt?

– Det stämmer att de alltid har velat minska invandringen. Men det vill de ju i alla tider. Det jag utgår från, det är att Sverige ska vara ett starkt samhälle som håller ihop. Och då måste vi ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Då måste vi se till att skolan får alla att växa oavsett varifrån du kommer. Vi måste bryta utanförskap och se till att fler kommer i arbete. För den skull har vi inte särskilt mycket gemensamt med Sverigedemokraterna som har som sin främsta fråga i alla lägen oavsett hur omvärlden ser ut att alltid skylla problem på invandring.

Klart är att frågorna om migration och integration har funnits med Anna Kinberg Batra sedan den allra första arbetsdagen som partiledare i januari 2015.

– Vi visste att Sverige inte hade tillräckligt hållbar asylpolitik. Vi visste också att Sverige inte hade lyckats tillräckligt väl med integrationen. Där måste man vara självkritisk som moderat och allianspolitiker efter vår tid i regeringsställning. Redan efter valet 2014 tog det ju sju år ungefär innan hälften hade jobb, det som nu är åtta år och mer. Problemet med att det är för svårt att få sitt första jobb fanns redan då, och sedan växer det.

Varför lyckades ni inte bättre?

– Det är uppenbart att vi inte lyckades. Inte minst när det gäller utrikesfödda kvinnor som riskerar att fastna i utanförskap. Det tar alldeles för lång tid att få sitt första jobb. Jag reflekterar inte så mycket över varför det var så för tio år sedan. Det som jag drog igång med första dagen med omprövningen av integrationspolitiken är ju att konstatera att det ser ut så här, och det måste vi göra något åt.

Men då måste man ju också fundera över de metoder som alliansregeringen hade. Sänka inkomstskatterna. Sänka kostnader för att anställa. Nu går ni fram med nya förslag enligt samma metod. Vad talar för att det skulle ge bättre resultat nu?

– Det hade varit sämre utan oss. Vi införde jobbperspektivet i etableringen. Vi fick många fler utrikesfödda som jobbade och vi fick många fler jobb. Men det räcker inte och då måste man utgå från det och göra något åt det.

Det som jag är ute efter är metoden. Skattesänkningar, vad talar för att det skulle vara mer effektivt nu, när det inte kom åt problemen under alliansregeringen?

– Vi fick flera hundra tusen fler jobb. Och en stor del av det kom ifrån att det lönade sig bättre att jobba. Men det räcker inte och då behövs det mer. Det behövs en ny anställningsform, till exempel, som gör att man kan lära sig jobbet på jobbet. Om någon aldrig har jobbat för att man är nyanländ eller inte har kommit in på arbetsmarknaden av andra skäl, då måste man ju få in en fot någonstans under ordnade förhållanden. Varannan nyanländ saknar gymnasiekompetens. Det är ofta grundskolenivå eller till och med mindre. Då handlar det både om att man måste få lära sig jobbet på jobbet och att det måste finnas fler enkla jobb.

Ni säger nej till låglönejobb. Men samtidigt föreslår ni en första jobbet-anställning som i praktiken innebär sänkt lön. Unga och nyanlända ska jobba 40 timmar i veckan men få lön för 24–30 timmar. Resten ska betraktas som utbildning. Vad är det om inte ett låglönejobb?

– Utbildning brukar inte ge lön. Många utbildningar får man betala för. Men vad första jobbet-anställningen möjliggör är att man kan kombinera jobb med villkor som gäller på svensk arbetsmarknad med avtalade lönenivåer för den tid man jobbar med möjlighet att utbilda sig. Och det till många fler än som får den i dag.

Kritikerna skulle säga att det här är ett sätt att införa låglönejobb bakvägen. Vad svarar du på det?

– De har fel. Det här är betalt enligt schyssta villkor för den tid man jobbar och möjlighet att lära sig jobbet på jobbet på arbetstid och då är det utbildning.

Anna Kinberg Batra hävdar att Sverige står inför en enorm integrationsutmaning. Och hon hävdar att Stefan Löfven underskattar den.

– I varje uttalande han gör om integration så brister det. Jag är orolig för att han underskattar den här utmaningen som vi bara har sett början av. Vi har ju dels många som har kommit nu som inte har jobb, vi har ju fortsatt en migrationskris på global nivå och vi har fortfarande en arbetsmarknad som är alldeles för dålig på att släppa in den som inte fått fäste. Det blir snabbt en väldigt hätsk konflikt i den politiska debatten, så fort man kommer med olika förslag. Men om man försöker förringa eller förminska hur många det handlar om så tar man inte den här stora utmaningen på tillräckligt allvar.

Tycker du att han förringar och förminskar hur många det handlar om?

– Jag har sett flera intervjuer nu med statsministern i Dagens Nyheter där han försöker ta fram någon siffra som ser lite mindre ut eller försöker tona ned den här utmaningen.

Löfven har sagt att hans regering fick börja från noll med systemen för mottagning och etablering – vad svarar du på det?

– Då har man missat ganska mycket som hände under de förra perioderna. Det här att man ska börja jobba så tidigt som möjligt, det är en grundsyn som vi har som Socialdemokraterna inte har delat förut. Vill han ansluta sig till den är han välkommen. Men uttalanden av den här typen som att ”vi har gjort vad som krävs” eller ”det är inte så många som saknar tillräcklig utbildning”, de tror jag är direkt farliga.

Det finns en hel del skillnader i budgetmotionerna från allianspartierna. Hur ska ni överbrygga dem?

