Andelen kvinnor och män som uppger att de utsatts är ungefär densamma (32 respektive 30 procent). Fler kvinnor än män är dock oroliga för att utsättas, och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär.

Enligt undersökningen är det vanligt med upprepad utsatthet. 84 procent av dem som utsattes under 2018 uppgav att det hänt mer än en gång. Det vanliga är olika former av hot och trakasserier, ofta på sociala medier, men även via direktkontakt, telefon eller mejl.

Politiker aktiva i sociala medier uppger oftare att de utsätts än politiker som inte är lika aktiva.

Enligt Brå är förövaren oftast en ”rättshaverist eller en förargad medborgare”. Fysiska angrepp är ovanliga. En något större andel män än kvinnor uppger att de utsatts för fysiskt våld.

En ny fråga som tillkommit i årets undersökning rör muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär. Totalt uppger de förtroendevalda att så var fallet i 10 procent av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad: 14 procent av kvinnorna uppger detta, motsvarande siffra för män är 7.

En annan skillnad är att yngre förtroendevalda är mer utsatta än äldre. 44 procent av de svarande som är 29 år eller yngre uppger att de utsattes under 2018.

Andelen händelser som polisanmäls är låg. Förra året uppgavs 19 procent av händelserna ha polisanmälts, vilket är på samma nivå som 2016 och 2014 men lite högre än 2012 (17 procent). Våld, skadegörelse och stöld polisanmäldes i högre utsträckning (40 procent) än hot och trakasserier (15 procent).

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt fem gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.