Efter att Försvarsberedningen lämnat sin rapport på tisdagsmorgonen står det klart att partierna bakom rapporten är oeniga om hur mycket försvaret ska kosta de närmaste åren. De fyra borgerliga partierna vill att försvarsbudgeten ska uppgå till 84 miljarder kronor år 2025 men Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill inte sätta en exakt summa.

– Det är oansvarigt av S att inte vilja betala för försvaret. De förstärkningar som föreslås av försvarsberedningen står vi bakom, men vi måste också vara överens om pengarna. Det här kommer att kosta, det kommer att gå upp till 84 miljarder om året och då måste vi vara beredda att avsätta de pengarna, säger L-ledaren Jan Björklund. 

Varför är det så viktigt att sätta en exakt summa på vad det kommer att kosta?

– Därför att erfarenheten från flera försvarsbeslut är att pengarna inte har räckt. Det har inte blivit något av de förstärkningar som utlovats. Gång på gång har riksdagen fått skjuta till pengar, ändå har det inte räckt. Den här gången var vi överens om att pengarna ska räcka till det vi föreslår.

Hur tolkar du att S inte vill ha en exakt summa?

– Att det råder djup splittring i regeringen. Försvarsberedningen har fått föreslå det här men sen är det så att den socialdemokratiska partiledningen och Miljöpartiet inte vill göra de här satsningarna på försvaret. Det är en oenighet både inom Socialdemokraterna och inom regeringen.

– Regeringen är på väg att lämna en springnota till försvaret. Det är oacceptabelt.

Vad betyder det här för det budgetsamarbete ni har med S?

– Försvarsbeslutet omfattar en tidsperiod som sträcker sig fram till 2025 så de närmaste åren är försvarsbudgeten spikad. 

Men redan i höst ska ni ta ett inriktningsbeslut för 2022?

– Och nästa år ska vi ta försvarsbeslutet. Regeringen måste backa, det finns ingen annan utväg. Min bedömning är att det kommer att finnas en riksdagsmajoritet för dessa 84 miljarder och en trappa upp till den nivån. Antingen backar regeringen eller så blir regeringen överkörd. 

Går det att ha ett budgetsamarbete med regeringen när ni är oense i en så grundläggande fråga som också tar en stor del av budgeten?

– Ja, det gör det. Men vi är absolut oeniga i dag och jag tycker att regeringen har hanterat det här bedrövligt. Jag utgår från att regeringen kommer att backa. Om det finns en riksdagsmajoritet som fastställer en ekonomisk ram för försvarsbudgeten, då gäller den och då kommer regeringen behöva rätta sig efter den. I en demokrati är det riksdagen som bestämmer.

Centerpartiets försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström instämmer i kritiken mot att S inte vill sätta en prislapp på försvaret.

– Vi behöver ha en överenskommelse om ekonomin för de kommande fem åren. För utan det så är de här skarpa förslagen inte genomförbara, säger han. 

Han misstänker att S kan krympa satsningarna på försvaret om det inte finns en fastlagd prislapp.

– Om det inte blir en överenskommelse som förpliktigar S i det här läget så är risken väldigt stor att de kommer att minska anslaget i de fortsatta stegen. Det är inte acceptabelt för oss. Helheten bygger på att det finns en finansiering med, säger Daniel Bäckström.

Även Kristdemokraterna och Moderaterna är kritiska. 

– Det är en styrka att försvarsberedningen är enig. Men det är en svaghet att Socialdemokraterna som det stora regeringsbärande partiet inte orkar ange den ekonomiska nivå som behövs, säger Hans Wallmark, Moderaternas ledamot i beredningen.

Han och de andra fem andra borgerliga ledamöterna lämnade ju i fredags beredningen. På tisdagen såg de därför sändningen av beredningens pressträff på distans. Istället för åtta partier jämsides på ett podium så framträdde enbart ordföranden Björn von Sydow (S) och presenterade beredningens rapport.

– Det paradoxala är att fyra partier – Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna – inte var med på beredningens presskonferens. Därför att vi står bakom beredningens slutsatser om den försvarspolitiska inriktningen och är beredda att betala för den, säger Hans Wallmark, en av de moderata ledamöterna. Han fortsätter:

– Björn von Sydow tycker beredningens rapport är bra, men han representerar ett parti som inte vill säga hur mycket man vill betala för att genomföra den. Den yttersta frågan blir då: vilka övningar ska ställas in, vilket regemente ska inte återupprättas, vilken ubåt och flygplan ska inte köpas in, kritiserar Hans Wallmark.

Wallmark anser att oenighet inom Socialdemokratin är orsaken till att de inte ville göra upp om beredningens försvarsekonomi.

I ett gemensamt uttalande av de sex borgerliga ledamöterna understryker de att beredningens rapport är en helhet där säkerhetspolitiken ställer krav på ett starkare försvar.

”Att välja delar av förslagen eller att, som regeringen uppenbart vill, dra ned på de föreslagna anslagsnivåerna kommer inte att fungera. Dokumentet är kontinuerligt avstämt mot Försvarsmakten och andra berörda myndigheter och ytterligare handpåläggning är inte nödvändig, eller ens önskvärd.”

Kristdemokraternas ledamot i beredningen Mikael Oscarsson har sin egen tolkning av varför Socialdemokraterna inte ville göra upp om ekonomin.

– Detta visar i blixtbelysning den konflikt som finns inom socialdemokratin mellan försvarsdepartementet och utrikesdepartementet. De lever i olika världsbilder. Peter Hultqvist vet mycket väl att 84 miljarder krävs för att leva upp till våra åtaganden mot Finland och Amerika.

– Detta underminerar förtroendet i omvärlden. Det är inte ett seriöst agerande. Ska man bygga ett hus måste man vara överens om hur det ska ut, men också vad det får kosta. Det förra försvarsbeslutet var underfinansierat från dag ett och det är märkligt att Socialdemokraterna inte lärt sig läxan. 

– Med nya regementen kan vi i nästa steg bygga upp en armébrigad i mellannorrland. Beredningen är också enig om Uppsala behövs för att försvara Sverige, säger Oscarsson som gläds åt att flygflottiljen F 16 återupprättas i hans hemstad.

De borgerliga gör också klart att de är emot att Sverige ska skriva under FN-konventionen med förbud mot kärnvapen. De upprepar också sin ståndpunkt att Sverige borde gå med i Nato.

Statsminister Stefan Löfven höll på tisdagen tal på TCO:s kongress i Stockholm men ville inte svara på några frågor om försvarsberedningens rapport. Statsministern lämnade lokalen via bakvägen direkt efter talet.