– Det kommer vi att göra. Det syns ju tydligt att vi har gemensamma värderingar om just vikten av att få in fler på arbetsmarknaden. Vi har ju en liknande syn på vad det är för utmaningar och problem som Sverige behöver lösa. Sedan ger vi oss på dem på lite olika sätt, men i syfte att få in fler i arbete.

Anna Kinberg Batra vill inte svara på om alliansens valmanifest blir lika omfattande som förra gången.

Hon undviker också, på sitt omsorgsfulla sätt, att säga rent ut vad hon tycker om den republikanske presidentkandidaten Donald Trump. I stället konstaterar hon återhållsamt att han har haft en ”spektakulär kampanj”.

– Det är ju ingen hemlighet att jag skulle föredra om det blev Hillary Clinton. Hon har visat i rollen som utrikesminister inte minst att hon har kapacitet och erfarenhet, hon är stabil och trygg och har förmågan att leda ett land i väldigt oroliga tider. Men det kan ju bli Donald Trump och då får vi förhålla oss till det, säger hon.

Foto: Brendan Smialowski/AFP, Matt Cardy/AFP, Michael Kappeler/AFPHillary Clinton, Theresa May och Angela Merkel. Foto: Brendan Smialowski/AFP, Matt Cardy/AFP, Michael Kappeler/AFP

På väggen i arbetsrummet hänger en inramad plansch med just Hillary Clinton. Hon kan, säger Anna Kinberg Batra, ”spräcka ett glastak i absolut världsklass” i USA-valet om några veckor.

Storbritannien har med Theresa May sin andra kvinnliga premiärminister. Tyskland leds sedan 2005 av den kvinnliga förbundskanslern Angela Merkel.

– De är väldigt inspirerande alla tre. Angela Merkel har jag träffat mer än de andra. Hon är extremt ”no nonsense”. Hon vill få jobbet gjort. Jobbet handlar inte om henne själv eller makten i sig utan om att leda landet framåt i oroliga tider och det tycker jag är en bra attityd. Den ska man ha även här.

Fakta.Anna Kinberg Batra

Född: 14 april 1970 i Skärholmen. Uppvuxen i Nederländerna och Djursholm.

Bor: I Nacka utanför Stockholm.

Familj: Gift med komikern David Batra. En dotter.

Bakgrund: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Projektledare och kommunikationskonsult.

Politisk karriär:

Engagerad i MUF från 1983.

Riksdagsledamot 2000–2002, därefter från 2006.

Ordförande i EU-nämnden 2007.

Gruppledare och ordförande i finansutskottet 2010.

Gruppledare och ekonomisk-politisk talesperson 2014.

Styrkeförhållanden.

Riksdagsvalet i september 2014

M: 23,3 procent

C: 6,1 procent

FP: 5,4 procent

KD: 4,6 procent

S: 31,0 procent

V: 5,7 procent

MP: 6,9 procent

SD: 12,9 procent

Opinionsläget DN/Ipsos i september 2016

M: 24 procent

C: 7 procent

L: 6 procent

KD: 4 procent

S: 26 procent

V: 7 procent

MP: 4 procent

SD: 19 procent

Tidigare intervjuer.

Halvvägs igenom mandatperioden möter DN ledarna för Sveriges tre största partier.

Regeringsfrågan: Stefan Löfven skärper tonen om SD och kräver tydligt besked i regeringsfrågan från Moderaterna. Han ger beskedet att Socialdemokraterna vill fortsätta regera med Miljöpartiet och berömmer också Centerpartiets ambitioner att gå mot mitten.

Flyktingkrisen: Statsministern riktar skarp kritik mot alliansregeringen för hur migrationspolitiken hanterades under förra regeringen. Samtidigt vägrar han ge besked om Sverige kan gå tillbaka till mer generösa asylregler, med hänvisning till diskussionerna i EU och FN.

Jobbmålet: Stefan Löfven vägrar ge upp visionen om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, trots att finansdepartementets bedömning visar att det blir svårt. Det är många prognoser man inte ska fastna i, utan man får titta på verkligheten, säger han.

Regeringsfrågan: Jimmie Åkesson gör sig redo att tvinga Moderaterna till samarbete men medger samtidigt att partierna står långt ifrån varandra i de långsiktiga visionerna och att misstron mot M är djup efter helomvändningen i migrationspolitiken.

Flyktingkrisen: Folkomröstningen går på sparlåga. I principprogrammet värnar Sverigedemokraterna asylrätten, men i praktiken vill partiet avskaffa asylinvandringen till Sverige.

Integrationen: Åkesson vill vässa Sverigedemokraternas integrationspolitik. Men partiet säger fortfarande blankt nej till särskilda jobbsatsningar för nyanlända.

Artikeln i tre punkter.

Flyktingkrisen: Moderatledaren ser ingen väg tillbaka till mer generösa asylregler, utan vill att den nuvarande tillfälliga lagstiftningen i huvudsak blir permanent. Hon har fått ompröva tidigare ståndpunkter om fri rörlighet.

Integrationen: Anna Kinberg Batra är kritisk till hur den förra alliansregeringen klarade integrationen men vill gå vidare med skattesänkningar och sänkta kostnader för att anställa. Hon anklagar Stefan Löfven för att förminska och förringa integrationsutmaningen.

Regeringsfrågan: Anna Kinberg Batra gör klart att hon inte är beredd att samarbeta eller förhandla med Sverigedemokraterna – ett parti med ”dålig politik som bygger på dåliga värderingar”. Men hon står fast vid planen att försöka fälla Löfven som statsminister och säger att SD får ta ansvar för hur det partiet röstar.

Tid för intervjun: Klockan 14.45 den 6 oktober:

Plats: Moderaternas riksdagskansli.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.