Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 04:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/asylsokande-mister-ersattning-om-de-valjer-vissa-omraden/

Politik

Asylsökande mister ersättning om de väljer vissa områden

Asylsökande som flyttar till ett socioekonomiskt utsatt område blir av med sin dagersättning.

Beslutet spikades under torsdagsmorgonens regeringssammanträde.

– Vi ser stora problem med trångboddhet och segregation när fler och fler flyttar in i de områden som är mest utsatta, säger Fredrik Malm, (L), migrationspolitisk talesperson. 

Lagen om eget boende, ebo, ger asylsökande möjlighet att hitta ett eget boende i stället för att bo på statliga flyktingförläggningar. Men lagen har kritiserats för att leda till segregation och trångboddhet. Regeringen och samarbetspartierna i C och L kom i januariavtalet överens om att lagen ska förändras genom en så kallad områdesbegränsning. 

– En asylsökande kan inte bosätta sig i de mest utsatta områdena i landet, då får man ingen dagersättning, säger Liberalernas migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm.  

Under torsdagens regeringssammanträde tog regeringen ett steg vidare och fattade beslut om en förändring. Regeringen kommer att återkomma exakt vilka områden det rör sig om. Det är bara nya asylsökande som berörs av förslaget, enligt Malm. 

Förslaget ska nu läggas fram för riksdagen och väntas träda i kraft den 1 januari 2020. 

– Vi ser stora problem med trångboddhet och segregation när fler och fler flyttar in i de områden som är mest utsatta. Det blir svårt för barn som går i skolan att klara sina studier. Lagen om eget boende har tyvärr bidragit till segregationen i de mest utsatta områdena, säger Malm. 

Förslaget har välkomnats av en rad socialdemokratiska kommuntoppar, till exempel av Katrin Stjernfeldt Jammeh i Malmö. Där begär kommunledningen att hela Malmö ska undantas ebo. 

Men det moderata kommunalrådet i Malmö, Torbjörn Tegnhammar, befarade i våras att en person som blir av med sin dagersättning i stället kan få försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag). 

Det tror inte Fredrik Malm. 

– Det är inte vår bedömning. Det vi bedömer blir följden av detta är att fler personer i stället kommer att söka sig till Migrationsverkets anläggningsboenden. Dels minskar det trångboddhet och segregation men det blir också lättare att nå fram med olika insatser till kvinnor, till exempel språkkurser, säger han. 

DN har tidigare berättat om att det finns lite forskning i frågan. 

Erica Righard, forskare i migration och socialt arbete vid Malmö universitet, sa till DN i mars att hon inte tror att den nya reformen kommer att ge de effekter som politikerna önskar.

– När ebo-lagen kom 1994 fick man både dagersättning och en boendeersättning. Boendeersättningen slopades 2005. Argumentationen då liksom nu var att man ville få folk att stanna kvar på anläggningsboendena. Men andelen ebo-bosatta fortsatte att öka ändå. Med den erfarenheten finns det inget som talar för ebo kommer att minska bara för att man drar in ersättningen, sa hon då.