Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Regeringen vill se ny barnlag 2020

01:50. Trots hård kritik lägger regeringen fram propositionen till riksdagen att göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

Regeringen avvisar den tunga kritiken mot att göra barnkonventionen till svensk lag.

En proposition läggs nu fram för riksdagen.

–  Hur det påverkar i olika konkreta fall återstår att se, men det kommer stärka barns rättigheter, säger barn- och äldreminister Lena Hallengren (S).

För att göra reklam för lagförslaget som regeringen beslutar om på torsdagen besökte barn- och äldreminister Lena Hallengren (S) Rålambshovsskolan i Stockholm. Där träffade hon barn och svarade på frågor.

– Sverige är ett väldigt barnvänligt land. Men det kan göras mer, säger Hallengren.

Tanken är att konventionen blir lag den första januari 2020.

– Det är väldigt symboliskt viktigt. Det är en viktig signal man skickar, säger Hallengren.

Inför att lagen ska träda i kraft så ska regeringen genomföra ett treårigt ”nationellt kunskapslyft” om barnkonventionens innehåll och ta fram en vägledning om hur den ska tolkas.

Tunga instanser har avrått regeringen från att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Lagrådet har avstyrkt förslaget bland annat för att ”de flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall”.

Bestämmelserna i barnkonventionen får inte tillräckligt genomslag utan att det blir lag, hävdar dock Hallengren och påpekar att i dag går alla andra lagar före.

Lagrådet har även ifrågasatt behovet av att inkorporera FN:s barnkonvention direkt i svensk lag och påpekat att Sverige redan lever upp till innehållet genom den lagstiftning som finns på olika områden.

Hallengren uppger att en kartläggning ska göras av hur svensk lag stämmer överens med barnkonventionen som är från 1989.

Den utredning som för ett par år sedan föreslog att konventionen ska bli svensk lag hävdade att det finns brister i tillämpningen av nuvarande lagar. Till exempel när det gäller barnens rätt att höras i alla domstolsbeslut och i förfaranden som berör barnet.

Lagrådet betvivlar dock att lagefterlevnaden blir bättre ”om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser”.

Eleverna på Rålambshovsskolan undrade hur de kommer att märka skillnaden när den nya barnlagen införs.

Ministern nämnde att barns åsikter kan komma att få höras oftare när myndigheter ska fatta beslut som berör dem.

– Barn får rätt att få sin röst hörd, att bli lyssnad på och att också få sina åsikter beaktade, säger Hallengren.

Några exempel på konkreta skillnader som ett införande av lagen skulle innebära kunde ministern dock inte ge.

– Vi gör barnkonventionen till svensk lag för att det inte ska råda några tvivel om att barns perspektiv ska vägas in. Det gäller domstolar, handläggningsärenden och skolor. Hur det påverkar i konkreta fall återstår att se, men det kommer stärka barns rättigheter, säger Hallengren till DN. 

Migrationsverket har i ett remissvar pekat på oklarheter som kan uppstå när de hanterar asylbeslut som berör barn. Ibland kan det anses olämpligt att höra barn och ibland kan vårdnadshavare vägra att låta barn höras.

Migrationsverket konstaterade också att det kan uppstå konflikt mellan kravet på att se till barnets bästa och intresset av att ha en reglerad invandring.

Hallengren vill inte svara på om barnkonventionen som lag innebär att reglerna om familjeåterföreningar måste ändras.

Om juristernas kritik i allmänhet mot att göra barnkonventionen till lag säger ministern:

– Med all respekt för den kritik som finns, och den har vi lyssnat på och tagit hänsyn till. Det är först i januari 2020 som lagen träder i kraft.

Läs mer: ”Vill regeringen ändra LSS ­eller är det bara valtaktik?”

Fakta.Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Den innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Unicef

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.