När valrörelsen nu börjar dra igång inför EU-parlamentsvalet den 26 maj blir det sista gången som L-ledaren Jan Björklund leder sitt parti inför ett val. 

– Säg inte det, det har inte varit landsmöte än, ha ha, skämtar Jan Björklund.

För att försöka få upp temperaturen i valrörelsen lanserar Liberalerna och Sverigedemokraterna en gemensam valturné. Björklund ska möta Jimmie Åkesson (SD) för att debattera EU-frågor vid tre tillfällen, meddelade partiledarna på en uppmärksammad presskonferens i fredags.  

Liberalerna går till val som det överlägset mest EU-vänliga partiet i svensk politik. L vill att Sverige går med i euron, i bankunionen, utökar försvarssamarbetet - ja, överhuvud taget fördjupar EU-samarbetet inom de områden som är möjliga. För Jan Björklund är EU-medlemskapet en ödesfråga som formar vår framtid. 

– Vi står inför ett vägval - ska vi ha ett starkare Europa eller ett svagare Europa? Det finns tre skäl att välja ett starkare Europa: det är Putin, det är Kina, det är Trump. Vi utmanas av krafter på olika sätt runtom i världen där Europa måste hålla ihop för att hävda sig. Att stärka det europeiska samarbetet är den överlägset viktigaste frågan för oss, säger Jan Björklund. 

I ert valmanifest målas upp en närmast paradisliknande vision om EU. Ser du inga problem med EU?

– Jo, verkligen. Men jag vill ändå börja med det positiva. Det är så lätt att ta allt för givet. På två generationer har vi byggt upp världens fredligaste, den mest demokratiskt stabila och den världsdel med högst levnadsstandard som människor någonsin har upplevt. Detta hade inte skett utan det europeiska samarbetet. Det finns mängder av problem också men man måste se att fred, demokrati och välstånd - det är inget dåligt resultat. Det är detta som utmanas om vi skulle välja ett svagare Europa.

– Men det finns problem. Det största är att EU inte har förmått att leverera på ett antal områden. Till exempel lyckades Europa inte hantera flyktingkrisen 2015 eller finanskrisen några år tidigare. Jag erkänner att Europa inte lyckades men det beror på att det var för lite samarbete, inte för mycket. 

Tyder inte detta ändå på att det finns grundläggande problem med EU-samarbetet?

– Jo. Man är beslutskraftig på ett antal områden, till exempel den inre marknaden. Där har vi stor överstatlighet och det är därför man är beslutskraftig. Vi borde göra så på fler områden, till exempel utrikespolitiken. Vi behöver ha ett mycket större gemensamt polissamarbete mot terrorismen. Vi föreslår ett europeiskt FBI och ett fördjupat försvarssamarbete. 

– Men Sverige agerar som kusinen från landet, vi är tveksamma och vet inte om vi vill vara med eller inte. Vi stannar i väntrummet istället för att ta plats. Det är Socialdemokraterna och Moderaterna som har valt den linjen. Den är olycklig för den reducerar Sveriges roll.

Varför är EU bättre på att fatta beslut som rör nationalstaterna än nationalstaterna själva?

– En del beslut fattas bäst på kommunal nivå och andra fattas bäst av nationalstaten. Men sen finns det gemensamma åtaganden i en världsdel av Europas storlek. Vi är 40 länder på en ganska liten yta och vi måste samarbeta för att lösa vissa problem. Klimatet, terrorismen, flyktingkrisen, jobb och välfärd. Det hänger ihop och därför måste vi samarbeta mer.

– Där vi verkligen har samarbetat är den inre marknaden och det är en formidabel succé. När nu några partier säger att man ska minska överstatligheten så är det den inre marknaden de egentligen menar för det är där överstatligheten finns. Det skulle vara en katastrof för svenska företag, jobb och välfärd.

Vill du se ett Europas förenade stater?

– Nej. EU handlar om självständiga nationalstater som väljer att på vissa områden samverka och samarbeta. Men det är klart att jobb, välfärd, utrikespolitik och klimat är tunga områden så det är ett omfattande samarbete. Men jag ser inte framför mig ett USA. Det är olika länder, olika kulturer, språk, attityder och olika religioner. Men den historiska erfarenheten är att om vi inte klarar av att samarbeta i Europa så bryter det förr eller senare samman. 

Ett svenskt deltagande i euron är en av de viktigaste frågorna för er – tycker du att eurosamarbetet varit lyckat så här långt?

– Nu fungerar det mycket bra. Det utsattes för en väldig prövning under finanskrisen. Då var inte regelverket tillräckligt robust men nu har man stramat upp regelverket ordentligt. Det är 340 miljoner européer som varje dag använder euron - och tänk att ingen av de här länderna vill gå tillbaka till sin gamla valuta. 

Har Sverige tjänat eller förlorat på att stå utanför?

– Politiskt har vi förlorat, ekonomiskt är det nog rätt lika så här långt. Vi är ett land som uppfyller alla kriterier men som inte vill vara med. Framför allt riskerar det att vi får ett minskat inflytande. Eftersom den ekonomiska politiken är så viktig för varje land så är det ekonomiska samarbetet centralt, det är där den politiska makten hamnar i EU. Är man inte med så hamnar man på läktaren när många beslut fattas i EU. Och det är Löfven och Kristersson som driver upp Sverige på läktaren med den attityden.

Vad är din analys av att de stora partierna är motståndare till eurosamarbetet?

– Det är ängslighet. Det har funnits en EU-skepsis och då har S och M inte vågat. Om det är så att de som är för EU aldrig berättar varför de är det utan bara låter motståndarna kritisera, då förlorar man till slut debatten. Man måste berätta varför detta är bra och viktigt och det gör inte S och M. De är för ängsliga.

Bör Sverige vara ett föregångsland i EU och ta emot fler flyktingar?

– En läxa från 2015 är att svenska regler inte kan avvika allt för mycket från resten av Europa. Så var det då. Vi var ett av få länder som gav permanenta uppehållstillstånd och hade mycket generösa regler för familjeåterförening. Att Sverige hade så generösa regler gjorde att när det kom många flyktingar till Europa så sökte sig många hit. Det var alltför många på en gång för att vi skulle kunna hantera det på ett vettigt sätt. 

– Nu ska det tillsättas en migrationsutredning och det kommer inte att vara möjligt för Sverige att gå tillbaka till de regler vi hade före 2015. De kommer att vara strängare än de reglerna vi hade då. 

I vilka delar är det vi måste vara strängare?

– I de beslut som andra europeiska länder tagit så är det tillfälliga uppehållstillstånd som är grunden. Jag uppfattar att alla länder är inne på det. Ska man ha fri rörlighet mellan Europas länder och en yttre gräns, då kommer länderna också behöva ha en likartad flyktingpolitik. 

Vilket valresultat är du nöjd med?

– Vi vill behålla våra två mandat, då är vi riktigt glada på valnatten. Vi har haft en tuff period efter riksdagsvalet i höstas på olika sätt.

Hur påverkar den senaste tidens turbulens inom L valrörelsen?

– Det fanns en oenighet kring Januariavtalet. Men när det gäller EU-frågan så är vi väldigt eniga. Så min bedömning är att rent partiinternt så är det här stärkande för partiet. Det är en fråga där vi har en position i svensk politik där vi sticker ut. Men turbulensen inom vårt parti under hösten och vintern har lett till ett förtroendetapp bland väljarna och det syns i mätningarna.

Ewa Stenberg: Handskakningen en pr-kupp för två partiledare i trubbel