Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 10:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/brexit-skapar-brak-om-svenska-eu-avgiften/

Politik

Brexit skapar bråk om svenska EU-avgiften

Bild 1 av 4 Heléne Fritzon (S).
Foto: Nicklas Thegerström
Bild 2 av 4 Tomas Tobé (M).
Foto: Anette Nantell
Bild 3 av 4 Sara Skyttedal (KD).
Foto: Roger Turesson
Bild 4 av 4 Soraya Post (Fi).
Foto: Julia Mård

Ett budgetbråk om Brexit kastar en skugga över EU-valet.

Oppositionen till höger och vänster säger bestämt nej till att höja Sveriges medlemsavgift för att täcka hålet efter Storbritannien. Men regeringens samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna är beredda att lägga mer pengar i EU-potten.

Rätta artikel

När Storbritannien lämnar EU uppstår ett stort hål i EU:s budget. De återstående 27 medlemsländerna ställs inför ett vägval: Betala mer eller banta utgifterna.

EU-kommissionen har som ett första förhandlingsbud föreslagit att den svenska medlemsavgiften ska höjas med 15 miljarder per år – en markant ökning från dagens nivå på avgiften på runt 40 miljarder.

Det har den svenska S-MP-regeringen – som kommer att sköta förhandlingarna – sagt nej till. Målet är att hålla nere avgiften genom att banta den totala budgeten, och överföra resurser från jordbruksstödet och strukturfonderna till nya, angelägna satsningar på till exempel säkerhet, migration och klimatomställning.

– EU måste ha en modern budget. En budget som innehåller prioriteringar. Här måste man ändå pröva de utmaningar EU har. Om det nu är säkerhet och migration och klimat, jämställdhet kanske, då måste det också synas, säger Socialdemokraternas toppkandidat Heléne Fritzon.

Alice Bah Kuhnke (MP). Foto: Anette Nantell

Alice Bah Kuhnke, som står överst på Miljöpartiets lista, är inne på samma linje.

– Vi tror på att omfördela de resurser som finns. En stor sak är förstås jordbruksstödet som kan bedrivas mer effektivt. Och vi vill att stora delar, mycket större än i dag, ska riktas mot klimatet och investeras i allt i från forskning till omställning, säger hon.

Regeringens båda samarbetspartier säger däremot ja till att höja medlemsavgiften, även om ingen av toppkandidaterna i EU-valet vill nämna några summor.

Liberalernas kandidat Karin Karlsbro står bakom den franske presidenten Emmanuel Macrons visioner om ett bredare och djupare EU-samarbete. Och ett sådant samarbete kommer att kräva större gemensamma satsningar. 

– Vi är beredda att satsa och kan tänka oss att öka budgeten, säger hon.

Karin Karlsbro (L). Foto: Jonas Lindkvist

Liknande besked kommer från Centerpartiets Europaparlamentariker Fredrick Federley. Han är också kritisk till planerna på att kraftigt banta jordbrukspolitiken: Även om 30 procent av EU-budgeten går till jordbrukspolitiken, så motsvarar det bara 0,3 procent av EU-ländernas sammanlagda BNP.

– Alltså lägger vi 0,3 procent av de sammanlagda budgetarna på sund och säker mat för hela unionen. Summa summarum så är det bara i förhållande till EU-budgeten som jordbrukspolitiken är stor. I förhållande till de nationella budgetarna så är den liten, säger han.

Även Soraya Post från Feministiskt initiativ – som delar partigrupp med Socialdemokraterna i parlamentet – tror att EU-medlemskapet kommer att kosta mer.

– Jag tror att det är värt det på grund av hur det ser ut runtomkring oss. Vi klarar inte utmaningarna själva. Det nödvändigt att vi behåller EU som organisation och samarbete. Om vi ska lyckas med de mål som vi har för framtiden vad det gäller klimatpolitik, vad det gäller socialpolitik, vad det gäller jämställdhet, vad det gäller våld mot kvinnor till exempel, säger hon.

Men det kan bli svårt för regeringen att nå en kompromiss på hemmaplan: Oppositionen till höger och vänster säger mycket bestämt nej till att höja den svenska medlemsavgiften. De är beredda att banta alltifrån jordbrukspolitiken till regionalstödet och satsningarna på infrastruktur.

Malin Björk (V) tycker att Sverige bör vara berett att använda sitt veto i budgetförhandlingarna.

– Jag tycker att det verkar oerhört dumt att gå in i de här förhandlingarna och inte ha några krav med sig. Det handlar naturligtvis om att man inte vill se en ökad budget, men det handlar också om vad pengarna ska gå till. Blir det ingen klimatomställning, blir det en militarisering av EU, blir det bara murar istället för flyktingmottagande, då ser jag ingen anledning till att vi inte skulle använda vårt veto, säger hon

Hon tycker att EU-kommissionen bedriver ett fult spel i förhandlingarna om budgeten. Där förenas hon med en av sina antagonister - sverigedemokraten Peter Lundgren.

– Jag vet det är ett förhandlingsbud. Men EU har hybris på något vis och tror de kan göra vad de vill och medlemsstaterna ska bara lyda och följa efter. Nej, det blir inte mer pengar, säger han.

Kristdemokraten Sara Skyttedal kampanjar för att göra EU mer ”lagom” igen och det gäller i högsta grad omfånget på budgeten.

– Den radikala ökningen av EU:s budget som nu föreslås skulle innebära drygt en 35-procentig ökning för Sveriges del. Det är inte småjusteringar. Jag tycker att man ska rätta munnen efter matsäck och prioritera om betydligt mer i budgeten. Både de stora posterna, som idag är regionpolitik och jordbrukspolitik som man kan omforma på ett helt annat sätt än vad man gör idag, säger hon.

Moderaten Tomas Tobé har i princip samma uppfattning. Han framhåller att den svenska EU-avgiften sänktes under alliansregeringen.

– Nu får vi se vad nuvarande regering mäktar med i förhandlingarna. Men det är inte rimligt att vi ska fortsätta med en regionalpolitik där vi ska stå för stora satsningar på infrastruktur i andra länder. Det är i grunden inte omfördelning av bidrag i EU:s länder som har byggt vår konkurrenskraft, utan det är fri företagsamhet och att riva hinder för handel.

Läs mer: Lyssna på intervjuerna med partiernas toppkandidater i EU-valet