Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 17:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/centerpartiet-satsar-40-miljoner-extra-pa-kvinnojourer/

Politik

Centerpartiet satsar 40 miljoner extra på kvinnojourer

Bild 1 av 3 Annie Lööf (C) träffar verksamhetschefen Bridgett Stehag som driver en av Sveriges cirka 200 kvinno- och tjejjourer.
Foto: Allis Nettréus
Bild 2 av 3 ”Det är viktigt att de får komma ut och känna sig fria, att det finns något mer än att vara rädd”, säger Bridgett Stehag.
Foto: Allis Nettréus
Bild 3 av 3 Bridgett Stehag och Annie Lööf (C).
Foto: Allis Nettréus

Landets tjej- och kvinnojourer får 40 miljoner kronor extra i den kommande vårändringsbudgeten. 

Tillskottet motsvarar ungefär en halvtidstjänst för varje kvinnojour per år.

– Det här är pengar som Centerpartiet har kämpat för i budgetförhandlingarna, säger Annie Lööf när DN möter C-ledaren på en av landets kvinnojourer. 

Rätta artikel

Medan C-ledaren går runt i lokalen säger hon att det är som att vi befinner oss i en förskola. Men de tonade rutorna och kodlåsen på varje dörr till rummen talar för att det drivs ett annat slags verksamhet. 

Det är på en hemlig ort i Sverige vi möter C-ledaren tillsammans med verksamhetschefen Bridgett Stehag som driver en av Sveriges cirka 200 kvinno- och tjejjourer. 

Ingen av hemmets inskrivna sju kvinnor och 20 barn finns på plats. De är på utflykt. 

– Vi brukar ha en del utflykter för barnen och deras mammor. Det är viktigt att de får komma ut och känna sig fria, att det finns något mer än att vara rädd, säger Bridgett Stehag.

Läs också: ”Han slog mig så hårt att jag fick stanna hemma från jobbet i en vecka” 

Under förra året var det över 55.000 personer som tog kontakt med kvinnojourer, av dessa var 94 procent kvinnor, enligt en rapport från Unizon, som tidigare hette Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. 

I fredags presenterades en annan budgetprioritering på 45 miljoner kronor för att stoppa mäns våld på kvinnor, varav 10 miljoner går till Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Nu berättar Annie Lööf om ett ytterligare tillskott till jämställdhetsarbetet. Det handlar om 40 miljoner kronor till landets tjej- och kvinnojourer, utöver grundanslaget på 100 miljoner. Tillskottet motsvarar ungefär en halvtidstjänst per kvinnojour i Sverige per år, enligt C-ledaren.

– Det här är pengar som Centerpartiet har kämpat för i budgetförhandlingarna. Just för att Jämställdhetsmyndigheten, som kommer att vara kvar, är en viktig del i jämställdhetsarbetet i Sverige, säger Annie Lööf och fortsätter: 

– Men man kan inte bara fokusera på en myndighet, ska man arbeta med Jämställdhetsmyndigheten måste man också komplettera resurserna och satsningarna till alla de aktörer som arbetar med kvinnors trygghet ute i verkligheten. Det perspektivet har Centerpartiet haft under budgetförhandlingarna. 

Läs också: Fi vill ha haverikommission om våld i nära relationer 

Bridgett Stehag säger att mer pengar alltid är välkommet. 

– Jag tycker att det är välbehövligt. Kvinnojourer lever i en ovisshet kring finansiering. Alla satsningar som belyser vår situation och som förbättrar, så att vi på golvet kan stötta våldsutsatta kvinnor och barn, tar vi gladeligen emot, säger hon. 

Efter SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson har trycket ökat på jourerna. Det uppger även denna kvinnojour. 

– Men vi har nästan alltid högt tryck här och det händer att vi inte kan ta emot våldsutsatta kvinnor för att vi inte räcker till, säger Bridgett Stehag till Annie Lööf när de sitter i ett av hemmets rum. 

Förutom pengar efterlyser verksamhetschefen nationella riktlinjer. 

– Som kvinnojour tar vi emot placeringar från väldigt många olika socialtjänster i hela landet. Då vi sitter i en unik position ser vi hur olika det görs runtom i landet, säger Bridgett Stehag.

Verksamhetschefen menar att skyddet och stödet en våldsutsatt kvinna söker kan skilja sig beroende på var hon bor. 

– I samma ärende kan det också skilja sig mycket hur olika instanser bedömer och dömer i ärendet. Så ska det inte vara – att olika instanser jobbar emot varandra. Det gör det mycket svårt för de enskilda utsatta kvinnorna och barn, säger hon.

Tillsammans med kompetens skulle nationella riktlinjer kunna jobba bort ”tyckandet”, tror hon.

– Vi skulle tycka att det skulle vara positivt för barnens och kvinnornas rättssäkerhet, säger Bridgett Stehag. 

Riktlinjerna skulle röra alltifrån bedömningar i dessa ärenden till vad som anses vara ett lämpligt boende till polisens och domstolarnas arbete.

Annie Lööf anser att frågan om nationella riktlinjer är intressant och viktig.

– Jag ska ta med mig det för att det här något som vi kan driva på gentemot regeringen. Att se till att det finns uppdaterade riktlinjer som skapar trygghet för kvinnor oavsett vilka kommuner de kommer ifrån. Dessa kvinnor ska inte behöva olika skydd beroende på vilken postadress de har, säger Annie Lööf.